Annons
X
Annons
X

”Finansinstitut bör inte medverka till skogsskövling”

Trycket på skogsresurserna kommer att öka. Vi behöver finansinstitut som konsekvent undviker eller motarbetar misshushållning av naturresurser och skogsskövling. Det skriver Bengt Ek, vd för Föreningen Skogen.

Nedbränd skog på Sumatra, i Indonesien, ett av de värst drabbade områdena i världen när det gäller skogsskövling.

Nedbränd skog på Sumatra, i Indonesien, ett av de värst drabbade områdena i världen när det gäller skogsskövling. Foto: Serge Wich/TT

DEBATT | ETISKA FONDER

För den som har kapital att placera är det lätt att undvika bolag med affärsidéer som bygger på vapen, porr, alkohol, spel, tobak eller intensiv användning av fossila bränslen. Men världen tyngs av fler tveksamma affärsverksamheter än så. De finansiella instituten har svårt att hänga med den snabbt ­ökande efterfrågan på investeringar som är hållbara i olika samhällssektorer.

Hanteringen av världens skogar är ett exempel. Vi som arbetar för ett hållbart skogsbruk i Sverige och världen vill inte att vårt kapital ska medverka till skövling och misshushållning med naturresursen skog.

Det är en utmaning. Varje år avverkas 15 miljarder träd och skogens produkter landar i många gigantiska branscher. Byggindustrin, möbelindustrin, mediesektorn och energisektorn är bara några. Livsmedelsindustrin kan också bidra kraftigt till misshushållningen med världens skogar vid odling av till exempel soja och palmolja.

Annons
X

Den som placerar sitt kapital i dessa och många andra mer eller mindre skogsbaserade branscher måste kunna få ett tydligt kvitto på att placeringarna inte ligger bakom de nedslående rapporter som regel­bundet visas upp i medierna. Det handlar om allt från barnböcker som är tryckta på skövelvirke till minskande skogstillgångar i hela världsdelar, som Afrika och Sydamerika.

Den globala avskogningen leder till att gigaton med växthusgaser frigörs varje år. Till viss del beror denna avskogning på människors behov av odling och infrastruktur. Men den beror också på att skogar helt enkelt inte sköts på ett hållbart sätt.

Och trycket på skogsresurserna kommer att öka.

Stäng

SvD VIN & MAT:s NYHETSBREV – vintips och recept direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    I den bioekonomi som nu måste växa fram för att skapa en hållbar värld kommer den förnybara rå­varans användning att öka ännu mer. Den skogliga textilindustrin är på frammarsch i butikerna och vi kan redan se skogsråvara i allt från nya livsmedel till bildelar som är starkare än stål.

    Skogsstyrelsen redovisade nyligen ett antal ­scenarier för det framtida behovet av skogsråvara (”Global framtida efterfrågan på och möjligt utbud av virkesråvara”). Växande befolkning och välstånd gör att alla scenarier utgår från ökad efterfrågan.

    I det högsta scenariot som myndigheten ansåg det värt att redovisa ökade efterfrågan på industrivirke från i dag till år 2050 med 440 procent!

    För hundra år sedan vände vi i Sverige utvecklingen från avskogning till återbeskogning. Flera av dagens fattiga länder har nu beträtt samma resa: Genom att ge skogen ett ekonomiskt värde skapas incitament att vårda den som en hållbar resurs. Och möjligheterna är goda. Världsnaturfonden driver arbetet med ”The new generation plantations” där man inte förkastar skogsplantager utan ser socialt, miljömässigt och ekonomiskt ambitiösa plantageprojekt som en väg att skapa välstånd och samtidigt avlasta stora skogar som behöver bevaras orörda. Växande ­produktionsskogar kan binda mer kol­dioxid och ge produkter som ersätter fossila bränslen.

    Alla vi som placerar vårt kapital genom banker eller andra finansinstitut behöver konkreta belägg för att vi lägger våra pengar rätt. Det gäller vare sig vi är privatpersoner med personliga etiska krav, ­institutioner med en mission, placerare som tror på hållbarhet eller företag med kunder som inte vill ­bidra till misshushållning med jordens mycket ­begränsade resurser.

    Allt fler aktörer i andra branscher kommer efterfråga hållbarhet inom sin sektor. Visserligen finns det redan i dag möjligheter att hitta nischade hållbara investeringar på flera områden. Miljöcertifierat skogsbruk och småskaliga investeringar i fattiga länder kan till exempel vara goda placeringar som samtidigt ger avkastning.

    Men det räcker inte med särskilda etik- och miljö­fonder inriktade på skogsbruk. Vi behöver finans­institut som konsekvent undviker eller motarbetar misshushållningen med jordens krympande och allt mer efterfrågade naturresurser. På samma sätt som banker avstår från att investera i bolag med betydande verksamhet i kolkraft vill vi kunna investera i en bred portfölj utan skövling och globalt bagg­böleri. Med dagens system för tredjepartcertifiering och spårbarhet går det att bygga upp sådana kontroller.

    Vi har troligen bara sett början på den växande vågen av etiska krav inom olika sektorer. De svenska finansinstituten måste ta ledningen på denna kraftigt växande marknad och möta fler etiska krav än de mest högprofilerade som vapen och tobak.

    Bengt Ek

    vd Föreningen Skogen

    Bengt Ek Foto: Pressbild

    Annons
    Annons
    X

    Nedbränd skog på Sumatra, i Indonesien, ett av de värst drabbade områdena i världen när det gäller skogsskövling.

    Foto: Serge Wich/TT Bild 1 av 2

    Bengt Ek

    Foto: Pressbild Bild 2 av 2
    Annons
    X
    Annons
    X