Det är i dag betydligt färre företag som redovisar sin vattenanvändning, jämfört med hur många företag som redovisar koldioxidutsläpp, säger Lisa Beauvilain. Foto: Pressbild
Många företag och investerare ser i dag koldioxidsutsläpp som en viktig hållbarhetsfråga. Men frågan om tillgång till rent vatten har hamnat på efterkälken. Få företag har en strategi för vatten, trots att många är exponerade mot vattenrisker.
– Vatten ligger efter medvetenheten om utsläpp, men vi ser ett ökat intresse bland investerare. Den omfattande torkan i Kalifornien är ett uppvaknande, säger Lisa Beauvilain.
Torkan i den amerikanska delstaten Kalifornien har pågått i flera år och är ett stort problem i området, för invånare, jordbrukare och företag. Lisa Beauvilain ser katastrofen som ett bevis på att riskerna för vattenbrist finns även i västvärlden.
Vilka sektorer har störst vattenrisker?
– Kolkraftverk har stora vattenrisker. De tar inte slutgiltigt bort vatten från kretsloppet men de använder stora mängder temporärt för kylning.
Andra stora vattenanvändare är gruvindustrin och livsmedelsföretag. Det vatten som gruvbolagen nyttjar är dessutom förorenat efter användningen vilket innebär en risk för negativa effekter på närmiljön om vattnet läcker ut.
– I bland annat Peru har det förekommit läckor som allvarligt skadat verksamheternas anseende i lokalsamhället.
Det finns också exempel i vårt mer direkta närområde. Metallgruvan Talvivaara i norra Finland orsakade år 2012 stor miljöförstöring i området.
– Företaget hade inte koll på snön och den kraftiga nederbörden så bassängen brast.
Vattenriskerna för gruvindustrin ligger i den egna verksamheten. För livsmedelsföretag finns i stället upp mot 60 procent av företagens vattenanvändning hos deras leverantörer, enligt Lisa Beauvilain.
– Det innebär både mer och mindre risk. Mindre risk för att de använder vatten från flera olika platser, men mer risk eftersom det är svårare att kontrollera vilka vattenkällor som leverantörerna använder och hur reningen ser ut.
Framöver kommer vattenfrågor att fortsätta växa i takt med att utvecklingsländer gör det, menar Lisa Beauvilain.
– Kina och Brasilien har insett att de måste säkra sina vattenresurser. Länderna gör stora investeringar i infrastruktur för vatten och har börjat höja priset på vatten.
Indien är en katastrof.
Bland världens tillväxtekonomier finns dock ett svart får.
– Indien är en katastrof. Landet är till och med mer beroende av kol än Kina och har stora problem med vattentillgänglighet. Indien använder också mycket grundvatten och situationen kommer påverka landets tillväxtmöjligheter.
Risker och skräckscenarion till trots ser Lisa Beauvilain samtidigt att vattenproblematiken innebär stora möjligheter för företag och investerare.
– I Indien sprutar man upp grundvatten på åkrarna men i heta områden avdunstar en tredjedel av vattnet. Så inom bevattning finns många intressanta investeringar exempelvis i tekniker som vattnar direkt i jorden, närmare rötterna.
Vissa ledningar är till och med i trä.
Möjligheterna finns också betydligt närmare, som exempelvis i Storbritannien. Där är infrastrukturen för vatten gammal och upp till en tredjedel av redan renat vatten förloras i läckage.
– Vissa ledningar är till och med i trä. Det finns ett kanadensiskt bolag som har börjat ta fram bollar som man kör ner i vattenledningen och där letar sensorer på bollarna efter läckor och svagare delar, så att man kan gräva och laga på rätt ställe.
I Mellanöstern, Israel och nu även i Kalifornien finns väl utvecklade tekniker för att kunna göra saltvatten till drickbart sötvatten.
– Det är ett affärsområde som kommer spridas och växa.
