Annons
X
Annons
X

”Farligt med åldersgräns i sociala medier”

Det finns en risk att barn inte vågar berätta för sina föräldrar om eventuella obehagligheter de råkar ut för i sociala medier, om en åldergräns införs. Det skriver flera nätdebattörer gemensamt och avråder från ett sådant beslut.

Foto: Fredrik Sandberg/TT

DEBATT | SOCIALA MEDIER

Idag meddelade regeringen att Sverige ska införa en åldersgräns för sociala medier. Barn under 16 år kan behöva föräldrarnas tillåtelse för att vara på till exempel Facebook och Instagram. Men en åldersgräns har inget stöd i den forskning som finns om till exempel nätmobbning och barn och ungas liv på nätet. Tvärtom kan en åldersgräns rent av vara farlig. I stället bör vuxna och barn prata mer med varandra om livet på nätet.

Åldersgränsen är en del av EU:s nya dataskyddsförordning och regeringen ska nu utreda vad åldersgränsen ska bli i Sverige. Uttalanden från konsumentminister Per Bolund indikerar att den blir 13 eller 16 år. Anledningen är enligt ministern att man vill förbättra skyddet för unga på nätet och få ”fler föräldrar att engagera sig i vad deras barn gör på nätet”.

Vi håller helt med om att fler föräldrar borde engagera sig i sina barns liv på nätet, men många forskare varnar för att förbud och för mycket regler tvärtom kan få katastrofala följder. Till exempel finns det en risk att många barn inte vågar berätta för sina föräldrar om eventuella obehagligheter de råkar ut för i sociala medier – om de riskerar att bli straffade för att de använt plattformarna över huvud taget. Redan i dag ser vi att många barn låter bli att berätta om sitt liv online för att skydda sina föräldrar mot oro och av rädsla för att få sina liv på nätet begränsade genom olika förbud.

Annons
X

Vi förstår att det finns en oro bland föräldrar för vad barnen gör på nätet. Många av oss som är föräldrar i dag har inte själva vuxit upp med nätet, och kan därför ha svårt att veta vilka upplevelser, positiva som negativa, som våra barn ställs inför. Många av oss är oroliga då vi helt enkelt inte förstår barnens liv online fullt ut.

Men vad gäller mobbning så är det viktigt att komma ihåg att nätmobbning i grunden inte skiljer sig från traditionell mobbning. De flesta förövare och offer har redan en relation – oftast genom skolan. Det förekommer att helt okända människor kränker varandra, men bland barn är det ytterst ovanligt. Det som skiljer mobbning i sociala medier från elaka meddelanden på skoltoaletten är att det går snabbare, med en potentiellt större spridning. Nätet gör även mobbningen mer synlig - spökena kommer ut i ljuset - där det förhoppningsvis är lättare att ta itu med dem.

För att komma åt problemen krävs, i stället för förbud, ett långsiktigt och preventivt arbete kring värderingar och hur vi behandlar varandra, online och offline. Att trumma in att världen online också är verklig – på andra sidan skärmen sitter en människa.

SvD:s NYHETSBREV – dagens viktigaste nyheter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    En av nycklarna är att föräldrar och barn pratar mer med varandra om livet på nätet.

    De flesta föräldrar frågar sina barn vad de gjort i skolan eller vart de ska när de går ut genom dörren hemma. Men få frågar var deras barn befinner sig varje dag på nätet. En Demoskopundersökning med 1 000 föräldrar som Telenor gjorde i september förra året visar att nästan alla föräldrar tror att de har stor eller mycket stor koll på sina barns vardag online. Men en jämförelse med barnens verkliga användande visar en annan bild. Många föräldrar har till exempel väldigt låg kunskap om flera av de populäraste sociala nätverken bland unga. Bara var tredje förälder känner till exempel till Kik, endast var tionde vet vad Ask.fm är och inte ens fyra av tio känner till Snapchat. Fyra av tio föräldrar pratar aldrig eller sällan med barnen om deras liv online, hälften ser inget behov.

    Nätet är en fantastisk plats som innebär många möjligheter, inte minst för barn och unga. Man behöver inte vara datatekniker för att som förälder prata med sina barn om vad som händer på nätet. Det räcker långt att bara vara intresserad och fråga vad som händer, precis som vi gör när det gäller skolan eller fotbollsmatchen. Nätpratet är det kanske viktigaste samtalet många ännu inte haft.

    Lina Sundqvist

    ansvarig för kundtrygghet och initiativet Nätprat, Telenor

    Elza Dunkels

    docent i pedagogiskt arbete och lärarutbildare vid Umeå universitet. Forskar om nätmobbning och barn och ungas internetanvändande. Författare till boken ”Nätmobbning, näthat och nätkärlek – Kunskap och strategier för en bättre vardag på nätet”

    Kristina Axén Olin

    ordförande för organisationen Surfa Lugnt som arbetar för att höja vuxnas och skolans kunskaper kring ungas vardag på internet

    Foto: Fredrik Sandberg/TT Bild 1 av 2
    Foto: AP Bild 2 av 2
    Annons
    X
    X
    X
    X
    Annons
    X