Annons
X
Annons
X

Ester stöttar utländska kvinnor som vill starta eget

Att driva eget företag kan skapa goda karriärförutsättningar och en väg in i samhället. Men för marginaliserade invandrarkvinnor är företagandet omgärdat av många hinder. Stiftelsen Ester arbetar för att göra det lättare med metoder som inspirerats av u-länder.

Stiftelsen Esters grundare Maria Borelius (till höger) och Kerstin Thulin (mitten) tillsammans med entreprenören Nadia Nielsen (till vänster) som driver företaget Terima Kasih.

Stiftelsen Esters grundare Maria Borelius (till höger) och Kerstin Thulin (mitten) tillsammans med entreprenören Nadia Nielsen (till vänster) som driver företaget Terima Kasih. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

Den 25-åriga entreprenören Nadia Nielsens avsikt var att starta företag så snart hon kom till Sverige. Hon designar skor och äger sedan tidigare en skofabrik i födelselandet Indonesien. Men det första mötet med myndigheterna i Sverige blev nedslående.

Jag fick bara höra att min idé inte skulle funka.

– Jag försökte att skapa nätverk, men ingen tittade, lyssnade eller trodde på mig. Jag fick bara höra att min idé inte skulle funka, att jag inte skulle kunna klara av att genomföra den i Sverige och att det är bättre att vara undersköterska, eftersom det är ett fast jobb. Flera gånger funderade jag på att vända tillbaka till Indonesien.

Annons
X

I stället för att hjälpa henne med att komma igång med sitt företag tyckte myndigheterna att hon skulle gå på svenska för invandrare (SFI) och bli undersköterska eller städare. Liksom många av de nyanlända hon mötte, kände Nadia Nielsen, hur tillvaron nötte på självkänslan.

– Jag tror att alla jag träffade på SFI var deprimerade, säger hon.

Men för Nadia Nielsen vände det när hon hittade Ester – en stiftelse som arbetar för att hjälpa kvinnor från ”utanförskap till lönsamt småföretagande”. I dag har hon kunnat starta sitt företag där hon säljer skorna som hon designar.

Stiftelsen har valt att ta ett annat grepp om integrationen än den svenska offentligheten.

– Det bygger på att vi pumpar de här kvinnorna fulla med de tre typerna av kapital man behöver för att starta företag: finansiellt kapital, kunskapskapital och socialt kapital, säger Maria Borelius, en av stiftelsens grundare.

Arbetet handlar bland annat om att bygga upp kvinnornas självförtroende, till exempel med hjälp av en personlig tränare. För främst är det social- och kunskapskapital som kvinnorna behöver hjälp med, enligt stiftelsen.

– Du blir inte företagare genom att gå och låna pengar hos en bank. Du blir företagare genom dina attityder, värderingar, din affärsidé och din kunskap om kunderna, säger Borelius.

Men även om Ester-grundarna vill tona ner betydelsen av det finansiella kapitalet så har det ägnats särskild uppmärksamhet i stiftelsens arbete. Med inspiration från utvecklingsländer har den, tillsammans med Swedbank, skapat en egen modell för mikrolån med låg ränta.

Systemet är riggat för att kvinnorna inte ska lyckas.

– Systemet är riggat för att kvinnorna inte ska lyckas. Man måste vara civilingenjör med hög teknikhöjd och redan äga ett radhus för att få lån i Sverige. Situationen för de här kvinnorna ser inte ut så, säger Maria Borelius.

Många av kvinnorna tar inget lån, men bland dem som gör det handlar det om belopp mellan 20 000 till 300 000 kronor. Pengarna kan användas till sedvanliga investeringar i verksamheten, men också sådant som att ta körkort.

Lånen är gjorda för att man ska kunna få dem utan att äga fasta tillgångar eller ha en fast inkomst.

Lånen är gjorda för att man ska kunna få dem utan att äga fasta tillgångar eller ha en fast inkomst, något som möjliggörs genom att en välgörenhetsorganisation ställer garantier för lånen. Men samtidigt befrias låntagaren inte helt från egen risk.

– Garantin täcker 80 procent av kreditförlusten om det skulle gå åt helvete. Vi vill ha en säkerhet för kvinnorna, så att ett misslyckande inte får livsförödande konsekvenser. Men vi tyckte också att det var viktigt att det skulle finnas en egen risk för dem i det. De får inte pengar, det här är på riktigt, säger Borelius och tillägger att den låga räntan är viktig.

– Kvinnorna som är med i Ester har så låga livsmarginaler att räntorna slår väldigt hårt mot deras möjligheter att kunna försörja sig själva.

Utmaningarna för invandrarkvinnorna som kommer i kontakt med Ester är många. Till exempel kan kommunens tolkningar av reglerna för försörjningsstöd spela stor roll för kvinnornas möjligheter att starta egna företag.

– Vi har att göra både med outbildade och högutbildade kvinnor. Men det spelar ingen roll, för de har lika svårt att komma ut på arbetsmarknaden. De som är civilingenjörer möter samma motstånd som dem som har nioårig skolutbildning. Tröskeln är så hög att man snubblar på den om man inte får hjälp att lyfta sig över den, säger Kerstin Thulin, verksamhetsledare för Ester.

Stiftelsen Esters grundare Maria Borelius (till höger) och Kerstin Thulin (mitten) tillsammans med entreprenören Nadia Nielsen (till vänster) som driver företaget Terima Kasih.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 1 av 1
Annons
X
X
X
X
Annons
X