Annons
X
Annons
X

Experter: LCHF den mest effektiva dieten

Det finns ingen bevisad ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar vid strikt lågkolhydratkost. LCHF-kost är dessutom mest effektiv på ett halvårs sikt för att gå ner i vikt för personer med fetma. Det visar en ny SBU-rapport som väntas leda till att LCHF erbjuds som ett av flera standardalternativ inom sjukvården.

Foto: MALIN RUDBLOM/SCANPIX

Knappast någon har kunnat undgå de senaste årens stora fettkrig mellan företrädare för lågkolhydratkost och skolmedicinarnas budskap om nyttan av en lågfettsdiet.

Efter två och ett halvt års arbete presenterar på måndagen Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, en stor forskningsgenomgång där man försökt finna svar på frågan om hur olika kostråd kan hjälpa personer med fetma att gå ner i vikt.

Ett brett urval av landets ledande experter har analyserat tusentals studier varav en stor del tillkommit de senaste tio åren. Det kontroversiella resultatet är på mer än ett sätt en prestigeseger för den ifrågasatta lågkolhydratkosten.

Annons
X

• Lågkolhydratkost, även den strikta, ger större viktnedgång på sex månader för personer med fetma, jämfört med lågfettskost.

• Detta sker utan att forskare har pekat på några negativa effekter på blodfetter så länge vikten fortsatt är lägre.

• Det saknas över huvud taget belägg för att lågkolhydratkost skulle medföra ökad risk för hjärtsjukdomar.

• Det saknas även belägg för att lågkolhydratkost med mycket mättat fett skulle medföra ökad risk för hjärtsjukdomar. Eftersom forskningsunderlaget är begränsat i detta avseende kan det, enligt SBU, ändå finnas skäl till viss försiktighet med allt för mycket mättat fett.

– Det viktigaste resultatet tycker jag är att vi inte hittat några belägg för ökade hälsorisker som en följd av lågkolhydratkost, säger Jonas Lindblom som är projektledare på SBU.

Han påpekar att detta varit en ofta återkommande farhåga. Så sent som i somras gick flera professorer ut och varnade för att en försämrad hjärthälsa bland yngre kvinnor skulle kunna bero på LCHF-kost. Andra forskare bemötte detta med att snarare hänga ihop med ändrade rökvanor i denna grupp.

– Vi har inte hittat något stöd i forskningen för att lågkolhydratkost skulle leda till sämre hjärthälsa eller ökad dödlighet, säger Jonas Lindblom.

SBU brukar inte ge några egna kostrekommendationer.

– Men en rimlig tolkning av vår rapport bör vara att sjukvården i fortsättningen erbjuder även lågkolhydratkost som ett alternativ för patienter med fetma, säger Jonas Lindblom.

På längre sikt tycks effekten på vikten avta och skillnaderna mot andra dieter suddas ut. En förklaring är sannolikt att följsamheten avtar med tiden.

En trolig följd av SBU-rapporten är att sjukvården i fortsättningen mer aktivt kommer att erbjuda lågkolhydratkost till de patienter med fetma som så önskar för kortsiktig viktreduktion.

SBU-rapporten avser effekter på personer med fetma, med ett BMI över 30, främst vad avser vikt men även hälsa. Granskningen gäller inte samband mellan mat och ohälsa hos befolkningen i allmänhet.

Alla olika undersökta dieter leder till minskad vikt, vilket motiverar ett brett utbud av varianter av kostråd. Råd om strikt lågkolhydratkost har dock hittills varit väldigt ovanligt inom vården.

Fördelarna på kort sikt gäller både den måttliga lågkolhydratkosten, med ett kolhydratintag under 40 procent av det totala energiintaget, och strikt lågkolhydratkost, där kolhydratintaget ger högst 20 procent av den totala energin.

Den strikta lågkolhydratkosten leder dessutom, enligt analysen, på kort sikt till förbättrade glukosvärden för personer med fetma och diabetes, och till marginellt minskade triglycerider.

På lång sikt finns inga skillnader i effekt på viktnedgång mellan råd om strikt och måttlig lågkolhydratkost, lågfettkost, högproteinkost, medelhavskost, kost med låg glykemisk belastning eller kost med hög andel enkelomättade fetter. Råd om högre intag av mejeriprodukter eller minskat intag av söta drycker kan också leda till viktnedgång.

SBU konstaterar också att det fortfarande finns stora kunskapsluckor och att de långsiktiga effekterna bland personer med fetma är bättre dokumenterade för medelhavskosten än för andra koster, inklusive lågfett­ och lågkolhydratkoster.

Annons
Annons
X
Foto: MALIN RUDBLOM/SCANPIX Bild 1 av 1
Annons
X
Annons
X