Annons
X
Annons
X

”Ekologisk odling behövs av klimatskäl”

”Hundra procent ekologisk odling skulle vara en katastrof för framtida livsmedelsförsörjningen” skrev fyra SLU-forskare i en  Brännpunktsartikel, men får mothugg från andra forskare på universitetet.

En kvinna väljer varor i frukt- och grönsaksdisken i en av Willys butiker. Ekologiskt odlade äpplen.

En kvinna väljer varor i frukt- och grönsaksdisken i en av Willys butiker. Ekologiskt odlade äpplen. Foto: FREDRIK SANDBERG/TT

– Forskarna är inte uppdaterade på den senaste utvecklingen inom det ekologiska, bland annat att det här med att ekologisk odling bara ger en halv skörd inte stämmer inte, det är en väldig schablonisering. Vissa grödor ger 90 procent skörd, säger Maria Wivstad föreståndare vid Centrum för ekologisk produktion och konsumtion vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Hon hänvisar också till rapporter från FAO, FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, som pekar på potentialen för ekologiska metoder att öka skördarna i tredje världen, där man idag använder traditionella odlingsmetoder.

Svante Axelsson, generalsekreterare vid Naturskyddsföreningen, är också starkt kritisk till påståendet att ekologisk odling skulle leda till svält.

Annons
X

– Jag tycker att det här är gamla argument som basuneras ut med jämna mellanrum. Det är inte brist på mat som leder till svält. Vi har svält för att fattiga inte kan köpa mat, det är det först man bör ha klart för sig, säger han.

Hans andra argument är att 50 procent av all mark går till foderproduktion till djur. Köttätandet måste minska av klimatskäl, vilket också skulle frigöra mer mark för att odla mat till människor.

–  Jordbruk är den näring som skapar mest miljöproblem just nu, allt ifrån vattenbrist till förorenande bekämpningsmedel och monokulturer med minskad biologisk mångfald, säger han

Stäng

CHEFREDAKTÖRENS NYHETSBREV – veckans bästa journalistik från SvD direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Men finns det inte också brister med ekologisk odling?

    – Det är många utmaningar, klimatfrågan är en sådan utmaning. Växtförädlingen är jätteviktig. En fråga som diskuteras är att försöka få fram grödor som kan vara perenna, till exempel vetesorter som kan odlas år efter år utan att plöjas.

    Fördelen med ett plöjfritt ekologiskt jordbruk skulle vara att kväveläckaget minskar och att man inte behöver olja för att plöja.

    – De stora multinationella växtförädlingsföretagen säljer också bekämpningsmedel och forskar på grödor som ska vara beroende av bekämpningsmedel. Vi behöver mer statlig forskning, vad som är bra grödor inte minst för fattiga människor.

    Han efterlyser också fler lokala grödor.

    – Vi borde odla mer ölandsvete och norrbotenskorn. Alla orter i världen borde få fram sorter som passar just på den platsen. Monokulturer är farligt med tanke på klimatförändringar, vi måste ha många sorter så att några överlever när klimatet förändras.

    Både Maria Wivstad och Svante Axelsson vänder sig mot polariseringen mellan konventionellt och ekologiskt jordbruk.

    – Det finns en kompromiss i agroekologiskt  jordbruk, man kanske behöver gödsla med fosfor om det är fattiga marker och någon gång spruta om blir gräshoppsinvasion, säger Svante Axelsson.

    Agroekologiskt jordbruk bygger på ekologiska metoder, men behöver inte helt utesluta användningen av konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel.

    Annons
    Annons
    X

    En kvinna väljer varor i frukt- och grönsaksdisken i en av Willys butiker. Ekologiskt odlade äpplen.

    Foto: FREDRIK SANDBERG/TT Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X