Annons
X
Annons
X

Efter KI–skandalen: Operation utreds i Göteborg

En äldre man avled efter att ha fått en transplanterad luftstrupe på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg. SvD kan avslöja att även den operationen nu kommer att utredas med anledning av forskningsskandalen på KI.

KI-kirurgen
Till vänster: Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg. Till höger: Karolinska institutets aula.

Till vänster: Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg. Till höger: Karolinska institutets aula. Foto: Sahlgrenska, TT

Det var i den vetenskapliga tidskriften Stem Cells Translational Medicine som ett flertal forskare från Göteborgs universitet presenterade resultaten från sin forskning. Rapporten avhandlar en luftstrupeoperation som utfördes på Sahlgrenska universitetssjukhuset i mars 2011.

En man som då var 76 år gammal och som inte tidigare haft några hjärtsjukdomar, diabetes eller lidit av högt blodtryck, sökte hjälp för att han hade svårigheter att andas. Mannen hade skadats i en arbetsplatsolycka i yngre dagar och lidit av astma som barn.

Kirurgerna och forskarna erbjöd sin hjälp, 76-åringen kunde opereras med en metod som inte är utvecklad: transplantation av luftstrupe, eller en så kallad "tissue engineered trachea".

Annons
X

I det uppmärksammade fallet med KI-kirurgen Paolo Macchiarini användes konstgjorda luftstrupar på tre patienter i Sverige, med katastrofala resultat. I 76-åringens fall kom det att handla om en donerad luftstrupe från en avliden man i 20-årsåldern. 76-åringen, som inte var dödligt sjuk innan ingreppet, hade enligt forskningsavhandlingen gett sitt tillstånd till ingreppet.

I sin rapport hänvisar forskarna till Paolo Macchiarinis metod, som han använde på en patient 2008. Även då handlade det om en transplantation som utfördes med en donerad luftstrupe.

I den vetenskapliga rapporten skriver forskarna även att diskussioner förts med en etisk kommitté på Sahlgrenska och med Läkemedelsverket.

Stäng

CHEFREDAKTÖRENS NYHETSBREV – veckans bästa journalistik från SvD direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Liksom i KI-skandalen användes i Göteborgsfallet en ny och obeprövad metod, patienten var inte dödligt sjuk, stamceller användes och det hela utmynnade i en forskningsrapport. Dessutom rör sig transplantationen i den gråzon mellan vård och forskning som i dag utreds av Statens medicinsk-etiska råd.

    23 dagar efter ingreppet hade 76-åringen fått en infektion i kroppen, den ska dock inte ha suttit i luftstrupen. "Olyckligtvis, under natten var han plötsligt utan puls", skriver forskarna i sin avhandling. Mannens dödsorsak: hjärtstopp.

    De frågor vi ställer nu är om det fanns tillräckligt med vetenskapligt underlag när detta gjordes, och om det fanns alternativa metoder.

    Lars Grip är direktör för Forskning, utveckling och utbildning, FoUU, på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Han säger till SvD att fallet nu ska utredas.

    – Anledningen till att vi vill göra en utredning är de frågor som väckts i samband med aktuella rapporter om patientfall på Karolinska. De frågorna har även väckts hos oss, hur nya metoder överhuvudtaget tas upp och sprids, säger Lars Grip.

    Det här ser ut att vara forskning och inte livräddande vård, hade det behövts någon större etisk sammanställning av det här eller några tillstånd anser du?

    – Det här är en gråzon där man i vissa fall har rätt att ta till okonventionella metoder för att försöka räta upp en situation som man inte kommer tillrätta med på vedertagna sätt. I det hos oss aktuella fallet hade man framförallt diskussioner med Sahlgrenskas etiska råd och även en del myndighetskontakter, säger Lars Grip.

    Grip säger att sjukhuset efter operationen hade en "delvis" annan bild över hur man borde ha agerat.

    – Det här var inte en utvecklad metod, utan en ny metod som man använde. Då gjordes bedömningen att man kan utföra enstaka fall utanför regelrätta forskningsprojekt. Sedan kanske vi på sjukhusledningen i efterhand hade en annan uppfattning i den frågan.

    Och vilken uppfattning var det?

    – Ska man göra så här så bör det vara inom väl reglerade forskningsprojekt. Det här har vi stramat upp. Efter det här har vi haft nya fall som kunde blivit aktuella men som inte blev det av olika skäl, säger Lars Grip.

    Enligt forskningsdirektören handlar det om ett fall 2015 där en patient hade en tumör i luftstrupen, där alla tillstånd var klara.

    – Där hade man en beredskap att använda en liknande metod, men det behövdes aldrig eftersom det gick att dra ihop luftstrupen när man hade opererat bort tumören, säger Lars Grip.

    Sjukhuset har nu beslutat att transplantationen och en del andra ingrepp ska utredas av samme expert som granskade KI-kirurgen, Bengt Gerdin.

    – De frågor vi ställer nu är om det fanns tillräckligt med vetenskapligt underlag när detta gjordes, om det fanns alternativa metoder, och även att föreslå rutiner för hur nya metoder av den här typen skall tas upp i sjukvården i framtiden, säger Lars Grip.

    Gerdin är ombedd att ta fram det vetenskapliga underlaget, alternativa metoder och framtida rutiner för hur det ska gå till.

    Läs hela SvD:s granskning om KI-fallet här

    svd.se

    Till vänster: Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg. Till höger: Karolinska institutets aula.

    Foto: Sahlgrenska, TT Bild 1 av 1
    Annons
    X
    X
    X
    X
    Annons
    X