Annons
X
Annons
X

”Dubbla budskap om barns rättigheter”

Flera förslag på senare tid går ut på att vissa grupper av barn som vistas i Sverige ska vägras sina rättigheter. Men när det gäller barn finns i enlighet med barnkonventionen inte utrymme att ge olika rättigheter. Det skriver flera jurister gemensamt.

Nyanlända flyktingbarn sover på Malmö Central. Bilden är tagen i september förra året.

Nyanlända flyktingbarn sover på Malmö Central. Bilden är tagen i september förra året. Foto: Anders Wiklund/TT

DEBATT | BARNKONVENTIONEN

En grundtanke i barnkonventionen är att barn har fullt och lika människovärde.

Det pågår just nu en politisk diskussion om olika grupper i samhället ska ha olika rätt till välfärdsinsatser, det vill säga om vissa människor inte ska ha samma rätt som andra.

På fredagen presenteras Barnrättighetsutredningens betänkande om hur barnkonventionen ska bli svensk lag, ett förslag det ­råder stor politisk enighet kring. Mot bakgrund av viljan att stärka barnkonventionens ställning i svensk rätt är det anmärkningsvärt att diskussionen om att ­exkludera vissa grupper från vissa välfärdsinsatser, exempelvis socialt bistånd och utbildning, även rör barn.

Annons
X

Barnkonventionen ger nämligen inget utrymme att särskilja barn. En av konventionens fyra grundprinciper uttrycker tydligt att varje barn ska tillförsäkras rättigheterna i konventionen – utan åtskillnad av något slag. Principen, och den omfattande kritik för oförmågan att efterleva den som Sverige mottagit från FN:s barnrättskommitté, låg bakom att Sverige år 2013 införde rätt till utbildning samt hälso- och sjukvård för barn som lever i Sverige utan stöd av myndighetsbeslut eller författning (så kallade papperslösa barn).

Den 1 februari i år presenterade regeringens nationella samordnare, Martin Valfridsson, en utredning gällande situationen för utsatta EU-medborgare i Sverige. En slutsats i utredningen är att minder­åriga EU-medborgare som lever i utsatthet i Sverige inte ska ha rätt till utbildning här.

Slutsatsen är märklig från ett rättsligt perspektiv. Den strider inte bara mot barnkonventionens krav utan bygger också på en felaktig tolkning av skollagen. Minderåriga EU-medborgare som utan stöd av EU-rätten lever här ska ses som papperslösa och omfattas av denna reglering. Detta har konstaterats av bland andra Skolverket och Skolinspektionen. EU-medborgare som vistas i Sverige med laglig rätt måste enligt EU-rätten likabehandlas med svenska medborgare.

SvD:s NYHETSBREV – dagens viktigaste nyheter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Valfridssons utredning har tidigare kritiserats för att präglas av allvarliga metodologiska brister, främst rörande urvalet av källor, men kritik finns alltså även att rikta mot utredningens rättsliga analys. Några synpunkter på utredningen kommer inte att hämtas in genom remissförfarande. Slut­satserna riskerar därmed att få stå oemotsagda. En statlig offent­lig utredning kan misstas för bindande riktlinjer. Utredningen riskerar därmed att leda till att kommuner nekar barn rätt till utbildning i strid med gällande rätt.

    Utredningen väcker dock fler frågor än hur statliga offentliga utredningar bör genomföras, användas och tolkas. Den djupare frågan rör synen på barns rättigheter. När barnkonventionen nu ska bli lag är det viktigt att påminna om vad dess icke-diskrimineringsprincip innebär. En grundtanke i konventionen är att barn har fullt och lika människovärde. Rätten till icke-diskriminering gäller oavsett barnets så kallade legala status. Så länge ett barn faller under en stats jurisdiktion är staten skyldig att tillgodose barnets rättigheter. Det är inte någon slump att barnkonventionen är utformad för att omfatta också papperslösa barns rättigheter. Detta diskuterades noggrant fram under arbetet med att ta fram konventionen.

    Vi nås nu av dubbla budskap; i februari föreslogs att vissa grupper av barn ska vägras sina rättigheter. Ungefär samtidigt lade regeringen fram förslag till en ny tillfällig utlänningslag som helt saknar barnrättsperspektiv. Så kommer i dag förslaget om att göra barnkonventionen till svensk lag – i syfte att på allvar stärka barns rättigheter.

    Att underteckna konventioner innebär en skyldighet att efterleva vad som stadgas. Skyldigheten i sig förändras inte genom att göra barnkonventionen till lag, men politiker som nu står bakom en inkorporering kan inte endast få plocka politiska poäng på denna åtgärd, de måste också se till att skyldigheterna tas på allvar. Det är ytterst viktigt att i lagstiftningsarbetet klargöra vad barnkonventionens icke-diskrimineringsartikel faktiskt innebär.

    Vi kan konstatera att samhället står inför ut­maningar och att det ibland är svårt, men att det är svårt får inte vara ett argument för att diskriminera. Politiker har ett ansvar att hantera även svåra situationer. Det kan finnas skäl att diskutera hur välfärden ska fördelas. Diskussionen måste dock föras med respekt för mänskliga rättigheter och grundläggande rättsliga principer som instiftats i vår rättsstat bland annat för att skydda mot odemokratiska svängningar och förenklade lösningar.

    När det gäller barn finns i enlighet med barn­konventionen inte något utrymme att ge olika rättig­heter.

    Louise Dane

    doktorand i offentlig rätt, juridiska institutionen, Stockholms universitet

    Pernilla Leviner

    docent i offentlig rätt, juridiska institutionen, Stockholms universitet

    Anna Sara Lind

    docent i offentlig rätt, juridiska institutionen, Uppsala universitet

    Rebecca Stern

    docent i folkrätt, juridiska institutionen, Uppsala universitet

    Olle Lundin

    professor i förvaltningsrätt, juridiska institutionen, Uppsala universitet

    Thomas Erhag

    docent i offentlig rätt, juridiska institutionen, Göteborgs universitet

    Nyanlända flyktingbarn sover på Malmö Central. Bilden är tagen i september förra året.

    Foto: Anders Wiklund/TT Bild 1 av 1
    Annons
    X
    X
    X
    X
    Annons
    X