Annons
X
Annons
X

Död i strid - ingen lämplig organdonator

Det kan låta cyniskt, men organen bör knappast ha varit av den kvaliteten att man velat använda dessa till transplantation. Tanken att använda någon som avlidit ute på fältet som organdonator är absurd, skriver läkaren Mats Eriksson efter Aftonbladets publicering och det följande diplomatiska bråket med Israel.

Med anledning av debatten rörande skottskador och organstöld kan det vara av intresse med en medicinsk bakgrund gällande organtagning och transplantation.

Som narkos- och intensivvårdsläkare, med erfarenhet av båda dessa ingrepp, så vill jag bidra till att ge debatten en så medicinskt korrekt vinkel som möjligt.

För cirka 20 år sedan infördes i Sverige begreppet hjärndöd för att beteckna en persons död. Hjärndöd implicerar oåterkalleligen upphävd hjärnverksamhet. I den överväldigande delen av dödsförklaringar konstaterar man hjärndöd indirekt, vanligen genom att notera definitiv avsaknad hjärtverksamhet.

Annons
X

Hjärndödsbegreppet är intimt sammankopplat med organtransplantation. Innan vi hade infört begreppet hjärndöd som beteckning på patientens död, så rullade man in patienten på operation, kopplade bort respiratorn och konstaterade dödsfallet genom att notera att pulsen inte längre kändes (”hjärtdöd”). EKG användes inte eftersom elektrisk hjärtaktivitet kan pågå längre än mekanisk hjärtverksamhet och man ville påbörja organtagningen så snabbt som möjligt för att säkerställa bästa tänkbara organkvalitet. Numera tar man ut organ på den (hjärn)döda patienten med bibehållen respiratorbehandling och pågående hjärtverksamhet. Härigenom kan arbetet ske mer lugnt och kontrollerat jämfört med tidigare. Detta erbjuder mer estetiska och mer medicinskt optimala förhållanden eftersom tidsfaktorn inte längre är lika kritisk.

För att förbättra organkvaliteten påbörjas så snart som möjligt nedkylning av organen. På så sätt minskar man ämnesomsättningen i uttagna organ vilket bidrar till att bevara kvalitet och förutsättningar för bibehållen organfunktion. Vid otillräcklig blodcirkulation och därmed insufficient syrgastransport uppstår snabbt organskador.

Mot bakgrund av den kunskap vi sedan många år har om vikten av att hålla en mycket kort tid från försämrad cirkulation (vilket kan betingas av olika faktorer såsom att organet opererats ut ur kroppen; det gamla ”hjärtdöds” begreppet eller till följd av en skottskada) till dess att organet är nedkylt, så känns alla tankar på organtagning på någon som skjutits i strid som absurda och medicinskt felaktiga. Organtagning kan enbart utföras på operationsavdelning av transplantationskirurger som arbetar i ett team och har tillgång till medicinskt avancerad utrustning.

Stäng

SvD:s NYHETSBREV – dagens viktigaste nyheter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    I en artikel i Aftonbladet beskrivs hur en palestinier avlidit efter att ha skjutits i bröst, buk och ben. Han transporteras i väg i en israelisk helikopter och då kroppen återlämnas till anhöriga, så noterar man ett stort snitt och drar slutsatsen att han, liksom andra i liknande situation, använts som organdonator.

    Bortsett från det faktum att det är osannolikt att organen skall vara oskadade av kulorna och inte heller bemängda med tarminnehåll, bakterier och klädespartiklar som följt med i skottkanalerna så måste organen ha varit i dåligt skick då han anlände till sjukhus efter att ha släpats, transporterats först via jeep och därefter via helikopter. Man kan teoretiskt tänka sig att en döende används för organtagning, men de praktiska omständigheterna talar emot att denna misstanke är rimlig. Det kan låta cyniskt, men organen bör knappast ha varit av den kvaliteten att man velat använda dessa till transplantation. Tanken att använda någon som avlidit ute på fältet som organdonator är absurd.

    Det snitt som syns på bilden i Aftonbladets artikel stämmer med ett vanligt obduktionssnitt. Information till anhöriga om varför man utfört en obduktion hade sannolikt minskat risken för dessa spekulationer, vilka inte gagnar någon – allra minst de efterlevande.

    MATS ERIKSSON

    överläkare, docent

    Annons
    X
    Annons
    X
    X
    X
    X
    Annons
    X