Annons
X
Annons
X

”Finlands försök med basinkomst kan bli förebild”

Finland är i startgroparna för ett seriöst ­försök med medborgarlön. Det vore glädjande om Sverige ville följa ­efter med ett eget experiment, eller gärna delta i det finska, skriver forskare som ska ta fram ramarna till försöket i Finland.

Foto: Pontus Lundahl/TT

DEBATT | BASINKOMST

Inget politikområde har så stor inverkan på statens budget och på våra liv som de ekonomiska trygghetssystemen. Trots det fastnar debatten om dem ofta i ett tyckande och ett kännande, ett snyftande och ett mästrande. Men en saklig politik som syftar till att upprätthålla och öka folks livskvalitet bör vila på evidens, på vetenskapliga utredningar och randomiserade kontrollstudier. Därför är det glädjande att Finlands regering nu beslutat att inleda ett seriöst försök med basinkomst, det vill säga ett enkelt och generellt bidragssystem med potential att säkra folks ekonomiska trygghet utan att kväva deras incitament till arbete och studier. Det vore glädjande om Sverige ville följa efter med ett eget experiment, eller åtminstone delta i det finska.

I Sverige har basinkomst fått något av en utopistisk flumstämpel, men i den internationella och akademiska diskussionen behandlas idén mer seriöst. Basinkomst handlar om att tillgodose behov genom att åtgärda rätt problem med rätt lösning: fattigdom löses bäst med pengar – ojämlikhet löses bäst med omfördelning. Inte genom indirekta metoder såsom regleringar av priser och löner, vilka dels har dålig träffverkan och dels har oönskade konsekvenser på andra områden, konsekvenser som innebär samhällsekonomiska kostnader som kan vara svåra att mäta men inte desto mindre ­betungande för ekonomi, sysselsättning och statsbudget.

En huvudpoäng med basinkomst är att stödet är automatiskt och ovillkorligt. Det innebär att mattan inte dras undan för den som börjar arbeta, studera eller engagera sig på annat sätt. För personer som idag befinner sig utanför arbetsmarknaden ger bas­inkomst betydligt bättre incitament än nuvarande bidragslabyrint, vilket höjer den gruppens livs­chanser, deras produktivitet och livskvalitet.

Annons
X

Basinkomst låter sig dock inte på djupet utredas vid ett skrivbord hos en myndighet. Svaren på frågorna hittas inte enbart genom studium av akademiska artiklar och simuleringar av ekonomiska modeller. Konsekvenserna av en basinkomst är många, genomgripande och framförallt dynamiska. Basinkomst påverkar en människas växelverkan med samhällsekonomin genom en rad olika mekanismer: arbetsutbud, utbildning, hälsa, brottsbenägenhet, bostadssituation, familjerelationer med mera. För att kunna uppmäta effekterna, för att få tillförlitliga data och parameterestimat till våra ­beräkningar, så behöver vi genomföra empiriska försök. Endast verkligheten är komplex nog för att vara det laboratorium vi behöver.

Många försök med basinkomst har redan gjorts, främst i utvecklingsländer såsom Indien och Namibia men även i USA och Kanada på 1970-talet. Resultaten är intressanta men inte direkt överförbara till ett modernt nordiskt sammanhang, som ju skiljer sig stort på många punkter, till exempel vad gäller välfärdssystem och jämställdhet för att bara nämna några. En mer närliggande kontext är ­Nederländerna, där fyra städer planerar att inom kort låta försöksgrupper som idag uppbär social­bidrag få detta omvandlat till basinkomst, för att sedan mäta deras aktivitet på det ekonomiska och andra områden. Det blir intressant att följa, men då försöket endast täcker en specifik grupp blir resultaten inte generaliserbara.

Resultat från ett generellt experiment i Finland skulle däremot vara oerhört relevanta för Sverige. Fyra riksdagsledamöter från Miljöpartiet har nyligen motionerat om att regeringen bör tillsätta en utredning som undersöker vilka konsekvenser ett system med basinkomst skulle få i Sverige. Skulle ett sådant förslag gå igenom så har Sverige i och med det finska pilotförsöket ett forskningsmässigt guldläge; det finns knappast något land som är så likt Sverige i socialt, administrativt och ekonomiskt hänseende som Finland.

Stäng

SvD:s NYHETSBREV – dagens viktigaste nyheter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Genom att göra Finlands empiriska försök till en del av en svensk utredning kan Sverige vara med och ”ställa frågor” redan i designstadiet, så att data samlas in på just det sätt som behövs för att dra säkra, vetenskapliga slutsatser om det den svenska utredningen vill ha svar på. Och från finsk sida vore det förstås välkommet att de pengar som investeras i pilotförsöken ger ännu större utdelning i form av mer högkvalitativ forskning i samarbete med svenska universitet och institutioner som till exempel Institutet för arbetsmarknads- och utbildnings­politisk utvärdering (IFAU), Brottsförebyggande rådet och svenska Folkhälsomyndigheten.

    Det exakta försöksupplägget är ännu inte fastställt, utan utreds i skrivande stund av en forskningsgrupp med deltagare från tunga finska forskningsinstitutioner, myndigheter och tankesmedjor, med sikte på att lägga fram en plan i november 2016. Det finns därför fortfarande all möjlighet för svenska intressenter att påverka upplägget. Ska basinkomsten helt ersätta andra stödformer, eller endast ligga som ett ”livsbidrag” i botten? Ska försökspersonerna rekryteras från hela Finland för att ge så robusta resultat som möjligt, eller bör försöket koncentreras till vissa kommuner så att vi kan mäta påverkan på lokalsamhället och den lokala arbetsmarknaden? Ett ökat arbetsmarknadsdeltagande från idag sysslolösa personer skulle verka dämpande på ­löneutvecklingen, medan en viss nedtrappning i arbetstid hos idag arbetande skulle ha motsatt ­verkan. Vilken nettoeffekt kan vi förvänta oss vad gäller tillväxt, budgetbalans, inkomstfördelning och livskvalitet? Inget storskaligt försök har ännu utformats för att ge data som kan användas till att besvara de frågorna.

    Oavsett vilken riktning vi rör oss i när det gäller försökets detaljer så kommer vi att bryta ny mark och befinna oss i samhällsvetenskapens yttersta framkant. Det skulle bli det mest heltäckande bas­inkomstförsöket i ett rikt land under 2000-talet, det första i sitt slag i Europa och det första i kontexten av en nordisk välfärdsstat. Vi hoppas att Sverige vill vara med i både utformningen och utvärderingen av de finska försöken, så att ni efteråt kan känna att ”Finlands resultat är vårt”.

    Mikko Forss

    forskningsledare på tankesmedjan Tänk, och medlem i forskningsgruppen för det finska basinkomstförsöket

    Ohto Kanninen

    seniorforskare vid Löntagarnas forskningsinstitut i Helsingfors, gästforskare vid MIT och medlem i forskningsgruppen för det finska basinkomstförsöket

    Harald Enoksson

    nationalekonom och översättare

    Foto: Pontus Lundahl/TT Bild 1 av 1
    Annons
    X
    X
    X
    X
    Annons
    X