Annons
X
Annons
X

Faktakollen: Hur mycket el står kärnkraften för?

Kärnkraften står för 50 procent av Sveriges elproduktion, säger utbildningsminister Jan Björklund (FP) i söndagens SVT Agenda. Nej – korrekt siffra är ungefär 40 procent, hävdar samtidigt V-ledaren Jonas Sjöstedt.

Vem har rätt? SvD:s Faktakollen har granskat påståendena.

Jan Björklunds påstående om Sveriges klimatvänlighet granskas.

Jan Björklunds påstående om Sveriges klimatvänlighet granskas. Foto: SCANPIX

PÅSTÅENDE:

I söndagens SVT Agenda debatterade utbildningsminister Jan Björklund och Vänsterledaren Jonas Sjöstedt energipolitik – med fokus på kärnkraften och möjligheterna till en framtida blocköverskridande energiöverenskommelse.

”Vindkraften står för några enstaka procent, vi kanske kan få upp den till fem, sex, sju procent. Men kärnkraften står för 50 procent av vår elproduktion”, säger Jan Björklund i debatten.

Citatet kan hittas runt 19.50 in i klippet här.

Annons
X
Annons
X

”Jan Björklund har fel på några punkter. Kärnkraften är ungefär 40 procent av elproduktionen”, svarar Jonas Sjöstedt å sin sida.

SvD:s Faktakollen granskar därför påståendet om kärnkraftens andel av den inhemska elproduktionen.

SvD FAKTAKOLLAR:

Kärnkraft och vattenkraft är de dominerande källorna i den svenska elproduktionen i dag. Upp till 90 procent av den inhemska elen har de senaste decennierna producerats genom dessa två kraftslag, uppger Energimyndigheten.

Samtidigt är inte mängden producerad el någon konstant – variationerna kan vara stora från år till år och hänger bland annat ihop med vattentillgången. Vissa år är torrare, vattenkraften producerar en mindre mängd el, vilket också slår mot elproduktionen som helhet.

Här finns för övrigt en bra översikt som reder ut några av de komplicerade sammanhangen inom elmarknaden.

Det är statliga Energimyndigheten som har regeringens ansvar att föra statistik över elproduktionen – bland många andra variabler inom energiområdet.

I ett pressmeddelande från tidigare i februari presenterade Energimyndigheten de senaste siffrorna – än så länge preliminära siffror för produktion och användning av el under 2011.

Enligt denna preliminära statistik landade elproduktionen på 146,5 terawatt-timmar (TWh) förra året (för en lättöverskådlig guide om betydelsen av begrepp som Watt-timme (Wh) betyder och andra frågor om energi, se här).

Kärnkraften stod enligt dessa tidiga siffror för 58 TWh, vilket motsvarar 39,5 procent.

Detta är också den källa som Jonas Sjöstedt grundar sig på när han i SVT Agenda talar om ”ungefär 40 procent”, uppger hans pressekreterare José Gutierrez för SvD.

Siffrorna är som sag t preliminära och kan revideras om det exempelvis visar sig att felberäkningar gjorts eller att fel uppgifter lämnats in. Samtidigt är det sällan så att siffrorna över elproduktionen revideras särskilt mycket – och de kan därför ses som relativt stabila, uppger Anna Andersson vid Energimyndighetens analysavdelning för SvD.

Så långt Jonas Sjöstedt – men vad är då Jan Björklunds källa till uppgiften om att kärnkraften uppgår, inte till 39,5, utan till 50 procent?

Beskedet från Björklunds stab är att man lutat sig mot Energimyndighetens långsiktsprognos. En prognos som blickar framåt mot den svenska energipolitikens resultat i praktiken givet de ramar och beslut som gäller i dag.

Här görs bedömningen (se sammanfattningen i prognosen) att kärnkraften kommer att producera 72,6 TWh år 2020 och även 2030, förutsatt att ”planerade effekthöjningar” genomförs.

Denna siffra har Björklund ställt i relation till – inte den beräknade nettoproduktionen av el, som beräknas uppgå till 177 TWh för 2020 och 2030 – utan mängden el som väntas förbrukas i Sverige år 2030. Och den tros uppgå till 152 TWh (sida 17 i prognosen).

Kärnkraftens andel skulle med det sättet att räkna uppgå till 47,8 procent – av elförbrukningen.

Till saken hör att förbrukningen och produktionen av el inte behöver vara lika stor från år till år – den balansen justeras genom att Sverige kan importera mer än man exporterar eller tvärtom.

Hade Björklund valt att ställa den prognosticerade mängden el från kärnkraft - 72,6 TWh - i relation till den väntade el produktionen för år 2020 - 177 Twh - hade andelen i stället skrivits ner till 41 procent.

Men i stället tittar man alltså på förbrukningen – vilket här ger ett högre värde, 47,8 procent.

– Vi menar att elanvändning är ett relevant mått att använda. Det är den nivå Sverige måste nå för att slippa importera energi. Det är ju också så att Björklund talar om kärnkraftens andel i kontexten av ett framtida energibehov, säger Eva-Marie Byberg, pressekreterare hos Jan Björklund, till SvD.

Energimyndighetens tjänstemän ställer sig mer tveksamma.

– Det låter som ett konstigt resonemang, det kan inte sägas vara vedertaget att göra så. Med det sättet att räkna skulle ju kärnkraften, vattenkraften och de andra kraftslagen tillsammans nå upp till en siffra som ligger högre än 100 procent för ett år som vi haft nettoexport av el. Det blir en logisk vurpa, säger Anna Andersson vid Energimyndigheten.

Även Energimarknadsinspektonen reser frågetecken.

– Man får jämföra produktion med produktion, annars blir det konstigt, säger Anders Wallinder vid inspektionen till SvD.

Ett konstigt eller relevant sätt att räkna – den matematiska frågan behöver egentligen SvD:s Faktakollen inte ta ställning till här. Jan Björklund säger nämligen inte att ”kärnkraften väntas framöver stå för 50 procent av den totala elanvändningen” – utan han konstaterar i SVT:s Agenda att ”kärnkraften står för 50 procent av vår elproduktion”.

En delbedömning måste därför bli att den källa som Björklunds team själv åberopar knappast ger stöd för påståendet i SVT:s Agenda.

Så långt har SvD:s Faktakollen tittat på partiledarnas egna källor: Sjöstedt hänvisar till ett pressmeddelande om preliminära siffror för 2011 och Björklund till en energiprognos.

Återstår nu en given fråga – oavsett de egna källdokumenten, hur väl stämmer Björklunds och Sjöstedts påståenden om man ser till den officiella statistik över faktisk elproduktion de senaste åren?

Energimyndigheten har i ett Exceldokument ställt samman sina siffror över elproduktionen sedan 1970 – inkluderat siffran över kärnkraftens andel av totalen.

Historiskt sett, från mitten av 1980-talet och framåt, syns i statistiken att kärnkraftens andel pendlat mellan 40 och 50 procent, vid flera tillfällen hamnat över 50 procent och vid något enstaka tillfälle under 40-gränsen.

Ser man till perioden 2000 till 2011 framgår att kärnkraften andel grovt uttryckt pendlat mellan 40 och 50 procent. Under 5 av dessa 12 år har kärnkraftens andel nått upp till en nivå mellan 45 och 50 procent – och för 7 av 12 år har kärnkraften landat på en andel mellan 38 och 44 procent.

Här får det ses som rimligt att ta ett något mer begränsat tidsperspektiv – både Sjöstedt och Björklund talar ju i SVT:s Agenda om hur läget är i dag.

Här nedan framgår siffrorna i procent över kärnkraftens andel av nettoproduktionen (när man bortser från elen som används när anläggningarna producerar sin el) sedan 2000:

• 39 procent (2000)

• 44 (2001)

• 46 (2002)

• 49 (2003)

• 50 (2004)

• 45 (2005)

• 47 (2006)

• 44 (2007)

• 43 (2008)

• 38 (2009)

• 38 (2010)

• 40 (2011)

Några korta rader om själva statistiken: Siffrorna fram till 2009 är så kallad definitiv årsstatistik, medan 2010 och 2011 ännu är preliminära siffror.

Ursprungskällan till siffrorna (fram till 2010) är dokumentet Årliga energibalanser, men har här bearbetats för att bli mer begripliga för andra än fackpersoner, uppger Energimyndigheten för SvD.

Energimyndigheten räknar ut kärnkraftens andel av elproduktionen genom att relatera kärnkraftselen till just – produktionen. Björklundteamets sätt att ställa kärnkraften i relation till användningen, i stället för produktionen, skulle ge ”bättre” siffror för kärnkraften ett år med nettoexport – och ”sämre” siffror år med import.

SvD:s Faktakollen har här inte sett några skäl att räkna om siffrorna enligt den modellen.Främsta skälet är att det är påståenden om ”kärnkraftens andel av el produktionen” som ska granskas.

Branschorganisationen Svensk energi har heller ingen avvikande bild av läget.

– Vi jobbar med exakt samma siffror som Energimyndigheten. Vi brukar väl säga att kärnkraften och vattenkraften grovt sett brukar ligga runt 45 procent vardera av den totala elproduktionen, säger Kalle Lindholm, pressansvarig vid Svensk energi, till SvD.se.

Statliga Energimarknadsinspektionen utgår också från siffrorna ovan, säger Anders Wallinder till SvD.se.

Av statistiken framgår att senast kärnkraftens andel kunde sägas ha legat runt 50 procent-nivån var perioden 2002-2006. (Året 2004 producerade kärnkraft i absoluta tal 75 Twh, en siffra som kan jämföras med senaste definitiva siffran för 2009 då 50 TWh producerades.)

Från 2007 och framåt ligger andelen på 44 procent och lägre.

Bakom de siffrorna ligger flera faktorer.

– Dels har ju kärnkraften haft en låg tillgänglighet, ända sedan man inledde förnyelseprocessen med att uppgradera kärnkraftverken. Man har haft stora problem ända sedan 2008. Sedan har vi ju samtidigt den totala produktionen av el ökat, med ökad kraftvärmeproduktion, säger Anders Wallinder vid Energimarknadsinspektionen.

Först när uppgraderingsarbetet är klart kan kärnkraften väntas öka produktionen – och andelen av den – igen, enligt Wallinder.

SLUTSATS:

Kort repetition: Jan Björklund (FP) säger alltså i SVT Agenda: ”Men kärnkraften står för 50 procent av vår elproduktion”. Samtidigt säger Jonas Sjöstedt (V): Jan Björklund har fel på några punkter. Kärnkraften är ungefär 40 procent av elproduktionen.”

En SVT-tittare som följer debatten – och lyssnar på Björklund – måste rimligen få uppfattningen att kärnkraften i dag faktiskt står för 50 procent av den totala elproduktionen i Sverige.

Det är korrekt att kärnkraftens andel av den totala elproduktionen (räknat i TWh), under de senaste tolv åren pendlat mellan 38 och 50 procent, enligt officiell statistik från Energimyndigheten. Flera gånger har andelen varit uppe i trakterna kring 50-strecket.

Klart är också att elproduktionen kan variera betydligt från år till år, vilket också kan slå mot de enskilda andelarna. Att utgå från flera än ett år kan nog ses som rimligt när man i en debatt säger hur stor andel kärnkraften ligger på av den totala elproduktionen.

Men – sedan 2007 har kärnkraftens andel landat klart närmare 40 procent. Närmare bestämt, 44 procent (2007), 43 (2008), 38 (2009), 38 (2010) och 40 (2011).

Detta bland annat beroende på att flera reaktorer stått stilla på grund av ”moderniseringsarbeten”, något som uppmärksammats i samhällsdebatten (bland annat här, här, och här). Mycket tyder på att kärnkraften går mot en andel på cirka 40 procent även för 2011.

Siffrorna för 2010 och 2011 är ännu inte formellt ”definitiva” enligt Energimyndighetens statistikregler. Men de preliminära siffror som tagits fram (och inte väntas förändras nämnvärt – i synnerhet inte siffrorna för 2010 som är närmare definitiv status) tyder i vilket fall inte på att andelen hamnar på en nivå kring 50 procent.

Mot den bakgrunden kan det inte ses som korrekt att säga att kärnkraftens andel uppgår till 50 procent. Jan Björklund får rött ljus av SvD:s Faktakollen.

Att hans team utgått från en beräkningsmodell där elen som kärnkraften producerar ställs i relation till hur mycket el svenskarna använder – inte producerar – ändrar inte bilden, som SvD:s Faktakollen bedömer det. Huvudskälet är att utbildningsministern faktiskt talar om kärnkraftens andel av ”elproduktionen” i SVT, inte av vår förbrukning. Sättet att räkna har för övrigt också kritiserats av tjänstemän på fackområdet.

Av samma resonemang följer att Jonas Sjöstedt måste få grönt ljus för sitt påstående att kärnkraften i dag utgör ”ungefär 40 procent”.

Läs fler faktakollar:

Vad vill du att vi granskar?

mailto:faktakollen@svd.se
Annons
X
Annons
X
Annons
X

Mer från Startsidan

Annons
X