Annons
X
Annons
X

Djuren sprider sjukhussjuka

Stordriften i de gigantiska djurfabrikerna har skapat nya smitthärdar för sjukhussjuka, svininfluensa och aggressiva varianter av mag-tarmbakterier. Tre av fyra farliga tarmbakterier har sitt ursprung hos djur och grisar och kor är värddjur för sjukhussjuka.

Extrem trängsel och stora kullar leder till infekterade spenar och skadade klövar, förutom den ökade smittorisk trängseln innebär. Problemen leder till ökat bruk av antibiotika. Bilden är från en polsk grisfarm men likartad problematik finns också i Sverige.

Extrem trängsel och stora kullar leder till infekterade spenar och skadade klövar, förutom den ökade smittorisk trängseln innebär. Problemen leder till ökat bruk av antibiotika. Bilden är från en polsk grisfarm men likartad problematik finns också i Sverige. Foto: PEKKA SAKKI/SCANPIX

Trots smittriskerna är kontrollen av djurhållningen och köttet minst sagt bristfällig, visar SvD journalisterna Mats-Eric Nilsson och Henrik Ennart i den nya boken ”Döden i grytan”.

Genom omfattande intervjuer och granskningar av olika dokument och rapporter som tagits fram av EU, enskilda stater och industrin har de skapat sig en bild av stordriftens pris. De som förvånat dem mest är att cynismen i världskoncernernas agerande.

– Det är svårt att svälja att stora internationella aktörer med vidöppna ögon väljer en väg som leder till katastrofala problem för miljö och hälsa. Genom att rikta fokus på tillverkningen och tilllagningen istället för på djurstallarna och slakten tar man bort fokus från de verkliga smittoriskerna, säger Henrik Ennart och Mats-Eric Nilsson.

Annons
X

Boken dokumenterar baksidorna av de senaste decenniernas revolution av djurhållningen, från småskaliga bondgårdar till uppfödningsanläggningar stora som städer. Stora matjättar har med hjälp av bidrag och påtryckningar slagit ut nästan all småskalig djurhållning över i stort sett hela världen. Kostnadsjakten tvingar fram allt större enheter och koncentrationen fortsätter alltså trots industrins egna uppgifter om riskerna. Genom stordriften har de skaffat sig kontroll över varje led i produktionen fram till styckningen och beredningen av billiga, massproducerade produkter för matindustrin.

– Det är den här typen av lågpriskonkurrens som slår undan benen för de svenska producenterna, konstaterar Mats-Eric Nilsson och Henrik Ennart.

Stordriften har skapat medicinska, etiska och miljömässiga problem av hittills närmast okänd dignitet. Förutom de rent djurrättsliga aspekterna handlar det om uppenbara smittorisker kombinerat med miljöproblemen den enorma spillningsmängden från djurfabrikerna medför.

Stäng

CHEFREDAKTÖRENS NYHETSBREV – veckans bästa journalistik från SvD direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Den täta intensifierade djurhållningen, där tiotusentals djur lever sina korta liv tätt sammanpressade, bildar en perfekt grogrund för spridningen av både nya och gamla bakterier och virus.

    Djurhållningen kan till exempel vara en viktig förklaring till att sjukhussjuka spritt sig oväntat snabbt utanför sjukhusen och att de nya varianterna av tarmbakterier nu ser ut att ha fått fäste i stora delar av världen.

    Ändå är kontrollen bristfällig. Redan 1999 togs anmälningsplikten för den sistnämnda typen av infektioner bort och djur testas bara om de visar uppenbara tecken på sjukdom.

    För sju år sedan kom de första rapporterna om att den mest välkända multiresistenta så kallade sjukhussjukan, MRSA, hittats hos holländska svin. Inte bara grisarna bar på smittan. Smittan hade också överförts till hälften av alla svinskötare. Förra året hittades smittan hos djur i 17 av 24 EU-länder. Enligt en EU-rapport är det möjligt att MRSA kan smitta via maten, eftersom man påträffat samma varianter hos svin och människor.

    Eftersom mycket av det fläskkött vi importerar kommer från drabbade länder kan det innebära att smittrisken är hög även här. Som konsument är det svårt att veta varifrån varan kommer eftersom fläskkött inte behöver ursprungsmärkas.

    Den andra mer okända typen av sjukhussjuka, ESBL som nu ökar snabbast bland människor, ser ut att ha en koppling till nötkreatur. Smittan gör att förmågan till motståndskraft kan överföras från en bakterie till en annan. Även i Sverige ökar smittan bland människor men hittills finns här inga kända fall av smitta hos djur.

    För att motverka sjukdomar och hålla djuren vid liv fram till slakt används fortfarande antibiotika i hög utsträckning. Även om antibiotika är förbjuden för att skynda på tillväxten är den tillåten för att motverka sjukdom hos djuren. Hälften av all antibiotika inom EU idag används i detta syfte.

    Risken för att djuren ska utveckla motståndskraft mot antibiotika är uppenbar. De motståndskraftiga bakterierna kan lätt sprida sig och förvandla snälla bakterier till farliga.

    – Det är väl dokumenterat att bakterier som salmonella och campylobacter leder till svårare sjukdom och högre dödlighet om de utvecklat antibiotikaresistens, säger Henrik Ennart och Mats-Eric Nilsson.

    Ändå är kontrollen av antibiotikaresistens i stort sätt obefintlig i svenska och utländska djurbesättningar.

    Modernare produktions och distributionsmetoder inom livsmedelsindustrin har gynnat spridningen av bakterier och gjort dem mer motståndskraftiga. Bakterierna har lärt sig tåla högre värme och lägre kyla vilket kräver kallare kylskåp och starkare värme vid tillagningen.

    Den farliga listeriabakterien överlever numera utan problem i kyld mat. Smittan kan ge dödliga infektioner och framkalla missfall. Ändå är den tillåten i färdigmaten upp till en viss enhet. Även vinterkräkviruset har visat sig överleva bra och länge i fryst, värmebehandlad och långlagad industrimat.

    Med stöd av få och bristfälliga tidigare uppskattningar av hur vanligt det är med matförgiftningar betraktas idag praktiskt taget all tillverkning och tillagning av mat utanför stordriftsköken som en hälsofara. Överdrivna hygienregler har slagit ut alla producenter av mat utom de riktigt stora.

    – Alla talar idag om närproducerat och vikten av att äta mat som producerats från grunden men myndigheternas agerande gynnar istället den hårt processade fabriksmaten, säger författarna.

    Ändå är det alltså i matfabrikerna och de stora djurfabrikerna de verkligt stora hälsoriskerna ser ut att finnas.

    Annons
    X

    Extrem trängsel och stora kullar leder till infekterade spenar och skadade klövar, förutom den ökade smittorisk trängseln innebär. Problemen leder till ökat bruk av antibiotika. Bilden är från en polsk grisfarm men likartad problematik finns också i Sverige.

    Foto: PEKKA SAKKI/SCANPIX Bild 1 av 4
    Foto: AFP Bild 2 av 4

    Förutom smittspridningen ger stordriften svåra miljöproblem.

    Foto: MICHAEL DALDER/REUTERS Bild 3 av 4

    Salmonella och campylobacter är sjukdomar som sprids i fågelindustrin.

    Foto: INGVAR KARMHED Bild 4 av 4
    Annons
    X
    X
    X
    X
    Annons
    X