Annons
X
Annons
X

Experiment med fakta

Utan intäkter, struktur och tydliga ledare har Wikipedia blivit världens största uppslagsverk – ett ideellt samarbete utan motstycke i historien. Men medan sajten får allt högre status glider den bort från sina ideal. SvD:s Adam Svanell wallraffar som wikipedian.

SvD:s Adam Svanell beskrev sig själv på Wikipedia i allt mer smickrande – och osanna – noteringar. Läs vad som hände sedan.

SvD:s Adam Svanell beskrev sig själv på Wikipedia i allt mer smickrande – och osanna – noteringar. Läs vad som hände sedan.

Hur sjutton kan det här fungera? Tanken slår mig när jag läser om Wikipedia, i artikeln ”Wikipedia”, på Wikipedia. I texten nämns både fördelar och nackdelar om sajten där vem som helst kan skriva in vad som helst, när som helst, och se ändringarna på skärmen inom sekunder.

Wikipedia har under sina mindre än tio år utvecklats till vårt vardagliga referensverk. Det är dit de flesta av oss vänder oss när vi vill ha snabb fakta om myrslokar, Ella Fitzgerald eller konflikten i Darfur. Ett redskap vi tar för givet och, även om det inte är helt rumsrent att erkänna, tillmäter en viss auktoritet.

I teorin vet jag ju hur systemet är uppbyggt. Artiklar skrivs och förbättras genom att användarna bidrar med lite kunnande var. Det är folkbildning i form av en allmän anslagstavla. Vad jag har svårt att greppa är att det faktiskt fungerar.

Annons
X

Varför urartar inte Wikipedia i det trollande och munhugg som är regel på andra nätforum? Vilka är idealisterna som arbetar så hårt med att hålla sajten korrekt? Hur snabba är de på att upptäcka fel? Jag bestämmer mig för att sätta Wikipedia på prov.

Hur sjutton ska det kunna fungera? När Jimmy Wales och Larry Sanger berättade om sitt nya projekt möttes de av skepsis. Året var 2001. Wales och Sanger drev sedan tidigare sajten Nupedia, ett uppslagsverk där alla som ville kunde skriva, men där texterna granskades av forskare. Det var en så gott som hundraprocentig flopp.

Då föreslog Larry Sanger att de skulle starta en wiki – en webbplats där besökarna kan redigera innehållet i realtid. Wikipedia, ”den fria encyklopedin”, lanserades den 15 januari 2001 och marknadsfördes genom inlägg i några nätforum och e-postlistor.

Stäng

KULTURCHEFENS NYHETSBREV – veckans viktigaste kulturtexter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Till och med Jimmy Wales själv tvivlade. Han tänkte att projektet i bästa fall skulle generera några utkast till Nupedia-artiklar.

    Kanske var det inte konstigt. Den traditionella synen på mänskligt samarbete har varit att det kräver organisation. Utan regler och kontroll landar vi i det ekologen Garrett Hardin kallade allmänningens dilemma: vi sätter våra egna behov först, fast vi vet att det missgynnar kollektivet.

    Wikipedia hade ingen ledare, inga absoluta regler, ingen kontrollinstans, ingen beslutsordning. Larry Sanger formulerade policyn ”ignore all rules”: strunta i alla regler.

    Och på något sätt gick det alldeles utmärkt.

    Jag börjar mitt experiment med att bryta mot en av Wikipedias riktlinjer: skriv inte om dig själv. Med några klick skapar jag artikeln ”Adam Svanell”, något jag länge hoppats att någon annan ska göra.

    Svensk kulturjournalist, född 1982. Bara att se mitt namn på sidan gör mig på något bakvänt sätt stolt. Layouten tycks liksom signalera att det jag läser är viktig information.

    När jag återvänder några minuter senare pryds sidan av en varningsruta. ”Den här artikelns encyklopediska relevans för Wikipedia framgår inte.” På den diskussionssida som finns vid varje artikel undrar användaren Elinnea: ”Vad skiljer honom från övriga journalister i mängden?”.

    Förolämpad skriver jag dit en tidskrift jag är redaktör för, tillägger att jag brukar medverka i Svenska Dagbladet och nämner en specifik text som jag har blivit uppmärksammad för. Dessutom kryddar jag med länkar och källhänvisningar.

    Nu ni, tänker jag segervisst.

    Hur sjutton kan det fungera? Lennart Guldbrandsson på Wikimedia Sverige får alltid samma fråga när han föreläser. Han brukar svara att allt handlar om hur lätt det är att redigera Wikipedia.

    –Det är inte bara så att alla kan redigera. Alla kan också kontrollera vad andra redigerar. Att återställa ett fel är lättare än att skapa det, säger han.

    Wikimedia Sverige är en stödförening till stiftelsen som driver Wikipedia. Som ordförande i föreningen är Lennart Guldbrandsson så nära en svensk representant för sajten man kan komma.

    Han snubblade över Wikipedia för fem år sedan och fascinerades av dess enkelhet. Han registrerade ett konto, skrev in en uppgift om skådespelaren Richard Dean Anderson och var fast. Nu lägger han drygt tio timmar i veckan på att jobba ideellt med sajten.

    –Jag vet många som lägger betydligt mer tid. Wikipedia är ganska beroendeframkallande, säger han.

    Forskaren och författaren Andrew Lih omnämner det som ”wiki-crack” – känslan när man bara tänker göra en ändring till, och en till, och en till. I sin bok The Wikipedia Revolution berättar han om en man som lägger så mycket tid på sajten att hans flickvän gör slut.

    Entusiasterna kallar sig wikipedianer. De flesta är eldsjälar som, liksom Lennart Guldbrandsson, gillar idén om att sprida kunskap. Deras uttalade ideal tycks nästan blåögda: var artig, utgå ifrån att andra användare vill väl, håll artiklar neutrala, skriv inte in egna teser och se till att alla uppgifter går att bekräfta. Alla beslut nås genom konsensus.

    Wikipedianernas viktigaste verktyg är sidan ”Senaste ändringarna” som de patrullerar i jakt på klotter. Man använder dataprogram, så kallade botar, som söker efter obscena ord. Användarna har också bevakningslistor där de kan se alla uppdateringar av artiklar som intresserar dem.

    –Genomsnittswikipedianen är en 33-årig man. Han är singel och har expertkunskaper inom de ämnen han redigerar. Det gäller alltså de aktiva användarna. Om majoriteten vet vi ingenting, säger Lennart Guldbrandsson.

    Nej, det vore för enkelt att bara beskriva Wikipedia som en community för kunskapsnördar. Förutom de dryga tusen wikipedianer som gör mer än fem inlägg i månaden har svenska Wikipedia ytterligare 178000 registrerade användare. Dessutom görs mängder av redigeringar av personer utan användarkonton.

    Utan denna kombination av entusiaster som viger sin fritid åt sajten och en allmänhet som gör enstaka korrigeringar, skulle Wikipedia inte fungera.

    Till min besvikelse får jag ingen respons på mina inlägg. Veckorna går och varningen står kvar. När två månader har passerat får jag en snilleblixt.

    Jag går in under redigeringsfliken, där ifrågasättandet av min artikel står inskriven, och trycker ”delete”. Det fungerar! På egen hand har jag bestämt att invändningarna var irrelevanta. Jag avvaktar några dagar för att se om jag blir avslöjad, men ingenting händer. Det är dags att ta experimentet till nästa nivå: lögner.

    Jag skriver in i artikeln att jag ”är känd för att på bilder och i tv alltid framträda i en prickig hög hatt”. Inget händer. Nästa dag fortsätter jag med påståendet att jag driver en konferensanläggning i Lycksele tillsammans med Robinson-Kent. Ingen reaktion.

    Jag borde kanske vara nöjd, men känner mig mest snopen. Nästa dag gör jag ett nytt tillägg och sparar inte på krutet: ”Varje år toppar han Veckorevyns lista över Sveriges sexigaste män. Han är barndomsvän med Barack Obama och ses oftast som den egentliga hjärnan bakom presidentens politik. Han har vunnit Stora journalistpriset tusen gånger.”

    Wikipedia finns på 272 språk med sammanlagt över 20 miljoner artiklar. Storleken har gjort det ideella kunskapsprojektet till en maktfaktor. Drygt 70 miljoner användare besöker sajten varje månad, vilket gör den större än New York Times, CNN, BBC och Svenska Dagbladet – tillsammans.

    Den akademiska världen brukade till en början mest fnysa åt Wikipedia, men förra året startade Mittuniversitet kursen ”Wikipedia – författande, trovärdighet och teknik”.

    –Vi akademiker behöver visa framfötterna på det här området. Studenterna kommer att använda Wikipedia i arbetslivet. Därför är det viktigt att de får möta det även i undervisningen, säger kursansvarige Magnus Eriksson.

    Lennart Guldbrandsson säger att han märker av en förändrad, mindre misstänksam attityd till Wikipedia. Enligt en färsk studie från företaget Cision använder 92 procent av svenska journalister sajten, och Wikimedia Sverige samarbetar med institutioner som Bonniers och Regionarkivet. Wikipedia tycks vara på väg in i finrummet.

    Men statushöjningen sker på bekostnad av friheten. Det Wikipedia som i dag är världens sjätte mest besökta webbsajt är inte samma Wikipedia som fanns när Larry Sanger formulerade policyn att strunta i alla regler.

    Under åren som gått har sajten varit inblandad i en rad kontroverser – beskyllningar om upphovsrättsbrott, människor som råkat illa ut på grund av osanningar, användare som har censurerat artiklar om sina arbetsgivare. Följden är allt fler regler och restriktioner.

    Man har låst känsliga sidor, stängt av användare som missköter sig, utsett administratörer med ensamrätt att radera artiklar och bildat råd för konflikthantering. Engelska Wikipedia har skaffat ett system där anonyma användares inlägg om levande personer granskas innan publicering. Tyska Wikipedia har numera ”flaggade” versioner av artiklar, som garanteras vara faktakollade.

    Lennart Guldbrandsson medger att Wikipedia har blivit allt mer konservativt:

    –Folk säger ”så har vi gjort i tio år och det har funkat” trots att grundidén var att inte ha några regler. Det var nog lättare att bli en del av communityn runt år 2005. Men jag längtar inte tillbaka. Wikipedia var inte så bra på den tiden.

    De senaste åren har ökningen av både artiklar och användare stannat av. Enligt den spanske forskaren Felipe Ortega har de aktiva wikipedianerna rentav blivit färre, vilket han härleder till ett hårdnande diskussionsklimat. Den på pappret så vänliga gemenskapen beskrivs allt oftare som en meritokrati där nykomlingar blir avfärdade och utmobbade.

    Larry Sanger går så långt som att kalla dagens Wikipedia för ”en anarki styrd av kriminella gäng”. Jag hittar ett blogginlägg där en före detta wikipedian skriver att han slutade redigera på grund av trakasserier och hot från en annan användare. Avhopp har blivit så vanliga att de fått ett eget namn: ”wikicide”.

    –Wikipedia har lyckats med sin folkbildningstanke, men inte med demokratiseringen. Det måste bli fler som bidrar, säger Magnus Eriksson.

    Hur sjutton kan det inte fungera? Efter att ha hört om alla Wikipedias kontrollinstanser kan jag inte förstå att ingen upptäcker min vandalism.

    Reaktionen kommer först när jag skriver att jag är kung av jorden och avslutar med ”vilken snubbe!”. Användaren -nothingman- raderar nedre delen av min artikel. Till min förvåning lämnar han dock kvar raderna om hatten och konferensanläggningen.

    Trots fler regler och striktare kontroll är Wikipedia långt ifrån ofelbart. Det som har antytts av mitt lilla experiment är en av systemets stora svagheter: om ingen bryr sig tillräckligt om ett ämne så är risken för fel stor.

    Jag kommer fortsätta att använda Wikipedia som en startpunkt för vidare läsning. Det viktiga är nog att bortse från den aura av auktoritet som omger den encyklopediska formen. Kanske är namnet Wikipedia rentav ett misstag? Egentligen är det ingen encyklopedi, utan en informationsportal. Som sådan är den ovärderlig.

    Wikipedia har bevisat att fler kockar oftast ger bättre information. Men om öppenhet och idealism byts mot regelverk och mobbning, vad händer då med samspelet mellan wikipedianer och vanliga användare? Hur ofri kan ”den fria encyklopedin” bli utan att falla samman?

    Jag går in under redigeringsfliken och raderar påståendet om Robinson-Kent. Jag vill inte ha bidragit till att sprida desinformation om en stackars gammal dokusåpadeltagare.

    När jag markerar meningen om den prickiga hatten för att ta bort den också, får min experimentlusta nytt liv. Jag funderar över hur viktig en marginell Wikipedia-artikel är. Hur många läser den? Hur länge behöver en osanning finnas här för att jag ska få höra den på omvägar? Tanken är kittlande. Jag låter hatten stå kvar.

    Annons
    X

    SvD:s Adam Svanell beskrev sig själv på Wikipedia i allt mer smickrande – och osanna – noteringar. Läs vad som hände sedan.

    Bild 1 av 1
    Annons
    X
    X
    X
    X
    Annons
    X