Annons
X
Annons
X

"Finns risk att konflikten trappas upp"

Konflikten mellan turkar och kurder kan komma att eskalera i Sverige, efter att en 52-årig man skottskadats i samband med en prokurdisk demonstration.

– Det finns en sådan risk, oavsett vem som ligger bakom attacken, säger Turkietexperten Paul Levin.

(uppdaterad)
Bild från den tysta marschen, hösten 2015, för att minnas dödsoffren i attentaten i Ankara.

Bild från den tysta marschen, hösten 2015, för att minnas dödsoffren i attentaten i Ankara. Foto: Christine Olsson/TT

Efter det turkiska valet i juni 2015 har flera dramatiska attacker skett mot främst kurdiska mål i landet. Sedan dess har även ett antal mindre våldsamma konfrontationer uppstått i Sverige, och även mindre expositioner både mot kurdiska och turkiska föreningslokaler.

Den senaste incidenten skedde på lördagseftermiddagen, när en 52-årig kurdisk man skottskadades i samband med en prokurdisk demonstration i södra Stockholm. Vissa menar att det röra sig om politiskt motiv – vilket i sin tur kan få konflikten att eskalera ytterligare, menar svensk-kurdiska samhällsdebattören och författare Kurdo Baksi.

Stäng

CHEFREDAKTÖRENS NYHETSBREV – veckans bästa journalistik från SvD direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    – Det som hände igår var det allvarligaste attentatet hittills mot kurder i Sverige. Skulle han dessutom avlida kan det få mycket allvarliga konsekvenser, och det finns tyvärr risk för upptrappning. Även om vi inte vet vilka som ligger bakom skjutningen än, så kan det vara svårt för vissa att stoppa sina känslor, att de är arga efter det som hänt, säger han.

    Annons
    X

    Även Turkietexperten Paul Levin menar att det finns en risk att skjutningen tolkas som en politisk attack, oavsett vem som ligger bakom skjutningen, och att konflikten därmed kan eskalera.

    – Många blir förstås upprörda och risken finns att några vill hämnas. Det rör upp väldigt mycket känslor med tanke på att många kurder har mist sina liv i Turkiet, och då är det inte konstigt om det också leder till konsekvenser i Sverige, säger Levin.

    Hittills har det skett fåtal incidenter mellan kurder och turkar i Sverige. Men sedan valet i Turkiet 2015 har konflikten trappats upp, men det är inte konstigt, enligt Levin.

    – Även om forskningen visar att det finns risk för att hemlandskonflikter ibland tas med till värdlandet, så har Sverige tidigare varit väldigt förskonat från konfrontationer mellan kurdiska och turkiska aktivister. Vi har skilt oss från många andra länder, men mycket tyder på att detta håller på att ändras i och med att konflikten i Turkiet eskalerat så dramatiskt efter valet i juni förra året.

    Levin tycker det är väldigt viktigt att bryta en sådan utveckling innan den får fäste i Sverige. Han vill samtidigt understryka att relationen överlag är bra mellan dessa grupper i Sverige. Även Kurdo Baksi delar den bilden.

    – I och med expositionerna mot både kurdiska- och turkiska föreningslokaler så gick turkar till den kurdiska och vice versa och ville hjälpa till. Så det är viktigt att lyfta att det flesta kurder och turkar inte hatar varandra, säger Levin.

    – Man har tidigare inte talat illa om varandra så mycket. Man har accepterat varandra och gjort saker ihop, säger Baksi.

    Vad kan göras för att inte relationen ska bli sämre mellan dessa grupper?

    – Jag tror att det vore mycket värdefull om man kunde få till ett organiserat samtal mellan föreståndare från både kurdiska och turkiska föreningar, för att förebygga ytterligare konfrontationer, säger Turkietexperten Paul Levin.

    Annons
    X

    Bild från den tysta marschen, hösten 2015, för att minnas dödsoffren i attentaten i Ankara.

    Foto: Christine Olsson/TT Bild 1 av 1
    Annons
    X
    X
    X
    X
    Annons
    X