Annons
X
Annons
X

”Fel att begränsa valfrihet i skolvalet”

Många av skolvalets skeptiker menar att ”skol­segregatio­nen” ska motverkas med olika former av begränsningar av valfriheten. Men det är knappast något framgångsrecept, skriver forskaren Erik Lakomaa.

Kontrollerade skolval uppmuntrar till strategiskt beteende hos eleverna, skriver Erik Lakomaa.

Kontrollerade skolval uppmuntrar till strategiskt beteende hos eleverna, skriver Erik Lakomaa. Foto: Daniel Nilsson/TT

DEBATT | SKOLAN

Mest effektivt vore sannolikt att införa ett aktivt skolval för alla elever.

Utan tvivel är det fria skolvalet kombinerat med etableringsfriheten för friskolor en av de mest omfattande reformerna av den svenska skolan någonsin. Skolforskningen visar att förändringen, även om de funna effek­ternas storlek har varierat i olika studier, har haft en positiv effekt på elevernas utbildningsresultat.

Skillnaderna mellan skolor i elevsammansättning och utbildningsresultat har ökat under de ­senaste tjugofem åren. Men Sverige har fortfarande ett av världens mest jämlika skolsystem och Ifau har också funnit att familjebakgrundens betydelse för studieresultaten inte har ökat sedan 1990-talet. De förändringar som skett sammanfaller i tid med valfrihetsreformerna, men förklaras framför allt av ökad boendesegregation (Holmlund med flera 2015). Likväl menar många av skolvalets skeptiker att ”skolsegregationen” ska motverkas med olika former av begränsningar av valfriheten. Kontrollerat skolval (controlled choice) är något som har lyfts av Skolverkets generaldirektör Anna Ekström.

Annons
X

Det finns ingen entydig definition av begreppet kontrollerat skolval. Mer generellt beskrivs det i forskningen som ett system för att skapa en balanserad elevsammansättning på skolor i ett område genom att ge vissa elever förtur vid fördelningen av platser. I förekommande fall handlar det om att ge elever från socioekonomiskt svaga grupper mer valfrihet än vid närhetsprincip för att kunna upphäva något av boendesegregationens effekter.

Min genomgång av forskningen på området ­visar att det inte finns någon tydlig evidens för att kontrollerade skolval leder till de effekter som syste­men är skapade för att lösa eller att de skulle vara att föredra framför alternativa lösningar.

Forskningen på området är begränsad och en ­betydande del av denna har rört den mest kända modellen för kontrollerat skolval vilken infördes i Boston 1975. Eleverna fick begränsad valfrihet inom ett system med närhetsprincip för att sko­lorna skulle få en större mångfald. Men Boston­modellen har under åren fått hård kritik, framför allt för att den skapade ett strategiskt beteende hos eleverna. Strategiskt beteende innebär att den väljande döljer sina verkliga preferenser eller förmågor för att på så sätt öka sannolikheten att nå ett bättre utfall. Efter flera förändringar avskaffades systemet i Boston 2014. Bostonmodellen kan dock användas för att illustrera några generella poänger om kontrollerade skolval:

För det första används kontrollerade skolval främst som ett steg mot mer valfrihet i skolsystem där ­denna tidigare har varit obefintlig. Eventuella effekter måste därför ställas mot närhetsprincipen, inte mot fritt skolval.

Så länge de kontrollerade skolvalen bygger på olika former av närhetsprincip riskerar de, om boende­segregation förekommer, snarare att förstärka segregationen i förhållande till system med fritt skolval.

För det andra uppmuntrar kontrollerade skolval till strategiskt beteende hos eleverna. Det innebär att de väljer en skola de har en chans att komma in på i stället för den skola de helst vill gå på, vilket missgynnar elever som inte agerar strategiskt. ­System som frammanar sådant beteende kan därför antas missgynna elever från mindre studie­motiverade hem (se exempelvis Pathak & Sönmez, 2008).

Jag tvivlar inte på de goda ambitionerna bakom förslagen. Det finns ett värde i att barn från olika samhällsgrupper och med olika familjebakgrund möts i samma skola. Men andra metoder är sannolikt effektivare. Ge populära skolor möjlighet att expandera. Slå samman skolor till större enheter (”Nyköpingsmodellen”) – större skolor leder närmast per automatik till att större mångfald uppnås utan att man behöver tillgripa särskilda åtgärder, därtill har större skolor generellt sett lättare att upprätthålla kvaliteten. Gör en tydligare socio­ekonomisk viktning av skolpengen. Mest effektivt vore sannolikt att införa ett aktivt skolval för alla elever. Då hamnar inte elever som inte väljer automatiskt i skolan i sitt eget bostadsområde. Denna modell tillämpas exempelvis i Belgien, Italien och Nederländerna.

Min slutsats är att man utifrån forskningen inte kan dra slutsatsen att ett kontrollerat skolval skulle vara är ett framgångsrecept för den svenska skolan.

Erik Lakomaa

forskare vid EHFF, Handelshögskolan i Stockholm

Erik Lakomaa Foto: Christoffer Rydland

Annons
X

Kontrollerade skolval uppmuntrar till strategiskt beteende hos eleverna, skriver Erik Lakomaa.

Foto: Daniel Nilsson/TT Bild 1 av 2

Erik Lakomaa

Foto: Christoffer Rydland Bild 2 av 2
Annons
X
X
X
X
Annons
X