Annons
X
Annons
X

Ditt leende smittar dig glad

Ler du för att du är glad – eller är du glad för att du ler? Troligtvis både och. Ditt ansiktsuttryck förmedlar blixtsnabbt sitt budskap till omgivningen. Men det smittar inte bara andra, utan även dig själv.

Sex miner som vi känner igen. Glädje.

Sex miner som vi känner igen. Glädje. Foto: MALIN BONDE

Ansiktet – särskilt ögonen och munnen – kan sägas vara själens spegel. Med hjälp av ett 40-tal ansiktsmuskler kan vi få fram över 5 000 uttryck: från infernaliska leenden och sura munnar till bekymrade pannveck och inbjudande blickar.

Ansiktsuttrycken signalerar – snabbt och tydligt – till vår omgivning vilken sinnesstämning vi befinner oss i. Att lyfta ögonbrynen vid en hälsning tar normalt bara en sjättedels sekund. Och ett leende kan vi ofta urskilja på 90 meters avstånd.

– Det mänskliga ansiktet har en fascinerande förmåga att uttrycka och uppfatta känslor. Redan efter några timmar kan ett nyfött spädbarn härma föräldrarnas ansiktsuttryck. Om den vuxne gapar eller sträcker ut tungan, kommer barnet efter en stund att göra samma sak, säger Per Andréasson, som nyligen doktorerat vid Uppsala universitet med en avhandling om ansiktsuttryck.

Annons
X

Många menar att denna förmåga är medfödd och finns djupt rotad i vår stenåldershjärna. För även om det ibland skulle kännas skönt att kunna dölja sina känslor, har det under evolutionens gång varit livsviktigt att snabbt kunna läsa av omgivningens ansiktsuttryck. Den som möter ett argt ansikte ökar sina överlevnadschanser om han eller hon förbereder sig för strid – eller genast lägger benen på ryggen och springer.

– Fördelen med ansiktsuttryck är att informationen sprids snabbare än via det talade språket. Det krävs inte lika mycket tankemässig bearbetning, utan vi reagerar automatiskt på ett ansiktsuttryck även om vi bara exponeras för det under en bråkdels sekund, säger Per Andréasson och hänvisar till ett psykologiskt experiment som visat just detta.

Ett antal försökspersoner fick se bilder av arga och glada ansikten i 30 millisekunder, vilket är så kort tid att man inte medvetet kan uppfatta vad man ser. Samtidigt mätte forskarna spänningen i deras ansiktsmuskler med hjälp av elektroder som klistrats fast på huden.

Trots att exponeringstiden var så kort, reagerade försökspersonerna spontant genom att spänna zygomatic-muskeln (som vi använder när vi ler) så fort bilden av ett glatt ansikte visades och corrugator-muskeln (som vi använder när vi drar ner ögonbrynen i ett ilsket uttryck) så fort de såg ett argt ansikte.

– Ansiktsuttrycken smittar oerhört snabbt mellan människor och det sker utan att vi blir medvetna om det, säger Per Andréasson, som i sin egen forskning har gjort liknande experimentet, men med försökspersoner som har hög respektive låg emotionell empati.

Personerna med hög empati imiterade då spontant de ansiktsutryck de exponerades för, medan de med låg empati gjorde det i mycket lägre grad. När försökspersonerna sedan fick titta på bilderna lite längre, visade det sig dessutom att de med hög empati reagerade starkare på uttrycken och skattade de glada ansiktena som gladare och de arga som argare.

– Frågan är om man blir mer empatisk därför att man spontant härmar andras uttryck mer och därför i högre grad smittas av deras känslor. Eller imiterar man andras ansiktsuttryck mer därför att man redan från början är mer empatisk och därför har lättare att uppfatta andras sinnesstämningar, säger Per Andréasson.

M en våra ansiktsuttryck sänder inte bara ut information till andra om hur vi känner oss. De fungerar också som en kommunikationskanal inom oss som individer. Från de specifika ansiktsmuskler som spänns vid olika uttryck, skickas impulser till hjärnans känslocentrum, som i sin tur förstärker eller försvagar våra känslomässiga reaktioner. Enligt denna teori - ”Facial feedback”-teorin – kan alltså ett stort leende höja en redan glad känsla, medan ett återhållet kan sänka den.

Den här kopplingen mellan ansiktsuttryck och känslor beskrevs redan av Darwin i slutet av 1800-talet, men har därefter testats av en rad forskare. I ett av Per Andréassons experiment uppmanades försökspersonerna att aktivt dra upp mungiporna och därigenom aktivera de muskler som används när man ler. De ombads också att aktivt dra ner ögonbrynen och därigenom aktivera de muskler som används för att uttrycka ilska.

När försökspersonerna sedan fick se korta humoristiska filmer samtidigt som de manipulerade fram de olika ansiktsuttrycken, visade det sig att filmerna upplevdes som roligare med ett glatt uttryck jämför med ett argt.

– Genom att manipulera specifika ansiktsmuskler, kunde man alltså påverka försökspersonernas känslor och det gällde både personer med hög och låg emotionell empati, konstaterar Per Andréasson.

Så vilken praktisk nytta kan man då ha av de här kunskaperna? I tider när alla vill bli lyckliga och det snabbt, kanske det utvecklas en ny form av egenterapi där utövarna genom att aktivt manipulera sina ansiktsuttryck, själva påverkar sitt känsloliv i olika riktningar. Den stora fördelen vore väl i så fall att det går betydligt snabbare att tvinga fram ett leende än att ligga på terapisoffan och prata sig till en bättre sinnesstämning...

Och faktum är att man inom så kallad skratterapi eller skrattyoga redan utnyttjar kopplingen mellan ansiktsuttryck och känslor. Genom att ”skratta utan anledning” försöker utövarna simulera skratt och därigenom framkalla samma goda hälsoeffekter som dokumenterats vid äkta skratt. ”Fake it till you make it”, alltså.

Även negativa känslor tycks kunna motas bort genom att manipulera de rätta ansiktsmusklerna. De senaste åren har flera amerikanska studier till exempel visat att antirynkmedlet Botox inte bara ger ett ansiktslyft utan också höjer sinnesstämningen. Försökspersoner som fått muskelavslappnande Botox injicerat i pannan, har nämligen visat sig uppleva mindre oro och nedstämdhet efter behandlingen.

Och enligt forskarna beror det inte bara på att personerna fått en mer positiv självbild till följd av slätare hy. Nej, en viktigare förklaring antas vara att den muskel i pannan som normalt används för att uttrycka ilska och bekymmer, har förlamats i samband med Botox-injektionen. Nedstämdheten kan därför inte förstärkas av ett bekymrat pannveck.

– Själv ägnar jag mig ju åt grundforskning där jag försöker förstå hur processerna fungerar och har inte funderat så mycket på den praktiska nyttan av mina forskningsresultat. Möjligtvis skulle man på sikt – när vi lärt oss mer om detta – kunna träna personer med låg empati så att de blev bättre på att härma andras ansiktsuttryck och därför fick mer medkänsla. Att smittas av varandras känslor är en viktig del av relationsbygget människor emellan och då spelar som sagt ansiktsuttrycken en stor roll, säger Per Andréasson.

Universiella miner

Många forskare menar att vissa miner är universella och kan uppfattas av människor världen över. Det gäller särskilt grundkänslor som ilska, rädsla, ledsnad, avsky, förvåning och glädje, vilka alla anses ha ett distinkt eget ansiktsuttryck. Visar man ett foto av en ilsken engelsman för en kvinna bland urbefolkningen på Nya Guinea, kommer hon alltså inte ha några problem att avläsa hans sinnesstämning.

Ansiktsuttryckens universella gångbarhet ses ofta som belägg för att de är biologiskt grundade, men under senare år har det dykt upp flera studier som visat att uppväxtmiljön också spelar en viss roll för hur vi tolkar ansiktsuttryck.

Med hjälp av ögonkameror har till exempel ett skotskt forskarteam upptäckt att försökspersoner från länder där man maskerar sina känslor mer, som Japan och Kina, främst tittar på ögonen när de läser av ett ansikte – medan västerlänningar, som generellt uttrycker sina känslor lite mer öppet, låter blicken vandra över hela ansiktet.

De här kulturella skillnaderna kan man även se hos så kallade emotikoner, som används för att uttrycka känslor i e-post och SMS. För att skilja på lycka och sorg placerar japaner ofta ögonen på olika sätt: ^_^ och ;_; medan västerländska emotikoner varierar munnens utseende: :-) och :-(

– – –

Länk: Uppsala universitets pressmeddelande och avhandlingens abstract.

Annons
Annons
X

Sex miner som vi känner igen. Glädje.

Foto: MALIN BONDE Bild 1 av 7

Ilska.

Foto: MALIN BONDE Bild 2 av 7

Förvåning.

Foto: MALIN BONDE Bild 3 av 7

Rädsla.

Foto: MALIN BONDE Bild 4 av 7

Ledsenhet.

Foto: MALIN BONDE Bild 5 av 7

Avsky.

Foto: MALIN BONDE Bild 6 av 7
Bild 7 av 7
Annons
X
Annons
X