Annons
X
Annons
X

”Fel att svartmåla jobbchanser för flyktingar”

Det finns inga skäl att skönmåla situationen på svensk arbetsmarknad för invandrare och speciellt flyktingar. Men det finns heller inga skäl till den svartmålning som sker på sina håll, skriver Hans Lööf och Gustav Martinsson, KTH, i en slutreplik om behovet av jobb med låga kvalifikationer för nyanlända.

Jobben för nyanlända
Hans Lööf och Gustav Martinsson, KTH.

Hans Lööf och Gustav Martinsson, KTH. Foto: Privat, Nicklas Gustafsson

SLUTREPLIK | INTEGRATION

Många av dagens immigranter hamnar i orter med lediga bostäder just därför att jobben har flyttats därifrån.

Vår debattartikel (SvD Näringsliv Debatt 18/3) ifrågasätter det upprepade påståendet av Svenskt Näringslivs vd Carola Lemne att Sverige behöver 300 000 nya jobb med låga kvalifikationer för våra immigranter. Vi kan konstatera att varken Lemnes egna medarbete Jonas Frycklund och Susanne Spector (21/3), eller Mats Hammarstedt (22/3) ger något som helst stöd till denna siffra i sina repliker.

Båda replikerna hävdar dock att vi skönmålar bilden av utrikesfödda eller flyktingars situation på arbetsmarknaden. Kritiken är att vi koncentrerar oss enbart på de fem största flyktingländerna i vårt exempel i stället för alla utrikesfödda samtidigt som vi gör ett alltför högt antagande om de utrikesföddas förvärvsfrekvens.

Annons
X

Vårt huvudargument är att det framför allt är medelålders och äldre arbetslösa flyktinginvandrare med mycket låga formella kvalifikationer som har svårt att få fotfäste på arbetsmarknaden. Men denna grupp är inte ohanterligt stor. Utifrån 2014 års statistik beräknar vi att det handlar om knappt 30 000 personer inkluderat den aktuella asylinvandringen Med ett antagande om en lägre förvärvsfrekvens för flyktinginvandrare sjunker denna siffra.

Hur många blir det med 2015 års data om populationen breddas från invandrare från Afghanistan, Eritrea, Irak, Somalia och Syrien till alla utrikesfödda samtidigt som vi utgår från den lägre förvärvsfrekvensen?

Vanligen översätts lågutbildade till personer med enbart förgymnasial utbildning. År 2015 uppgick det totala antalet arbetslösa bland alla utrikesfödda i ålder 15–74 år med låg utbildning till 57 400 personer enligt Statistiska Centralbyråns (SCB) arbetskraftsundersökning. Antar vi samma åldersstruktur för arbetslösa utrikesfödda som för gruppen utrikesfödda som helhet innebär det att 53 procent eller 30 253 personer bland utrikesfödda arbetslösa som är 40 år eller äldre och har låg formell utbildning. För det stora flertalet i denna grupp är det inte sannolikt att gymnasieutbildning leder till sysselsättning. Istället kan det krävas individspecifika lösningar utifrån deras reella kompetens och förutsättningar. Men vi ser alltså att denna grupp är högst begränsad även om vi breddar populationen från dagens allra mest katastrofala krisländer till alla immigranter i Sverige.

Stäng

SvD NÄRINGSLIVS NYHETSBREV – dagens viktigaste ekonominyheter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Som ett argument för att av att vi skönmålar flyktinginvandringen framhåller skribenterna från svenskt näringsliv (21/3), att det tar åtta år innan hälften av flyktingarna har kommit i arbete. Det kan förstås låta som ett misslyckande. Man kan också vända på bilden och säga att hälften av alla som flytt till Sverige från områden med krig, svält, torka och andra katastrofer har lyckats etablera sig på arbetsmarknaden i det nya landet med det främmande språket inom åtta år. Är detta bra eller dåligt? Det beror på vad man jämför med.

    Under de senaste månaderna har en rapport om Europas flyktingkris från Internationella valutafonden (IMF) fått stort utrymme i den svenska flyktingdebatten. I rapporten framhålls att internationella erfarenheter pekar på att migranter, inklusive flyktingar, integreras långsamt i mottagarlandets arbetsmarknad, och att de har en lägre sysselsättningsnivå än inrikesfödda. Detta gäller självklart också Sverige. Men jämfört med övriga EU har Sverige en mycket hög sysselsättningsnivå för både inrikesfödda och utrikesfödda. Med tanke på att Sverige tar emot betydligt större andel skyddsbehövande flyktingar än andra europeiska länder är detta anmärkningsvärt. I IMF:s speciella länderrapport för Sverige från december 2015 redovisas ett Migration Integration Policy Index för år 2014. Där hamnar vi högst av alla EU:s 28 medlemsländer.

    Nyligen publicerade Statistiska centralbyrån en studie om förvärvsfrekvensen bland invandrare där uppgifterna hämtats från SCB:s databas för integrationsstudier, Stativ. Studien redovisar en så kallad invandringskohort med alla 20-49 åringar som invandrade till Sverige under 1997 och som bodde kvar i Sverige under den kommande 15 årsperioden. Det mest slående resultatet är de stora skillnader som finns inom gruppen beroende på ålder och utbildning. Yngre personer hade betydligt lättare än de äldre att etablera sig på arbetsmarknaden, liksom välutbildade. Kvinnor och män som var 20–24 år när de invandrade har 15 år senare en förvärvsfrekvens på 72 respektive 79 procent. Det kan jämföras jämfört med en förvärvsfrekvens på drygt 50 procent efter 15 år för de som var 40–44 när de kom till Sverige.

    Till SCB:s resultat om ålderns och utbildningens betydelse för att etablera sig på arbetsmarknaden denna kan man också lägga till skillnader som beror på bostadsort. Aktuell statistik från länsstyrelsen i Stockholm visar att sysselsättningen för utrikesfödda män i Stockholm är högre än sysselsättningsnivån för inrikesfödda män i övriga Sverige. Vi ser också att många av dagens immigranter hamnar i orter med lediga bostäder just därför att jobben har flyttats därifrån, medan det inte finns bostäder där det finns gott om jobb och goda förutsättningar att etablera sig på arbetsmarknaden.

    Det finns inga skäl att skönmåla situationen på svensk arbetsmarknad för invandrare och speciellt flyktingar. Men det finns heller inga skäl till den svartmålning som sker på sina håll. Utmaningarna är stora och just nu närmast bubblar det av initiativ och kreativitet bland företag, universitet, myndigheter och ideella organisationer runt om i landet för att förbättra integrationen.

    Hans Lööf

    professor nationalekonomi KTH

    Gustav Martinsson

    lektor finansiell ekonomi KTH

    Annons
    Annons
    X

    Hans Lööf och Gustav Martinsson, KTH.

    Foto: Privat, Nicklas Gustafsson Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X