Annons
X
Annons
X

Ett hårt slag mot utbildningssystemet

Borgs förslag är ett svek mot studenterna och mot Sverige som kunskapsnation. Det skriver företrädare för flera studentförbund som gemensamt företräder cirka 100000 studenter. 

Foto: TOR JOHNSSON

BRÄNNPUNKT | STUDIEBIDRAGET

Om högre utbildning förutsätter sidoinkomster försvårar det för heltidsstudenter att studera, ökar stressen och riskerar att försämra studenternas prestationer. 

Finansminister Anders Borg aviserade på torsdagens presskonferens om de planerade förändringarna i vårbudgeten en sänkning av bidragsdelen i studiemedlet samtidigt som studielånet höjs med 1000 kr. Vidare planerar regeringen att höja fribeloppet så att heltidsstuderande kan tjäna 175 000 kr om året. Detta sparpaket, som förrädiskt lanseras som en höjning av studiemedlet, beräknas generera 800 miljoner, pengar som enligt Borg ska användas till förbättringar i utbildningssystemet.

Ökade investeringar i utbildningssystemet behövs, och en höjning av fribeloppet är positivt för den som kan och vill arbeta vid sidan om studier och/eller på sommarlov. Men ett högkvalitativt skolsystem borde bygga på att heltidsstudier innebär just studier på heltid. Om högre utbildning förutsätter sidoinkomster försvårar det för heltidsstudenter att studera, ökar stressen och riskerar att försämra studenternas prestationer.

Annons
X

Under 2013 fick Maciej Zarembas artikelserie om det korrumperade ersättningssystemet inom sjukvården stor uppmärksamhet. I en universitetsvärld där ersättningen bygger på hög genomströmning finns befogade farhågor om kvalitetstapp när fler studenter uppmuntras till att fokusera på sidoinkomster över sina studier. Vårt utbildningssystem bör stimulera till att varje individ ska ha möjligheter att uppnå sin fulla potential – allt annat är ett resursslöseri för såväl individ som för stat.

300 kronor kan kanske verka försumbart, men med ett studiebidrag på 2820 utgör det mer än 10 procent av månadsinkomsten för en student. Att dessutom betala 300 kronor för att kunna få låna 1000 är lånevillkor som vi skulle avråda våra medlemmar från att ingå.

Många yrkeskategorier drabbas hårt av förslaget, inte minst de som efter en lång utbildning möter en dålig löneutveckling i yrkeslivet. Att öka på belåningen gör utbildningen till en riktig förlustaffär. Flera av dessa yrken återfinns i vård, skola och omsorg, och det är ett slag för de som arbetar med att göra dem mer attraktiva. Är detta verkligen det bästa sättet att stärka den svenska skolan?

Att öka den individuella skuldbördan med ett större studielån riskerar dessutom att slå tillbaka på den breddade rekryteringen och avskräcka ungdomar som kommer från en svag akademisk bakgrund från högre studier. Redan idag innebär högre studier stora kostnader för individen i form av förlorad arbetsinkomst och minskat pensionssparande. Studenter står dessutom i många avseenden utanför de sociala skyddsnät som många i Sverige tar för givet. Efter justering för utgifterna kan man verkligen ställa sig frågan om det lönar sig att studera. Och efter att ha sett Borgs förslag kan man likväl undra hur morgondagens Sverige kommer att se ut om inte utbildning värderas högre än så av våra ledande politiker.

Det är svårt att visualisera hur detta skulle innebära en förbättring av studiemedlen på det sätt som finansministern menar. Vad exakt är det som blir bättre när studier framstår som ett risktagande med privatekonomin som insats? När studenter inte kan koncentera sig på sina studier till 100 procent utan måste jobba för att kompensera den ekonomiska förlust de gör för att ha valt att studera? När utbildningskvaliteten riskerar att sjunka och leda till att våra studenter inte kan konkurrera på den internationella marknaden? Är det den förbättring av Sveriges utbildningssystem som vi vill se?

JOHANNES DANIELSSON

ordförande Saco Studentråd

EMMA FURBERG
ordförande för Medicine Studerandes Förbund

JOSEFINE JERLSTRÖM

ordförande  för Naturvetarnas Studentråd

FREDDY GRIP

ordförande Lärarnas Riksförbunds Studerandeförening

BEGMOHAMMED DERAKSHANDE-TOMAJ

ordförande för Akademikerförbundet SSR:s Studentråd

JOHANNA OLSSON

ANNIE WHITTAM
ordföranden för Psykologförbundets Studeranderåd

ISABELLE FELCZAK

ordförande DIK Student

Fler debattartiklar om högskolan:

Läs även

Är det för slappt att studera på högskolan?

svd.se
Annons
X
Foto: TOR JOHNSSON Bild 1 av 1
Annons
X
X
X
X
Annons
X