Annons
X
Annons
X

Den nya mjuka finansindustrin

Finanskrisen har solkat bankvärldens rykte. Nu har branschen börjat söka sig till investeringar som syftar till att skapa ett bättre samhälle. Men det är inte bara ett renare samvete som lockar.

Samma vecka som Grekland inledde sin desperata jakt på nya lånemiljarder gjordes en pytte­affär på andra sidan det finanskrisande Europa. Det lilla bussbolaget HCT i London tog ett lån på drygt 20 miljoner kronor. Knappast en nyhet som får affärstidningsredaktionerna att över­väga extraupplaga.

Men det var inget vanligt banklån och HCT är inte ett vanligt bolag. Företagets slogan lyder rätt och slätt ”social rättvisa och jämlikhet för alla”. Ett språkbruk som är vanligare på förstamaj-plakat än i låneprospekt.

Men affärsidén, att skapa bra transporter i nedgångna bostadsområden i England har vuxit med i snitt 25 procent om året de senaste åtta åren och det med vinst.

Annons
X

Företagets inriktning, att inte bara skapa profit utan även göra gott, gör dock att det klassas som välgörenhet och därmed inte kan ta in kapital genom nyemissioner.

Därför gav bolaget ut ett ”socialt lån”, ett instrument där räntan är kopplad till hur försäljningen ökar och hur mycket ­sociala förbättring som kan visas upp.

Det är det senaste exemplet på hur finansindustrin använder sin dokumenterade fiffighet på nya lite oväntade sätt. Samma kreativitet som skapade numera ökända värdepapper med förkortningar som CDO och CDS och hjälpte Grekland att mörka sina skulder används nu för att fixa kapital till sådant som ingen tidigare velat satsa på.

Stäng

SvD NÄRINGSLIVS NYHETSBREV – dagens viktigaste ekonominyheter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Det kallas socialt entreprenörskap och är i sig inget nytt.

    Mest känt under senare år är fenomenet mikrolån. Det har blivit en stor och dessutom lönsam industri. I Sverige finns exempel som God El som skänker överskottet till välgörenhet.

    Det som är nytt är vilka som nu flockas till denna växande sektor.

    Investerare i HCT är bland ­annat riskkapitalbolaget Bridges Ventures. Ordförande är Ronald Cohen, grundare av en av världens största riskkapitalbolag Apax. Med som investerare är branschjättarna 3i och Doughty Hanson men även banker.

    Bridges investerar bland annat i bostadsfastigheter, hotell och gym i brittiska slumområden. Men det handlar inte om välgörenhet. Häromåret sålde Bridges en prisjämförelsesajt som gav en vinst på 22 gånger insatsen. Det är siffror som får vilken riskkapitalist som helst att bli avundsjuk.

    Just möjligheten att tjäna pengar har gett socialt entreprenörskap ett stort uppsving och fått investerarna att flockas. Bridges spår att dess fonder kommer förvalta över 10 miljarder kronor inom några år.

    I höstas grundades ett globalt nätverk Social Impact Investing med flera kända filantroper som Bill Gates men även banker som Citigroup, Deutsche Bank och JP Morgan i ryggen. Målet är att hitta investeringar som löser olika samhällsproblem samtidigt som de ger bra avkastning.

    Avhoppare från Goldman Sachs har startat en investmentbank inriktat på sociala investeringar och har bland annat lanserat en social obligation som finansierar program för att hjälpa nysläppta fångar anpassa sig till samhället. Avkastningen är kopplad direkt till resultatet och hur stora besparingar som kan göras åt staten.

    Det handlar fortfarande om ett marginalfenomen, men när pensionsförvaltare får ett allt större tryck på sig att ta ansvar med sina pengar lär trenden fortsätta. Kanske får vi se svenska riskkapitalbolag som EQT och Nordic Capital skapa en fond för att rusta upp miljonprogramsområden som Rosengård eller starta företag som anställer problemungdomar?

    Helt okomplicerad är dock inte denna nya framväxande bransch. Under fina slagord har många fluffiga skojare gömt sig. Och att säga att vissa investeringar har som mål att göra gott kan uppfattas som att vanliga investeringar och företag är dåliga vilket förstås inte är sant.

    Men finanskrisen har skapat en insikt även hos de mest övertygade marknadsliberaler att den vanliga kapitalismen är långt ifrån perfekt. Chefen för den brittiska finansinspektionen gick så långt att han kallade stora delar av finansbranschen för ”socialt värdelös”.

    Nu laddar bankirerna för revansch. För handen på hjärtat. Om chansen gavs att tjäna mycket pengar och samtidigt hjälpa andra, vem skulle tacka nej?

    Annons
    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X