Annons
X
Annons
X

En årslön på banken? – så stor buffert behöver du

Att bygga upp ett buffertsparande är viktigt för att klara oförutsedda utgifter. Men vad är lagom – hur många månadslöner ska man ha på banken?

Foto: JESSICA GOW/TT

Under 1990-talet väckte den dåvarande finansministern Ann Wibble uppståndelse med ett uttalande om att alla svenskar borde ha en årslön på banken. Detta eftersom det ansågs som ett orealistiskt mål för gemene man att spara ihop till.

Trots att det är över tjugo år sedan lever uttalandet om en årslön på banken vidare, bland annat i olika diskussionsforum på nätet. Och fortfarande är en sparad årslön en utopi för de flesta hushåll.

Snarare visar en rad olika undersökningar att många inte har något buffertsparande alls eller ett mycket liten sådant. Yngre, ensamstående och de med lägre inkomster, har lägst buffertsparande, visar en undersökning som Swedbank låtit göra.

Annons
X

”Har man en bra lön och ändå har slut på pengarna innan månadens är slut, så bör man fråga sig varför man beter sig så”.
Annika Creutzer, privatekonomisk expert.

Den visar också att 60 procent inte buffertsparar för att klara en längre tids sjukdom eller arbetslöshet.

– Utan ett sparkapital att ta av blir det en ständig kamp i vardagen om något händer, säger Arturo Arques, privatekonom på Swedbank som menar att det viktigaste med att skaffa ett buffertsparande är att skapa sig frihet och oberoende.

Han konstaterar att skälet till att många saknar en buffert är att de har det tufft. Små marginaler, svårt att få en fast anställning, svårt att gå upp från deltid till heltid.

Men det finns hushåll med goda inkomster och stora månatliga utgifter som står utan buffert.

– Har man en bra lön och ändå har slut på pengarna innan månadens är slut och inget buffertsparande så bör man fråga sig varför man beter sig så, säger Annika Creutzer, privatekonomisk expert.

Swedbanks undersökning visar också att runt hälften av de tillfrågade har ett sparande på över 100 000 kronor.

Bilden bekräftas av Ingela Gabrielsson, privatekonom på Nordea. Enligt henne kan man dela upp hushållen i två tydliga grupper:

– De som har mycket pengar på sina vanliga konton och de som inte har så mycket alls, eller alldeles för lite buffertsparande, säger Ingela Gabrielsson.

Hennes råd är att spara ihop en till tre månadslöner för oförutsedda händelser.

– Exakt hur mycket beror på vilken ekonomisk situation man befinner sig i. Man måste se till vilken standard man har för att svara på hur stor buffert ett man behöver, säger Ingela Gabrielsson.

Hon tycker att man kan göra en lista på saker som man inte kan klara sig utan och som plötsligt kan gå sönder. Exempelvis, bil, kyl, frys, tvättmaskin och så vidare.

Generellt krävs ett större buffertsparande för ett hushåll med barn, hus och bil för att täcka upp eventuella oförutsedda kostnader än för ett par utan barn och hus.

Annika Creutzer fokuserar helt på utgifterna istället för att tala månadslöner.

– Det blir fel att tala om månadslöner, det säger inget om vad det ska räcka till, säger Annika Creutzer och råder alla att bygga upp en buffert som täcker utgifter för två månader.

– Det är ett minimum. Då har man att ta av om man skulle bli sjukskriven eller arbetslös, säger hon.

Även om man har rätt till a-kasseersättning, eller sjukpenning så kan det dröja innan pengar betalas ut. Och då måste det finnas en buffert för att klara löpande utgifter.

– Bor man i ett gamalt hus med stort renoveringsbehov kan man även behöva en särskild buffert för själva huset, säger Annika Creutzer.

Arturo Arques på Swedbank, för även han ett resonemang om att behovet av buffertsparande skiljer mellan olika typer av hushåll. Men ju mer sårbar man är i sin privatekonomi, desto viktigare är det att skaffa sig en buffert.

– De allra flesta behöver två till tre månadslöner i praktiken, säger Arturo Arques

För att få ihop ett sparande handlar det om att planera sin ekonomi och kommande utgifter.

– Privatekonomi är ingen rocket science. Det handlar om att tänka efter före, att ha en god framförhållning och hålla hårt i plånboken, säger Arturo Arques.

Han tycker att privatekonomin kan förbättras i tre steg:

  1. Säkertställ inkomsterna. Skaffa en inkomstförsäkring och arbetslöshetskassa, så att du har råd att bo kvar även om du blir av med jobbet.
  1. Se över utgifterna. Tänk efter före vad som händer med ekonomin om din största utgift höjs.
  1. Starta ett buffertsparande om du inte har något.

Hur väl man lyckas att motivera sig till att få ihop en buffert, tror Arturo Arques delvis är en läggningsfråga.

– Vissa människor strävar efter trygghet och andra är mer riskbenägna. Vi har olika risktolerans.

Annons
Annons
Annons
X
Foto: JESSICA GOW/TT Bild 1 av 1
Annons
X
Annons
X