Annons
X
Annons
X

Ekologiska lantbruket utvecklas hela tiden

Det ekologiska lantbruket beskrivs som färdigutvecklat och statiskt. Men det utvecklas hela tiden, och fler och fler gårdar kan i dag uppvisa lika höga skördar som sina konventionella grannar, skriver Kristina Belfrage och Mats Olsson, Sveriges lantbruksuniversitet.

Foto: JOHN ALEXANDER SAHLIN/TT

REPLIK | JORDBRUK

Det finns i dagens läge tillräckligt med livsmedel i världen, men ojämnt fördelat.
Kristina Belfrage och Mats Olsson

Holger Kirchmann och tre andra forskare från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) hävdar, delvis baserat på deras egen forskning, att en övergång till ekologiskt lantbruk skulle leda till världssvält (16/11). Men att försöka höja livsmedelsproduktionen genom att använda bekämpningsmedel i jordbruket, som dessa SLU-forskare torgför, är att göra oss själva, våra barn och kommande generationer en björntjänst.

Det finns i dagens läge tillräckligt med livsmedel i världen, men ojämnt fördelat. Det prognosticerade ökade behovet av livsmedel kan mer än väl täckas av en omläggning av jordbruket och lägre köttkonsumtion, det har modern forskning och erfarenhet visat. Frågan om vad som är klimatsmart eller ej är helt irrelevant – det kan ju knappast vara så att det är rimligt att försöka kompensera bilismens och överkonsumtionens utsläpp av växthusgaser genom att förgifta mark och grundvatten.

Annons
X

En långsiktigt hög livsmedelsproduktion säkras genom att bygga ett resurseffektivt jordbruk med hög biologisk mångfald och maximal anpassning till naturgivna förhållanden. Det är inte det ekologiska utan det konventionella lantbruket som givit upphov till de problem vi har i dag med snabb förlust av arter, bland annat pollinatörer, och bekämpningsmedelsrester i mat, grund- och ytvatten. Trots detta anser Kirchmann med flera att lösningen på problemet är att fortsätta på inslagen väg. Var är logiken?

De alarmerande rapporterna om multiresitenta bakterier och undermålig djurvälfärd som nyligen debatterats i medierna hör också till det konventionella lantbruket. Ekologiska grisar får vistas utomhus, bygga bo i halmen i sina hyddor och böka i jorden. Alla hund-, katt- och hästägare som låter sina djur vistas utomhus vet att de ibland kan vricka sig och få parasiter, detta kan även drabba grisarna. Kirchmann med flera använder detta som argument för att grisarna har det bättre inomhus – där utsätts de inte för lika mycket faror. Att aldrig låta sin häst eller hund komma ut innebär däremot brott mot djurskyddslagstiftningen. Var är logiken?

Det ekologiska lantbruket betraktas av Kirchmann med flera som ett färdigutvecklat, statiskt fenomen. Men ekologiskt lantbruk utvecklas hela tiden och fler och fler gårdar kan i dag uppvisa lika höga skördar som sina konventionella grannar. Seriös forskning, både vår egen och internationell, visar att lägre skördar inte behöver betyda lägre matproduktion utan tvärtom högre!

Stäng

SvD:s NYHETSBREV – dagens viktigaste nyheter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Låt oss förklara: En åker som sås med morötter, besprutas och konstgödslas kommer otvivelaktigt att ge högre morotsskörd än en ekologisk gård som sås med morötter och en tidig bladgrönsak (till exempel rucola) och lök. På den ekologiska gården är rucolan färdigskördad innan morötterna vuxit sig stora och tillsammans med löken, som med sitt upprätta växtsätt inte konkurrerar om utrymmet med morötterna, kan de växa vidare sida vid sida. Även om själva morotsskörden är lägre, kommer totala matproduktionen från samma yta att vara två-tre gånger högre. Om dessutom grisar får böka och äta upp skörderester och ogräs i fältet under höst och vår kan skörderesultatet även inkludera viss köttproduktion. Rätt skött kan åkern vara färdig att harva och så till våren med exempelvis havre och midsommarråg som, i analogi med vårt förra exempel, kommer ge lägre skörd av havre respektive råg men högre totalskörd och dessutom kan användas som bete under hösten till får, höns och gäss vilket ger både kött, ägg, fjäder och dun.

    Denna typ av lantbruk ökar inte bara matproduktionen utan också den biologiska mångfalden där de vilda insekterna, fåglarna och groddjuren i sin tur skyddar grödorna från skadedjur och sjukdomar. Humlor, fjärilar och bin gynnas också av denna typ av lantbruk. Pollinatörerna höjer skörden, och är i vissa fall avgörande för att få skörd överhuvudtaget, hos 80 procent av de odlade grödorna. Värdet av deras arbete uppgår globalt till svindlande 153 miljarder euro.

    Ett lantbruk som bygger på användning av lokala resurser i stället för externa är också bättre rustat för förändringar i pris och tillgång av fossila bränslen. Tyvärr är dagens ekologiska mat inte helt giftfri. Det har sin orsak bland annat i gårdagens överanvändning av bekämpningsmedel, men den är otvetydigt avsevärt mindre giftinnehållande än konventionellt producerade livsmedel.

    Nackdelen, eller fördelen beroende på hur man ser det, med denna typ av lantbruk är att den kräver fler människor i arbete inom matproduktionen. Med tanke på hur arbetslösheten ökar inte minst bland ungdomar borde den nytillträdda regeringen, i motsats till dess föregångares visioner, fundera innovativt på hur Sveriges lantbruk kan stöttas för att öka både matproduktionen, självförsörjningsgraden, biologiska mångfalden och arbetstillfällena på landsbygden.

    KRISTINA BELFRAGE

    fil dr, forskare vid

    Sveriges lantbruksuniversitet och lantbrukare

    MATS OLSSON

    professor emeritus, Sveriges lantbruksuniversitet

    Läs alla artiklar om ekologisk odling:

    Annons
    X
    Foto: JOHN ALEXANDER SAHLIN/TT Bild 1 av 1
    Annons
    X
    X
    X
    X
    Annons
    X