Annons
X
Annons
X

Det bör kosta att plugga på universitet

Under helgens riksårsmöte för Moderata studenter antogs för första gången någonsin ett förslag om att tillåta studieavgifter för utbildning på universitets- och högskolenivå. Avgiften ska enligt förslaget kunna uppgå till 50 000 kronor per termin och bekostas i slutändan av eleven själv. Genom att förbättra kvaliteten på landets universitet och högskolor ökar dina chanser att nå dit du vill, skriver Benjamin Dousa och Axel Strandborg, Moderata studenter.

BRÄNNPUNKT | STUDIEAVGIFTER

Det är inte sant att barn till lågutbildade föräldrar skulle missgynnas av ett högskolesystem med studieavgifter.
Benjamin Dousa, Axel Strandborg

Sverige står inför en rad utmaningar kopplade till den högre utbildningen. Många studenter läser program som inte leder till jobb. Det tar lång tid för studenter att plocka ut sin examen. Resurserna per student har minskat under decennier vilket har bidragit till sämre kvalitet, färre undervisningstimmar och sjunkande kunskapsnivåer. En del av lösningen på problemen borde vara att ge svenska lärosäten möjligheten att ta betalt för utbildningarna de erbjuder.

Om studenten själv får stå för en del av utbildningskostnaden framgår med all önskvärd tydlighet att högskolestudier är en stor och betydelsefull investering i framtiden. Det gör att studenten får skäl att i högre grad tänka igenom sitt studieval och motivet att ställa kvalitetskrav på undervisningen stärks. Med en sådan ordning skulle programmen och kurserna som håller hög kvalitet och leder till jobb bli de stora vinnarna.

Annons
X

Samtidigt är det viktigt att notera att det i Sverige satsas betydligt mindre som andel av BNP på den högre utbildningen i jämförelse med exempelvis USA och Kanada, där privata medel bidrar stort till att lyfta verksamheten på universitet och högskolor. En effekt av införandet av studieavgifter på svenska lärosäten skulle naturligtvis vara att undervisningen får mer resurser, något som i sig är väldigt betydelsefullt eftersom mer än var femte utbildningsprogram håller låg standard enligt universitetskanslern. Dessutom har Sverige bara ett universitet bland världens topp 100.

Kritiker av förslaget menar att studieavgifter skulle innebära en högre tröskel in på högskolan som riskerar missgynna den som kommer från ett hem utan studietradition eller med mindre ekonomiska resurser. Det är riktigt att studieavgifter skapar en högre tröskel på så sätt att studenten måste tänka igenom sitt studieval och inte längre kan förvänta sig att någon annan står hela kostnaden för den där strökursen hen vill läsa. Det är, som framgått ovan, en av poängerna med förslaget.

Däremot är det inte sant att barn till lågutbildade föräldrar skulle missgynnas av ett högskolesystem med studieavgifter. Erfarenheten från länder där studieavgifter har införts, exempelvis Storbritannien, visar att barn till lågutbildade föräldrar utbildar sig i lika hög utsträckning som tidigare. Vidare är den sociala snedrekryteringen till universitet och högskola större i Sverige än i USA – trots vår avgiftsfrihet och deras höga studieavgifter. De farhågor som studieavgiftsmotståndarna målar upp visar sig helt enkelt inte stämma överens med verkligheten.

Stäng

SvD:s NYHETSBREV – dagens viktigaste nyheter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Moderata studenters förslag om studieavgifter är förenat med en möjlighet för studenten att låna ett belopp motsvarande hela studieavgiften, varför tjockleken på plånboken garanterat inte hindrar någon från att söka sig till högre studier. Det avgörande fortsätter vara vart du som student är på väg och inte varifrån du kommer, och genom att förbättra kvaliteten på landets universitet och högskolor förstärks klassresan.

    Därför borde det kosta att plugga.

    BENJAMIN DOUSA
    riksordförande Moderata studenter

    AXEL STRANDBORG
    Moderata studenter, Lunds universitet

    Annons
    X
    Annons
    X
    X
    X
    X
    Annons
    X