Annons
X
Annons
X

EU bör sätta högre klimatmål

Alliansregeringen vill se högre ambitioner när det gäller klimatpolitiken i EU. Vi vill också och ett nytt mål för förnybar energi, skriver ministrarna Lena Ek och Anna-Karin Hatt.

BRÄNNPUNKT | KLIMATET

Det finns ännu, inför Paris-mötet, stora möjligheter att påverka och göra skillnad.
Lena Ek och Anna-Karin Hatt

Just nu pågår förhandlingarna om hur ett nytt klimat- och energiramverk för EU, med sikte på 2030, ska utformas. Vi och den svenska regeringen har varit pådrivande för att EU så snart som möjligt ska enas om hur den gemensamma energi- och klimatpolitiken efter 2020 ska se ut. Det behövs som en förberedelse inför FN:s klimatmöte i Paris 2015, när världens länder ska enas om en ny global klimatöverenskommelse. Det behövs också för att klargöra spelreglerna för industrier och de aktörer som ska investera i olika typer av energiproduktion i Europa.

Därför var det välkommet att EU-kommissionen den 22 januari presenterade sitt förslag till nya klimat- och energimål för 2030. Kommissionen föreslår att utsläppen av växthusgaser inom EU ska minska med 40 procent till 2030 jämfört med 1990 och att detta ska ske dels genom utsläppsrättshandeln, ETS, dels genom bördefördelning mellan EU:s medlemsstater. Samtidigt föreslår de ett nytt mål för förnybar energi om minst 27 procent till 2030. Det målet, som är bindande på EU-nivå, ska följas upp med nationella handlingsplaner. När det gäller energieffektivisering aviserar de att de kommer återkomma med eventuella förslag efter en översyn av det nyligen beslutade energieffektiviseringsdirektivet. Dessutom föreslås en förstärkning av ETS-systemet för att undvika stora över- eller underskott av utsläppsrätter.

Annons
X

Alliansregeringen välkomnar EU-kommissionens förslag till klimat- och energipaket, men anser att ambitionsnivån behöver höjas. Vi vill att EU ska enas om ett klimatmål där utsläppen ska minska med sammantaget 50 procent till år 2030. Vi anser att 40 procentenheter ska uppnås internt inom EU förutsatt att detta sker genom en kostnadseffektiv bördefördelning mellan EU:s medlemsländer. De resterande 10 procentenheterna ska ske via internationella mekanismer i samband med att andra utvecklade länder tar sin andel av utsläppsminskningarna. EU står bara för cirka 10 procent av de globala utsläppen och kan därför inte lösa den globala uppvärmningen ensamt. Det är viktigt att de stora utsläppsländerna tar sitt ansvar. Men EU ska inte bara genomföra utsläppsminskningar i Europa, utan också fortsätta ta ansvar för att minska utsläppen också i andra länder. På så sätt bidrar EU till hållbar utveckling och teknikspridning globalt, samtidigt som vi säkrar att de åtgärder som genomförs är kostnadseffektiva. Klimatfrågan är för stor för att ägna sig åt klimatnationalism.

Alliansregeringen välkomnar också att EU-kommissionen föreslår ett nytt mål för förnybar energi och att det målet ska vara minst 27 procents andel förnybar energi till 2030, vilket skall uppnås på ett kostnadseffektivt sätt. Målet för utsläppsminskning är överordnat, men genom att fortsätta bygga ut den förnybara energin i Europa kan vi både minska vårt beroende och importbehov av fossila bränslen, och öka vår försörjningstrygghet. Samtidigt skapar ett sådant mål sysselsättning och ger långsiktiga villkor för investerare eftersom priset på ny teknik drivs ner. Sverige har redan idag en framskjuten position inom EU när det gäller förnybar energi i fråga om ambitioner, utbyggnadstakt och utbyggnadsgrad. Vi har även etablerat kostnadseffektiva styrmedel för utbyggnaden. Idag är mer än hälften av Sveriges energiförsörjning förnybar och Sverige har, som det första landet av alla EU:s medlemsländer, uppnått det förnybartmål som satts upp till 2020. Utbyggnaden har kunnat ske bland annat på grund av att det finns ett mycket starkt stöd för utbyggnaden av förnybart, både bland medborgarna i Sverige och i Europa.

Alliansregeringen välkomnar också att EU-kommissionen kommer återkomma när det gäller eventuella nya målsättningar för energieffektivisering. Att använda energin mer effektivt bidrar både till stärkt konkurrenskraft och minskade utsläpp, samtidigt som det hjälper både industri och konsumenter att minska sina energikostnader. Därför är det naturligt att, som EU-kommissionen föreslår, återkomma till frågan om nya målsättningar för energieffektivisering senare i år när översynen av det nyligen beslutade energieffektiviseringsdirektivet är klar.

Stäng

SvD:s NYHETSBREV – dagens viktigaste nyheter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Dessutom välkomnar alliansregeringen den översyn som EU-kommissionen föreslår när det gäller handeln med utsläppsrätter, ETS. Det är ett av de viktigaste styrmedlen vi har för att kostnadseffektivt minska utsläppen, men för att det ska ske behöver systemet återfå sin styrkraft.

    Det är med denna tydliga och ambitiösa linje som vi, å Sveriges vägnar, kommer möta våra miljö- respektive energiministerkollegor i Bryssel den 3 och 4 mars, för att påbörja diskussionerna om EU:s kommande 2030-mål för klimat och förnybar energi. Förhandlingarna går sedan vidare till stats- och regeringscheferna i Europeiska rådet. Alliansregeringen vill att EU ska enas om en ambitiös klimat- och energipolitik, som både ger klarhet för investerare och som gör det möjligt för EU att fortsätta vara en ledande part i klimatsamtalen. Det finns ännu, inför Paris-mötet, stora möjligheter att påverka och göra skillnad, men det förutsätter att parterna runt förhandlingsbordet är beredda att bidra. Därför är det viktigt att EU kan vara pådrivande och ha en tydlig egen inriktning, så att världen kan nå resultat och enas om en ny ambitiös klimatöverenskommelse för att hålla den globala uppvärmningen under två grader.

    LENA EK (C)

    miljöminister

    ANNA-KARIN HATT (C)

    energiminister

    Fler debattartiklar om klimatutsläpp:

    Läs även

    Annons
    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X