Annons
X
Annons
X

En del av en kampanj mot ekomat

Vi står nu i början av jordbrukets ekologiska revolution, vilken är helt nödvändig. Men det ses uppenbarligen som en mardröm för en del. Vi övriga hoppas att det skall bli en sanndröm, skriver Artur Granstedt, docent i ekologisk odling och koordinator för Östersjöprojektet BERAS.

Foto: TT

REPLIK | JORDBRUK

I det konventionella jordbruket är behovet av tillförd fossilbaserad energi betydligt större än i det ekologiska jordbruket.
Artur Granstedt

Sedan en tid tillbaka pågår en hätsk kampanj mot det ekologiska jordbruket. Det är kanske inte så konstigt. De ekonomiska intressen som känner sig hotade är omfattande. Dessutom är det ett helt agrovetenskapligt paradigm som ännu verkar vara förhärskande på Sveriges Lantbruksuniversitet som ifrågasätts.

Det senaste inlägget i denna kampanj kommer också från fyra forskare vid SLU, som skrivit boken ”Den ekologiska drömmen” som presenterades på SvD Brännpunkt 16/12. Det är uppenbart att boken inte är en vetenskaplig produkt, med de krav på fullständighet och opartiskhet som finns där, utan ett debattinlägg där man väljer de källor som passar för argumentationen.

Annons
X

I artikeln påstås att  ”forskningen har visat” att det ekologiska jordbruket inte har några fördelar ur miljö- och klimatsynpunkt, jämfört  med konventionell odling, och man talar till och med om att forskningsresultaten är ”entydiga”. Det är ett påstående som aldrig skulle ha accepterats i en vetenskapligt granskad text. Säkert kan man hitta stöd i några forskningsrapporter, men ett överväldigande forskningsmaterial talar i motsatt riktning. Man bygger i stort sett hela argumentationen på ett felaktigt antagande om att ekologiskt jordbruk generellt ger mycket mindre skördar. Ser man efter i svensk jordbruksstatistik är många ekoodlingar som redovisas bara delvis ekologiska i verklig bemärkelse: De skulle kunna kallas extensiva konventionella odlingar där man tagit bort konstgödsel och bekämpningsmedel. En del är under omställning och har lägre skörd innan man kommit igång med växtföljder, med balans mellan närande och tärande grödor, och väl fungerande kretslopp med djurhållning och växtodling. Jämförelserna blir helt missvisande.

Mer seriösa jämförelser visar att vilken typ av jordbruk som ger störst skörd beror på odlingsförhållandena. På de mest bördiga odlingsjordarna är konventionella skördar i regel större. Sveriges lantbruksuniversitets långliggande jämförande gårdsförsök utanför Piteå under 10 år med konventionell och ekologiskt kretsloppsjordbruk visade däremot på samma eller något högre skördar och produktion i den ekologiska odlingen med växtodling och djurhållning. Tittar man på tredje världen och lite svårare odlingsförhållanden är det de markvårdande egenskaperna i ekologisk odling, med kretslopp, och humusuppbyggande kvävesamlande grödor som ger utslag. I en FN-rapport från 2011 baserad på 57 projekt med ekologisk odling redovisas skördeökningar på i snitt 80 procent i ekologisk odling jämfört med konventionell.

Propagandan om att ekologiskt jordbruk hotar livsmedelsförsörjningen och att det är vägen till världssvält är således nonsens och bygger på vinklade beräkningar.

Lika befängt är debattörernas påstående att det ekologiska jordbruket är lika belastande för Östersjön, som det konventionella. Tillför man lika mycket kväve så läcker det också lika mycket. Visst! Men det handlar om jordbrukets struktur. Grundorsaken till övergödningen är specialiseringen med konstgödselberoende växtodlingsgårdar i vissa regioner och foderinköpande djurgårdar i andra. Det innebär att stallgödseln inte används effektivt utan mycket läcker ut i Östersjön. Det är helt enkelt ett systemfel, ett brutet kretslopp, i dagens konventionella jordbruk som gör att näringsämnena hamnar på fel ställe.

Jord- och skogsbruk kan på ett avgörande sätt bidra till att stabilisera klimatet. Fotosyntesen ger den unika förmågan att binda koldioxid ur atmosfären och direkt omvandla solenergi till organiskt material som kan användas som föda, energiråvaror eller material. Men då måste jordbruket övergå till klimatsmart teknik. I det konventionella jordbruket är behovet av tillförd fossilbaserad energi betydligt större än i det ekologiska jordbruket. Produktionen och användningen av handelsgödselkväve är oerhört energikrävande och leder till stora utsläpp inte bara av CO utan också av N0 (dikväveoxid), som har ännu värre klimateffekter. Ekologiska kretslopp, humusuppbyggande växtföljder med vall och baljväxter därtill anpassad djurhållning på alla gårdar binder kol ur atmosfären och förvandlar jordbruket från en klimatbelastning till en klimattillgång. Det här är fakta som man inte borde blunda för ens på Ulltuna.

Det har i forskning och fältförsök visat sig att ett mer naturligt kretslopp av näringsämnen ger högre näringsvärden i matråvarorna, bland annat mineraler. Mindre tillförsel av kväve till systemet ger betydande fördelar inte bara för havet och klimatet men också proteinkvalitén i odlingsprodukterna. Till det kommer naturligtvis värdet i att slippa risken för rester av bekämpningsmedel i livsmedlen och miljön. Ulltunaforskarna försöker göra en poäng av att de ekologiska produkterna inte är ”giftfria”. Och visst kan det komma giftiga ämnen från industriutsläpp, biltrafik eller konventionella odlingar i grannskapet. Men det är faktiskt allvarligare om man dessutom avsiktligt sprutar giftiga ämnen på grödorna.

På 1950-talet genomgick jordbruket sin industriella revolution. Nu står vi i början av jordbrukets ekologiska revolution. Nödvändigheten av detta klargörs bland annat av FN:s ”Trade and Environment Report 2013”. Det är uppenbarligen en mardröm för en del. Med hänsyn till de stora ekologiska utmaningar världen står inför idag hoppas vi övriga att det skall bli en sanndröm.

ARTUR GRANSTEDT

docent i ekologisk odling och koordinator för Östersjöprojektet BERAS

Annons
X
Foto: TT Bild 1 av 1
Annons
X
X
X
X
Annons
X