Annons
X
Annons
X

”Enkät visar tydligt förtryck i Stockholms förorter”

I en enkät har 1100 ungdomar i segregerade områden fått svara på frågor om sin egen frihet. 28 procent av tjejerna svarar att de upplever att de kontrolleras "mycket hårt" av sina manliga släktingar och föräldrar. Det skriver Amineh Kakabaveh, ordförande i föreningen Varken hora eller kuvad.

(uppdaterad)

DEBATT | HEDERSVÅLD

Debatten om diskriminering, förtryck och våld i hederns namn rasade återigen under förra året. Nu har vi kommit så långt att inte bara svenskarna som har flyttat ifrån våra könssegregerade så kallade invandrartäta förorter där männen dominerar stadsbilden utan flera progressiva invandrarkvinnor uttryckte också längtan efter att flytta därifrån. Dessa kvinnor känner sig bevakade av religiösa kyskhetsvakter vilka kontrollerar kvinnors klädsel och skapar en atmosfär där kvinnor inte känner sig välkomna på offentliga platser, inte ens på caféer.

Efter Carin Götblads senaste (2014) utredning som hon gjorde på regeringens uppdrag vet vi att över 100 000 ungdomar i Sverige växer upp med begränsningar, kontroll och i vissa fall hot och våld i hederns namn (år 2009 låg siffran på 70 000). Som varje år i januari högtidlighåller vi nu också minnet av Fadime Sahindal som innan hon mördades av sin far gjorde enastående insatser för ”invandrartjejers lika rättigheter” som hon brukade beskriva sin kamp. Vi i föreningen Varken hora eller kuvad var intresserade av en uppdatering om ”invandrartjejers” situation idag och därför har vi genomfört en studie där 1100 ungdomar i vissa segregerade områden fått svara på en enkät.

Vi ville veta hur deras liv ser ut och vilka begränsningar de eventuellt lever under. De som svarat på enkäten är mellan 12 och 18 år och bor i olika förorter runt Stockholm. Resultatet är en tydlig indikator på diskriminering och förtryck i hederns namn från dessa socialt utsatta förorter.

Annons
X

Vår studie visar bland annat att 81 procent av killarna som svarar i studien menar att de har ett ansvar för sina systrar och att de måste beter sig på ett ”bra” sätt som inte drar skam över familjen. Den visar också att 83 procent av tjejerna i vår studie inte får ha killkompisar och att 73 procent av tjejerna inte får inleda kärleksrelationer innan de gifter sig. 28 procent av tjejerna upplever att de kontrolleras "mycket hårt" av sina manliga släktingar och föräldrar. Allt detta är tydliga indikationer på att dessa ungdomar, både flickor och pojkar, lever i en hederskontext och att detta är extra påtagligt bland flickorna. När det gäller fritidsaktiviteter och sport där killar är med, både i skolan och utanför, får 56 procent av flickorna inte alls delta. 43 procent får inte delta i simning.

Därför är det brådskande att agera mot den diskriminerande sociala kontrollen som ungdomar utsätts för. Det handlar om att garantera att de framsteg som den svenska feministiska rörelsen har gjort under över hundra år ska gälla alla, framförallt barn och kvinnor, och även dem som bor i förorten. De krav på lika rättigheter som Fadime beskrev år 2001 är ännu idag långt ifrån uppfyllda. Ungdomars liv begränsas ännu idag i namn av religioner, traditioner och kulturer liksom på Fadimes tid. En del av dem rymmer från hemmet, en del gifts bort och några ”faller” från balkonger där vi saknar forskning och ordentliga utredningar.

Ska vi ha lika rättigheter för alla, då behöver vår feministiska regering driva en jämställdhetspolitik som inkluderar våra könssegregerade förorter. Efter 14 år av Fadime-debatter och stora satsningar på akuta åtgärder för att rädda de redan hotade flickorna, kan vi inte förvänta oss att heders- och kyskhetskontrollen upphör. Insatser behövs ännu mer än tidigare och de bör riktas till skolan, SFI och speciellt till de grupper vilka samlas i manliga föreningar och religiösa samfund och odlar hederskulturer.

Stäng

SvD:s NYHETSBREV – dagens viktigaste nyheter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Sverige står inför stora och nya utmaningar med människor som flyr från länder där kvinnoförtrycket är lagligt och sanktioneras av familjerna, samhället och det juridiska och politiska systemet. När flyktingar kommer från olika könssegregerade samhällen är det extra viktigt att insatser för jämställdhet kommer igång. Annars är det sannolikt att siffran för de 100 000 diskriminerade ungdomar som det idag handlar om, kommer att stiga på nytt vid nästa utredningstillfälle. Det är nödvändigt och akut med en nationell handlingsplan liksom handlingsplaner för alla skolor, socialtjänsten, Migrationsverket och asylmottagningarna om rättighetsetiketter, demokrati och respekten för kvinnors och barns rättigheter.

    Amineh Kakabaveh 

    ordförande i föreningen Varken Hora eller Kuvad

    Amineh Kakabaveh Foto: Henrik Montgomery/TT

    Annons
    Annons
    X

    Amineh Kakabaveh

    Foto: Henrik Montgomery/TT Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X