Annons
X
Annons
X

FRA-chefen: Hoten mot Sverige ökar

Försvarets radioanstalt (FRA) mötte ökade hot på alla områden under 2015: Terrorhot, cyberhot och även den ryska aktiviteten i Östersjöområdet växte i omfattning.

– Efterfrågan på stöd från FRA har ökat påtagligt, skriver FRA:s generaldirektör Dag Hartelius i årsrapporten.

Det skärpta säkerhetsläget

Foto: Tomas Oneborg

I sin årsrapport, som SvD tagit del av, pekar FRA på att omvärldsutvecklingen fortsätter att försämras på samtliga tre centrala områden.

För att möta ökade hot har FRA fått ökade anslag under kommande år inom ramen för försvarsuppgörelsen förra året, från 864 miljoner under 2015 till en dryg miljard 2019, en sammanlagt ökning med 200 miljoner, drygt 20 procent.

Samtidigt ökar kraven på FRA:s verksamhet och, enligt FRA-chefen, behovet av ökad och "nära samverkan" med de två viktigaste uppdragsgivarna, Säkerhetspolisen och Försvarsmakten, men också "med andra myndigheter för att därigenom stärka Sveriges samlade förmåga".

Annons
X

– Det är tre områden som är mest aktuella och som ökar alla tre under 2015. Det är ökad militär aktivitet i närområdet, det gäller terrorhotet, det är även it-hotet, och här finns det ett ökat krav från uppdragsgivarna på samtliga områden, säger FRA:s presschef Fredrik Wallin till SvD.

Den ryska militära närvaron i Östersjöområdet följer samma mönster som de senaste åren, med en ökad rysk aktivitet och ett provocerande uppträdande i luften. Så sent som i förra veckan offentliggjorde Försvarsmakten hur ett ryskt stridsflygplan jagade ett svenskt stridsledningsplan utanför Bornholm. Liknande incidenter har även drabbat FRA:s signalspaningsplan.

– Vi har sett ett tuffare uppträdande från rysk sida där man har uppvaktat våra svenska signalspaningsflygplan ganska närgånget, säger Fredrik Wallin.

Jämfört med det kalla kriget, hur aktiv är den ryska militären?

– Det har skett en ökning på senare år, men den är fortfarande inte uppe i samma nivå som under det kalla kriget. Men å andra sidan är ju Sveriges beredskap att möta den här aktiviteten betydligt sämre än vad den var då.

Huvudansvaret för det ökade terrorhotet ligger på Säkerhetspolisen. FRA:s uppdrag är att bidra med underrättelser. Efter Parisdådet i november höjdes hotnivån även i Sverige, från en trea till en fyra på den femgradiga skalan.

Fredrik Wallin på FRA säger till SvD:

– Vi har fått ett mer påtagligt hot under förra året som manifesterats i tragiska händelser och stora attacker. Vi lämnar ett stöd genom signalspaning, till exempel spaning mot kommunikationer till och från utländska terrorgrupper. Vi försöker se hur de organiseras, finansieras och vilken typ av angrepp som planeras och naturligtvis även eventuella kontakter in i Sverige som kan tyda på att det finns någon form av koppling hit.

FRA har också en nyckelroll när det gäller att avvärja cyber- och it-attacker mot svenska myndigheter. De senaste åren har en ny avancerad brandvägg – TDV, tekniskt detekterings- och varningssystem – introducerats på ett fåtal myndigheter. Under 2015 tillkom fler.

– En kvalificerad angripare kan ta fram egna virus så att de kan ta sig förbi vanliga antivirusprogram och brandväggar. För att upptäcka de allvarligaste angreppen behövs ett mer avancerat skydd. Nu har vi fått klartecken att utöka det här från provdrift vid ett begränsat antal myndigheter och erbjuda det till fler, säger Fredrik Wallin.

Vilka handlar det om?

– Det kan vi inte tala om. Det skulle kunna vara till hjälp för en angripare.

Foto: Tomas Oneborg Bild 1 av 1
Annons
X
X
X
X
Annons
X