Annons
X
Annons
X

”Tydligt att många ställer upp bara för ekonomisk vinning”

SvD GRANSKAR. Flera privata familjehemsföretag har låtit bli att kontrollera de familjer som godkänts som familjehem. En chef för ett privat företag berättar nu hur det har blivit en "guldrusch" för branschen efter flyktingvågen.

Inspektionen för vård och omsorg kräver nu att kommunerna tar större ansvar när man nyttjar privata familjeförmedlare.

Barn under samhällets vård
SvD träffade "Fahim" som placerades i ett familjehem där han kände sig ensam och skrämd. ”Jag vet inte varför de ville ha mig kvar”, säger han.

SvD träffade "Fahim" som placerades i ett familjehem där han kände sig ensam och skrämd. ”Jag vet inte varför de ville ha mig kvar”, säger han. Foto: Linus Sundahl-Djerf

Barn som placeras i familjehem hamnar i flera fall hos personer som begått grova brott eller som saknar omsorgsförmåga, visar SvD:s granskning. Orsaken är att familjerna inte kontrolleras tillräckligt i samband med placeringen.

Det här har blivit en verksamhet för dem som vill tjäna snabba pengar.

I flera fall som SvD uppmärksammat har kommuner använt sig av privata familjehemsföretag, som brister i utredningsansvaret.

Annons
X

– Det här har blivit en verksamhet för dem som vill tjäna snabba pengar. Det går att likna med en guldgrävarrusch, säger en verksamhetschef för ett privat företag i branschen som vill vara anonym.

– Nya företag startar hela tiden och förmedlar hundra barn på kort tid till lika många familjer. Så tjänar de snabba miljoner och kan slå igen företaget på bara några månader.

Han berättar att omkring 200 personer ville bli familjehem hos dem förra året – men bara 20 av dem levde upp till kraven.

Stäng

CHEFREDAKTÖRENS NYHETSBREV – veckans bästa journalistik från SvD direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    – Det är tydligt att många ställer upp bara för ekonomisk vinning. Det märker vi väldigt fort när en utredning börjar, säger han.

    – Snabba pengar går före barnens bästa.

    Om det fanns hårdare regler så skulle de oseriösa heller inte slinka igenom lika lätt.

    När både familjehem och privata familjehemsföretag låter vinstsyftet gå först riskar barnen att fara illa, enligt verksamhetschefen.

    – Socialtjänsten måste ta sig i kragen för att hitta professionella familjehemsföretag. Om det fanns hårdare regler så skulle de oseriösa heller inte slinka igenom lika lätt, säger han.

    Under andra halvåret 2015 startade 325 företag i jour- och familjehemsbranschen i Sverige, vilket kan jämföras med 58 för hela 2014, enligt Sveriges Radio.

    Inspektionen för vård och omsorg, IVO, har tillsynsansvar över hur kommunerna sköter sitt uppdrag att placera och hitta lämpliga familjehem.

    Christina Hemborg arbetar som inspektör inom verksamhetsområdet barn och familj hos IVO och har ett nationellt områdesansvar.

    Hon får titta på två av fallen från SvD:s granskning.

    Ärendena gäller barn som placerats hos personer som dömts upprepade gånger, bland annat för sexualbrott, har genomgått rättspsykiatriska utredningar och stått under intensiv polisövervakning. I båda fallen var privata aktörer iblandade.

    – Det här är absolut inte bra. Det är klart att det är allvarligt. Kommunerna borde aldrig ha gjort en sådan placering, säger Christina Hemborg.

    I båda fallen hade barnen placerats av ett privat familjehemsföretag. Det är en bransch som fått uppsving när ett stort antal kommuner behöver stöd i samband med att fler ensamkommande barn ska placeras.

    Kommunerna har ansvaret när det kommer till att besluta och följa vården av barnet. Socialtjänsten får inte lämna över det ansvaret till privata aktörer.

    Många kommuner vill rekrytera familjehem själva, men man klarar inte av det. Det kan leda till att barn far illa och att barn inte får den hjälp de behöver i samma utsträckning.

    Redan 2011 konstaterade den statliga Vanvårdsutredningen att den "otydliga ansvarsfördelningen" mellan kommunen och de privata företagen innebar sämre skydd för barnen. Men i dag är det fler kommuner som använder sig av privata aktörer när behovet av placeringar är större än någonsin.

    – Risken finns att det blir en otydlig ansvarsfördelning där man litar på varandra utan att göra tillräcklig kontroll, säger Christina Hemborg på IVO.

    – Många kommuner vill rekrytera familjehem själva, men man klarar inte av det. Det kan leda till att barn far illa och att barn inte får den hjälp de behöver i samma utsträckning.

    Bläddra dig vidare för att förstå processen när barn placeras i familjehem.

    Det krävs i dag inget tillstånd från IVO för att driva en verksamhet som förmedlar familjehem. Det är inte enbart för barnens trygghet utan också för att förebygga förekomsten av oseriösa aktörer som ett hårdare krav behövs.

    Barn- och jämställdhetsminister Åsa Regnér (S) säger efter SvD:s granskning att hon ställer sig positiv till att införa ett tillståndskrav för de privata företagen.

    – Vi bereder ett förslag som handlar om det. Det får jag återkomma till inom kort, men jag stödjer den idén. Situationen är oroande när det gäller den biten, säger Åsa Regnér.

    IVO:s hållning är att tillstånd inte nödvändigtvis är bästa vägen att nå kvalitet och säkerhet för dessa verksamheter, men Christina Hemborg ser ändå ett behov av ett sådant krav.

    – Det är orimligt att det inte finns en granskning av de konsulentstödda företagen. Inte minst med tanke på att det har ökat så mycket. Det blir nya företag och marknaden är omfattande, därför måste den kvalitetssäkras, säger Christina Hemborg.

    När ett barn placeras så måste socialtjänsten göra en bedömning i samband med att beslutet om placering fattas. I SvD:s granskning har det framkommit flera brister där bedömningar av både familjehemmet och barnets behov uteblivit.

    – Det handlar om myndighetsutövning och då får barn inte placeras i vilken familj som helst. Som det är nu, när kommunerna är så överbelastade, finns risken att man inte hinner bedöma så som man borde, säger Christina Hemborg.

    Vi hinner inte med att göra tillräcklig tillsyn när det kommer till familjehemsvård. Jag skulle önska att vi kunde göra mer där.

    Hon påpekar också att komma kommuner har inlett ett förbättringsarbete och att det pågår ett intensivt arbete ute i landet för att anpassa verksamheten till dagens utmaningar.

    Samtidigt säger Christina Hemborg till SvD att det är svårt att hinna med uppdraget, som bland annat innebär att besöka socialtjänster runt om i landet.

    – Vi hinner inte med att göra tillräcklig tillsyn när det kommer till familjehemsvård. Jag skulle önska att vi kunde göra mer där, säger Christina Hemborg.

    Annons

    SvD träffade "Fahim" som placerades i ett familjehem där han kände sig ensam och skrämd. ”Jag vet inte varför de ville ha mig kvar”, säger han.

    Foto: Linus Sundahl-Djerf Bild 1 av 7

    Bläddra dig vidare för att förstå processen när barn placeras i familjehem.

    Bild 2 av 7
    Bild 3 av 7
    Bild 4 av 7
    Bild 5 av 7
    Bild 6 av 7
    Bild 7 av 7
    Annons
    X
    Annons
    X