Annons
X
Annons
X

Fler behöver nå ut på nätet

Fortfarande är det 1,5 miljoner vuxna som inte använder nätet. En ny rapport som publiceras i dag visar att 1,3 miljoner av de som inte använder internet är över 50 år. För att få fler att dra nytta av internet har ett stort antal organisationer undertecknat ett upprop. Målet är att en halv miljon fler personer ska kunna använda internet vid utgången av 2013 än vid ingången av 2011.

Internationellt sett ligger Sverige långt fram när det gäller andelen internetanvändare, men fortfarande är det 1,5 miljoner vuxna som inte använder nätet. Stiftelsen .SE:s rapport Äldre svenskar och Internet, som publiceras i dag, visar att 1,3 miljoner av de som inte använder Internet är över 50 år. Två av tre av dem uppger att de redan har telefon, radio, tv och dagstidning och är nöjda med det. De saknar helt enkelt intresse för Internet. Att tekniken är krånglig att använda är ett annat skäl. Att det är för dyrt tycker drygt en av tio.

Men internet har en självklar roll i dagens samhälle. Den som vill vara del av samhällsdebatten, bidra med inlägg och ge svar på tal, hamnar i periferin utan nätet. Det handlar om att på enklaste sätt utöva sina rättigheter och skyldigheter som samhällsmedborgare. Myndigheter och företag förbättrar sin service, många gånger till lägre kostnader även för användarna. På sociala medier, så som Facebook och Twitter, pågår en dynamisk debatt som vitaliserar demokratin. Fler höjer sin röst på nätet. Tv och radio hänvisar också i allt större utsträckning till nätet.

Nästan alla i Sverige har tillgång till Internet, utbyggnaden har varit snabb. Det innebär också att samhälle och enskilda har kunnat hämta hem vinsterna av den nya tekniken. I dag utgår utvecklingen från att alla är uppkopplade.

Annons
X

Där det tidigare varit problem att få tillgång till service, finns den nu ett knapptryck bort. Anpassningen till Internetsamhället har gått fort. För tio år sedan användes nätet vid sidan om telefon, blanketter och brev. Så är det inte längre. I exempelvis Nacka kommun kan den som vill ansöka till en utbildning, för barn eller vuxna, bara använda internet.

Närmare 60 procent av de äldre som inte använder internet är kortutbildade, och merparten är kvinnor. Ofta är det människor med stort behov av samhällets stöd i olika avseenden och ironiskt nog kanske de som använder samhällsservice mer än andra – ironiskt i den meningen att rationaliseringen av servicen med Internet inte alls underlättar för den stora målgruppen.

Enligt prognosen i rapporten Äldre svenskar och Internet kommer det fortfarande år 2020 att finnas 500 000 personer över 50 år som inte använder Internet. Det vill vi inte acceptera, utan vi vill sätta in åtgärder omedelbart.

Stäng

SvD:s NYHETSBREV – dagens viktigaste nyheter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    För att snabba på tempot och få fler att dra nytta av Internet har ett stort antal organisationer undertecknat ett upprop. Målet är att 500 000 fler personer ska kunna använda Internet vid utgången av 2013 än vid ingången av 2011. För att åstadkomma detta har en kampanj startats med namnet Digidel 2013 ( www.digidel.se).


    Det lokala arbetet och samordningen är i många avseenden avgörande. Nyckelordet är samverkan. Kommuner, studieförbund, folkhögskolor, bibliotek och alla engagerade parter måste börja med att inventera medborgarnas digitala behov i den egna kommunen. Det finns inga helhetslösningar som passar i hela landet.

    Många får digital kompetens genom sitt arbete. Men de som inte kan använda Internet är ofta pensionärer och arbetslösa som inte själva vill lägga pengar på kurser. Vår erfarenhet är att många kommer till skott om de erbjuds gratis utbildning.

    Undertecknarna av uppropet ser det både som en angelägen demokratifråga, en väsentlig ekonomisk fråga och en jämlikhetsfråga att fler blir digitalt delaktiga. Den brittiska undersökningen ”The economic case for digital inclusion” från 2009 visar att det kostar ett hushåll cirka 6000 kronor per år att inte använda digitala tjänster. Arbetslösa som blir digitalt inkluderade kan lättare få jobb och bli ekonomiska vinnare.

    Vi ser också kampanjen som ett ställningstagande för att tekniken ska bli mer användbar och tillgänglig. Om tekniken anpassas efter människorna olikheter motiveras fler att delta aktivt.

    Bidragen ska i första hand vara direkta insatser för att enskilda icke-användare ska kunna använda nätet men kan också vara av indirekt art som till exempel finansiellt stöd. Digital delaktighet är en angelägenhet för alla i samhället. Vi tar vårt ansvar genom att sjösätta den gemensamma kampanjen Digidel 2013 och vill uppmana alla som kan bidra att ansluta sig.

    Det ”digitala samhället” är fantastiskt. Särskilt om alla är digitalt delaktiga.

    DANNY AERTS

    vd .SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur)

    INGRID BURMAN

    ordförande Handikappförbunden

    MAICEN EKMAN

    generalsekreterare Folkbildningsförbundet – studieförbundens intresseorganisation

    KERSTIN ENLUND

    förbundsrektor Studieförbundet Bilda

    MARGARETHA ERIKSSON

    ordförande Föreningen Sveriges Länsbibliotekarier (SLB)

    ROLAND ESAIASSON

    myndighetschef, TPB, Talboks- och punktskriftsbiblioteket

    ANNE-MARIE FRANSSON

    förbundsdirektör IT & Telekomföretagen

    ANDERS GRADIN

    förbundschef Studieförbundet Vuxenskolan

    JAN GRÖNLUND

    direktör Hjälpmedelsinstitutet

    GUNILLA HERDENBERG

    avdelningschef, Nationell samverkan, Kungliga biblioteket

    KENT JOHANSSON

    ordförande Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (RIO)

    LILLIANN KÄLLERMARK

    ordförande SeniorNet Sweden

    NICLAS LINDBERG

    generalsekreterare Svensk Biblioteksförening

    ÅKE MARCUSSON

    rektor Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet (NBV)

    ANNIKA NILSSON

    förbundssekreterare ABF

    CLAES-OLOF OLSSON

    verkställande tjänsteman Föreningen Sambruk

    ANN-KATRIN PERSSON

    förbundsrektor Sensus studieförbund

    TJIA TORPE

    förbundschef Studiefrämjandet

    KENT WALLÉN

    vice ordförande Nitus (Nätverket för kommunala lärcentra)

    MICHEL WLODARCZYK

    generalsekreterare Folkuniversitetet

    CARL ÄLFVÅG

    generaldirektör Handisam

    CARL JOHAN ÖSTH

    förbundsrektor Medborgarskolan

    Annons
    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X