Annons
X
Annons
X

”Det bör kosta mer att förstöra miljön”

Vi behöver ny lagstiftning och effek­tiva ekonomiska styrmedel för att bromsa överdriven resurs­förbrukning, och för att stå emot skadliga konsumtionsvanor. Först då kommer vi att agera i linje med klimat­avtalet i Paris, skriver fyra miljöpartister.

Klimathotet

Foto: Hasse Holmberg/TT

DEBATT | EXTERNA EFFEKTER

Utvecklingen styrs i dag inte av lång­siktig samhällsnytta eller biosfärens skyddsbehov.

I det ekonomiska språket står begreppet externa effekter för sådant som påverkar tredje part i en ekonomisk transaktion. ­Externa effekter brukar inte räknas med när lönsamheten i en affär ska avgöras, eftersom de inte direkt berör parterna eller beskattas av samhället. Men de består ofta av negativa konsekvenser för miljön.

När det gäller en del produkter med mycket negativa hälso- eller miljökonsekvenser brukar samhället ibland reagera genom att antingen helt förbjuda produkten/tjänsten ­eller begränsa tillgången till den med styrande åtgärder eller beskattning. Dessa ­varor och produkter är dock undantag, och när det gäller skador på tredje part är lagstiftningen tandlös och de styrmedel som används alldeles för kraftlösa. Så länge det inte rör sig om produkter som orsa­kar specifika skador för tredje man, vill säga.

Annons
X

Gäller det varor som å andra sidan uppfattas som mycket användbara, lönsamma eller attraktiva ur en eller flera aspekter, antingen från produktionens sida eller användarnas, så minskar viljan att lagstifta om eller straffbeskatta dessa produkter drastiskt, trots att de rent objektivt kanske medför större skada än nytta. Ett exempel på det är den ohämmade antibiotikaanvändningen inom djurproduktionen i de flesta europeiska länder, vilket är lönsamt för producenterna men hotar att ta ifrån oss vårt viktigaste vapen i kampen mot infektionssjukdomar, när antibiotikaresistenta bakterier sprider sig.

Det är också därför det inte kostar något extra att värma upp och förorena atmosfären med aerosoler och koldioxid från förbränningen av stenkol, eller värma upp den med koldioxiden i våra bilavgaser, trots att miljontals människor världen över får luftrörsproblem och dör en för tidig död av kol­eld­ningen och trots att koldioxidutsläppen driver den globala uppvärmningen som på sikt kan få ödesdigra följder för mänskligheten.

En orsak till detta är att politiken inte vill ta ett långsiktigt ansvar när valperioderna är fyra till sex år långa och impopulära beslut riskerar att leda till valförluster. Ett annat problem är att externa effekter ofta uppkommer när vi konsumerar eller gör något som i sig upplevs som mycket attraktivt, för att inte säga djupt tillfredsställande. Det är till exem­pel extremt givande att resa och upptäcka nya kulturer och folk. Därför förtränger vi att flyget är en riktig värsting på listan över klimatsämsta transportsätt. Ett tredje problem är förstås att de affärstransaktioner och överenskommelser som hotar vår tillvaro i ett längre perspektiv samtidigt ofta ­anses nödvändiga för vår konkurrenskraft, vår välfärd och vårt ekonomiska system. Vi låter alltså ett trångsynt och kortsiktigt perspektiv styra den ekonomiska politiken.

Stäng

SvD NÄRINGSLIVS NYHETSBREV – dagens viktigaste ekonominyheter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    De motsägelsefulla kvaliteterna i en och samma transaktion, en och samma händelse, har lett till att ingen regering i världen ännu har velat erkänna de negativa effekternas större vikt jämfört med de posi­tiva effekternas. Ändå vet vi att vi i dag har kommit in i en ny tidsålder, antropocen, där människan i kraft av sin livsstil, sin resursförbrukning och sitt blotta antal har visat sig vara den kraft som mer än alla andra formar de fortsatta villkoren för vår framtida tillvaro. Och då kan man med fog ­hävda att de produkter och tjänster behäftade med starkt negativa externa effekter som enskilda eller företag köper inte längre är en privatsak mellan ­köpare och säljare. Det behöver inte röra sig om händelser som ger en stor klimatpåverkan utan kan lika gärna gälla förebyggande antibiotikakurer till grisar eller livsmedel vars produktion leder till förstörelse av känsliga skogsekosystem.

    Eftersom vi vet att resurserna är begränsade och marginalerna små, så måste vi också inse att de externa effekterna av det som vi uppfattar som normala affärs­trans­aktioner – ofta tillkomna för vår bekvämlighets skull eller ägnade att maximera vinster eller sänka kostnader och priser – i många fall inte är acceptabla.

    Vad som behövs är en förändrad politisk och ekonomisk logik. Vi kan inte blunda för motsättningen mellan det vi på svenska kallar allmän­ningar, eller det gemensamma bästa, och kapitalismens logik; utvecklingen styrs i dag inte av lång­siktig samhällsnytta eller biosfärens skyddsbehov. För att ändra på detta måste detta skyddsbehov tillåtas väga tyngre än individers och organisationers frihet.

    Inspiration kan sökas i det som den öster­rikiske aktivisten och författaren Christian Felber kallade ”economy for the common good”. Vi måste alltså dels tillhanda­hålla individen och företaget verktyg och tillräck­liga motiv för politiskt och mora­liskt motiverade val, men dels också från politiskt håll begränsa de val som kan göras. Redan i dag efterfrågar industrin regleringar, eftersom den vet att regleringar styr ­vanor och föder innovationer.

    Vi behöver alltså både en ny lagstiftning och effek­tiva ekonomiska styrmedel för att stävja skadliga konsumtionsvanor och överdriven resurs­förbrukning, men också för att etablera hållbara vanor. Först då kommer vi att agera i linje med klimat­avtalet i Paris. Först då agerar vi också på riktigt för den inriktning som rege­ringsformens ord manar oss till: ”Det allmänna skall främja en hållbar utveckling som leder till en god miljö för nu­varande och kommande generationer.”

    Gunnar Westling

    kommunpolitiker (MP), Oskarshamn, medlem i Miljöpartiets klimatnätverk

    Roger Bydler

    kommunpolitiker (MP), Nacka, styrelseledamot i Miljöpartiets klimatnätverk

    Monica Armini

    kommunpolitiker (MP), Göteborg.

    Thomas Svensson

    kommunpolitiker (MP), Borås

    Annons
    Annons
    X
    Foto: Hasse Holmberg/TT Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X