Annons
X
Annons
X

Det behövs ett nytt ord i svenska språket

Sverige får i dagarna sin första barnbok som använder hen. Varför? Jo, för att ordet hen ger möjlighet att möta världen mer förutsättningslöst. Boken Kivi & Monsterhund blir en bok där alla barn kan identifiera sig utan att behöva förhålla sig till kön. Det skriver Karin Milles, docent i svenska, Karin Salmson och Marie Tomicic, Olika förlag.

BRÄNNPUNKT | SPRÅK OCH KÖN

Orden hon och han bär med sig ett artilleri av föreställningar om egenskaper, och språk och ordval får stor betydelse för hur vi uppfattar världen. Ordet hen öppnar för friare tolkningar eftersom det inte är knutet till dessa föreställningar.

Trots att boken ännu inte kommit ut har vi fått reaktioner. Många är positiva och nyfikna. Andra upplever det som upprörande och hotfullt eftersom könstillhörigheten ses som viktig. Den skapar förutsägbarhet och trygghet. Det upplevs som problematiskt när någon går utanför de förväntade könsrollerna, och oftast leder det till någon typ av straff. Under 2011 överfölls till exempel en liten pojke i Jönköping, för att han använde rosa och nagellack, vilket tolkas som kvinnliga attribut.

I dag används reflexmässigt han när vi inte vet könet på en figur, och den gamla skriftspråksnormen säger att han ska användas när man inte vet könet eller när det inte är relevant – vilket till exempel kan ses i många lagtexter. För att inte tala om alla barnböcker där till synes könsneutrala figurer och djur nästintill alltid är av hankön. Han blir norm och den som ska vara hon får utmärka sig med feminina attribut. Ett barn som kallar en person felaktigt för han rättas snabbt, och lär sig kvickt att det är viktigt att skilja på hon och han.

Vi menar att det borde vara underordnat andra principer, och att det maniska och aktiva särskiljandet av kön ger negativa konsekvenser för båda individ och samhälle och att en friare inställning utan lika stark könsindoktrinering skulle ge en bättre framtid. Att föra in ordet hen i språket är en del av det arbetet.

Annons
X

Han blir norm och den som ska vara hon får utmärka sig med feminina attribut.

I Kivi & Monsterhund spelar det inte någon roll om det är en hon eller han, en hen kan kombinera egenskaper och attribut efter individuella preferenser och i längden leda till att varken hon eller han har så stränga könsregler. Hen är en lösning som ger möjlighet att möta världen mer förutsättningslöst och att läsa en text eller föra ett samtal där det viktiga inte blir könstillhörighet utan individens personliga egenskaper.

Ett motargument är just att ordet hen kan leda till att skillnaderna mellan könsrollerna suddas ut. Exakt vilka skillnader är viktiga att behålla? Löneskillnader, användande av våld, omsorgsgivande eller empatiska förmågor? Vår tanke är istället att alla ska få vara olika, oavsett kön. I senaste omarbetningen av diskrimineringslagen infördes dessutom diskrimineringsgrunden ”könsöverskridande identitet och uttryck”, något som också pekar på att ordet hen behövs för den som identifierar sig som varken eller.

Stäng

SvD:s NYHETSBREV – dagens viktigaste nyheter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Genom att frigöra ordet hen från förväntningar knutna till traditionella könsroller ges en möjlighet att möta Kivi på andra premisser. Det är en spännande språklig möjlighet! Varför försitta den chansen? Hen behövs om en författare, som Jesper Lundqvist som skrivit Kivi & Monsterhund, vill att en karaktär ska värderas utifrån sina individuella egenskaper och ge identifikationsmöjligheter till alla barn.

    Att föra in ett nytt element som får oss att tänka till i vårt språkbruk ger möjlighet till medvetenhet och förändring som sträcker sig bortom enstaka ord. Att använda hen är inte att ta bort hon och han. Det är att lägga till hen: att ge tre möjligheter istället för två.

    KARIN MILLES

    docent i svenska, Södertörns högskola

    KARIN SALMSON

    Olika förlag

    MARIE TOMICIC

    Olika förlag

    Annons
    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X