Annons
X
Annons
X

Elever måste plugga mycket mer matte

Svenska elevers resultat försämras allt mer. Samtidigt är matematikkunskaper avgörande för Sveriges tillväxt och framtida möjligheter att bli en kunskapsnation i världsklass. Därför startar vi Mattekommissionen, skriver elva debattörer från näringsliv, skola och akademi.

BRÄNNPUNKT | MATEMATIK

Regeringens matematiklyft är ett välkommet initiativ, men det krävs en bred uppslutning och mer resurser om vi ska lyckas.
Elva debattörer från näringsliv, skola och akademi

Svenska elevers matematikkunskaper fortsätter att rasa i internationella jämförelser och många elever når inte upp till de svenska kursplanernas grundläggande nivåer i matematik.

Även kunskapens källa sinar. Antalet sökande till lärarutbildningar inom matematik, NO och teknik är rekordlågt, alarmerande få utexamineras varje år.

Vi anser att svenska elevers matematikkunskaper är en avgörande fråga för Sveriges tillväxt och våra framtida möjligheter att bli en kunskapsnation i världsklass. Därför startar vi Mattekommissionen – ett brett samverkansinitiativ med elva representanter från utbildningsväsendet, forskningen och näringslivet som har som mål att höja alla elevers kunnande och intresse för matematik.

Annons
X

Våren 2011 presenterade regeringen Matematiklyftet, en satsning på 2,6 miljarder kronor för att höja svenska elevers matematikresultat. Bakgrunden är flera internationella jämförelser som visar att svenska elever halkar efter allt mer i ämnet. I december kom resultaten från kunskapsmätningarna TIMSS 2011 och PIRLS 2011 som visar att det är ännu värre. Matematikkunskaperna hos svenska åttondeklassare har försämrats ytterligare sedan den förra mätningen 2007 och siffrorna ligger under EU/OECD-genomsnittet. Den negativa trenden gäller hela skalan av matematikkunnande, allt ifrån lågpresterande till högpresterande elever.

Matematiklyftet är ett välkommet initiativ, men det krävs en bred uppslutning och mer resurser om vi ska lyckas. Här vill Mattekommissionen vara med och bidra.

Svenska elevers bristande matematikkunskaper är inte enbart en begränsning för eleverna själva, det är ett hot mot den svenska välfärden vars ryggrad är basindustrin, it- och teknikbranschen, bank- och finanssektorn och offentlig sektor för att nämna några områden. Näringslivet är beroende av människor med goda matematikkunskaper.

Samtidigt som elevernas matematikresultat rasar ser vi hur bristen på matematiklärare ökar. Intresset för lärarutbildningar med inriktning matematik- och NO-ämnen har aldrig varit lägre vilket är ytterst oroande. Sverige är i dag, mer än någonsin, beroende av motiverade och kunniga matematiklärare som kan förmedla kunskap. Vi behöver undervisningsmetoder som sätter in matematiken i en kontext, som lockar fram lusten och upptäckarglädjen hos eleverna. Många utexaminerade lärare gör ett fantastiskt arbete. Men många begränsas också av egna grunda kunskaper i matematik, vilket bland annat beror på att ämnet inte ingår i deras lärarexamen.

Antalet undervisningstimmar per vecka i matematik måste också utökas rejält om lärarna ska få rätt förutsättningar att bedriva en kvalitativ matematikundervisning. Regeringen vill utöka den garanterade undervisningstiden med 120 timmar per år med början höstterminen 2013, men det räcker inte. Trots den ökningen ligger Sverige långt efter de övriga länderna inom EU/OECD där eleverna har betydligt fler undervisningstimmar per år.

Frågorna och utmaningarna är många, och flera omfattande initiativ har startats. Men ett problem är att dessa initiativ agerar osynkroniserat och utan samverkan. Vi vill utveckla en bredare samordning och skapa förutsättningar för mer gränsöverskridande idéer mellan näringslivet, skolan och forskningen. Därför har vi startat Mattekommissionen, en politiskt oberoende kommission.

Vi har tillsatt en arbetsgrupp av lärare som kommer att jobba med att påverka lärarutbildningen och samtidigt ge matematiklärare nya innovativa redskap i undervisningen. I juni bjuder vi in till en matematikkonferens där näringsliv, politiker och utbildningsväsendet tillsammans kommer att diskutera nya former av matematikundervisning.

Genom samverkan, påverkan och konkreta aktiviteter vill Mattekommissionens uppnå följande tre huvudmål:

• Stärka svenska elevers matematikkunnande och öka intresset för matematikintensiva utbildningar så att Sverige kan leva upp till EU-överenskommelsen om ökad antagning till naturvetenskapliga och tekniska studier.

• Lyfta svenska elevers lägstanivå i matematik, att inte nå de grundläggande kunskapskraven i matematik begränsar individens möjligheter i yrkesliv och privatliv.

• Stärka det översta kunskapsskiktet så att de högpresterande eleverna får möjligheten att utveckla sitt intresse för matematik och naturvetenskap.

Regeringens satsning på Matematiklyftet räcker inte för att råda bot på de stora utmaningar som vi står inför. Mycket återstår att göra för att nå upp till en acceptabel nivå vad gäller lärarnas utbildning, fortbildningsmöjligheter och undervisning i matematik så att eleverna får en mer kreativ, kontextualiserad och laborativ lärmiljö.

Vi hoppas att utbildningsministern, tillsammans med andra politiker, skolväsende och näringsliv sluter upp tillsammans med oss i kampen för att höja svenska elevers matematikkunskaper.

PER ADOLFSSON

vd för Microsoft AB

MIKAEL BONDESTAM

lärare inom matematik och datorteknik på Polhemsskolans gymnasium i Gävle

BÖRJE EKHOLM

vd för Investor

PETER GUDMUNDSON

rektor på Kungliga Tekniska högskolan

JENS HENRIKSSON

vd för Nasdaq OMX Stockholm

ANNA KARLSSON

lärare inom matematik och NO på Viktor Rydbergs Samskola i Stockholm

TOBIAS KRANTZ

chef för utbildning, forskning och innovation vid Svenskt Näringsliv

PETER NYSTRÖM

föreståndare, Nationellt Centrum för Matematikutbildning

JERKER PORAT

lärare inom Ma, NO och IoH på Karlsängsskolan i Nora

JOAKIM SAMUELSSON

docent vid Institutionen för beteendevetenskap vid Linköpings universitet

KARL MAGNUS TROEDSSON

vd för Dice

Annons
Annons
X
Annons
X
Annons
X