Annons
X
Annons
X

Sverige har lägst pris i världen på bredband

Den svenska bredbandsmarknaden kokar just nu. Det satsas i år omkring 10 miljarder kronor på fibernät och konkurrensen gör att det svenska priset på bredband är lägst i världen. Det betyder dock inte att alla i branschen är lyckliga.

Av TT

Foto: SvD

Post- och telestyrelsen (PTS) är inte riktigt färdiga med statistiken över hur många av Sveriges hushåll som i dag har ett fiberuttag i bostaden men när siffran presenteras i mars kommer den med största sannolikhet att hamna runt 60 procent. Det betyder att omkring 1,5 miljoner åretruntbostäder, främst villor och radhus, står i kö för att få snabbt bredband.

Sett till antalet kunder är Telia jätten i branschen men huvudkonkurrenten IP-Only satsar 15 miljarder kronor mellan 2015 och 2020 på fibernät. Telia satsar 9 miljarder fram till 2018.

– Efterfrågan har ökat explosionsartat på hela marknaden och jag tror på en topp i år, konstaterar Anders Tillander, chef för Telias fiberaffärer.

Annons
X

Båda bolagen köper befintliga stadsnät när tillfälle ges och samarbetar med kommuner, byalag och samfälligheter. Det finns kritik mot Telia för att vara för dominerade, att bolaget har en stor fördel av att sitta på gamla markavtal som är nödvändiga för att gräva ner fiber och att Telia väljer ut områden där vinstchansen är som störst. Föga förvånande håller Anders Tillander inte med.

– Jag skulle säga att markavtalen är ett problem för hela branschen och jag har svårt att se att vi skulle ha en fördel. För övrigt kan jag säga att vi väljer områden där efterfrågan är som störst.

IP-Only, som ägs av riskkapitalbolaget EQT, satsar hårdare på att köpa och bygga ut stadsnät men även på att bygga egna nya nät. Förra året hade bolaget omkring 100 000 villakunder uppkopplade. I år räknar IP-Only med ytterligare 140 000 kunder. Det senaste året har det uppstått en del problem, bland annat i Hässleholm, där kommunen vägrat bolaget att gräva av hänsyn till det egna nätet. Det ärendet utreds nu av Konkurrensverket.

Stäng

SvD NÄRINGSLIVS NYHETSBREV – dagens viktigaste ekonominyheter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    – Vi äger 34 stadsnät men är aktiva i totalt 70-80 kommuner. Det finns en handfull kommuner som har en lite märklig syn på fiberutbygganden och där Hässleholm är det kanske mest flagranta exemplet, säger Jörgen Svanlind, chef för fiberutbyggnaden på IP-Only.

    Eftersom IP-Only ägs av ett rikskkapitalbolag uppkommer ofta frågor om långsiktigheten och det dras också paralleller till vård och omsorg där riskkapitalbolag på senare år fått mycket hård kritik.

    – Det brukar aldrig vara ett problem när vi diskuterar med kommunerna. Frågan vi ofta får är: Vad händer sedan? Svaret på den är att EQT är noga med att hitta rätt ägare, det kan handla om börsnotering eller en pensionsfond, vi har även myndigheten PTS som reglerar den här typen av tillgångar och hur de sköts. PTS är den yttersta garanten för att det här även kommer att fungera i framtiden.

    Mikael Ek, vd i Stadsnätföreningen, är orolig för utvecklingen av flera skäl. Många kommunala stadsnät dras med dålig ekonomi och det gäller även kommunerna som helhet. Enligt Mikael Ek är en förklaring att nätbolagen inte tillåts verka utanför kommungränserna, vilket de kommunala energibolagen fick göra för 20 år sedan. Risken för att det uppstår ett oligopol (få bolag dominerar marknaden) på bredbandsmarknaden är uppenbar, menar han.

    – Får inte stadsnäten samma undantag som energibolagen fick i mitten av 1990-talet så kommer stadsnätens affärer inte att gå ihop och kommunerna tvingas sälja. Då finns det i princip bara två uppköpare: Telia och IP-Only.

    Annons
    Foto: SvD Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X