Annons
X
Annons
X

Den lätta konsten att göra pengar

Finns det ett inbyggt fel i tillverkningsprocessen av vår mest grundläggande råvara pengar? Krisen har gett radikala kritiker av vårt moderna penning­system vind i seglen.

SÖNDAGSANALYS | ANDREAS CERVENKA OM DET MODERNA PENNINGSYSTEMET

Oftast är det de enklaste frågorna som är svårast att besvara. Till exempel: hur görs pengar? Hur många kan ärligt svara på det? En femåring skulle kanske säga: i bankomaten. Det är ganska sant. Pengar skapas nämligen i banker.

Om jag förstått rätt går det till på ungefär följande sätt. En centralbank, som svenska Riksbanken, trycker nya sedlar eller präglar mynt. Men sedlar och mynt utgör bara en bråkdel, cirka en tjugondel, av den totala mängden pengar i omlopp. Nästan alla pengar skapas elektroniskt.

Ett exempel på det är att centralbanken köper obligationer från en privat bank. När bankerna överför obligationerna till centralbanken får de pengar i utbyte. Dessa pengar har centralbanken trollat fram ur tomma intet. Amerikanska Federal Reserve har under finanskrisen på det sättet skapat mängder med nya pengar.

Annons
X

Riksbanken har också gett upphov till nya centralbankspengar genom att skriva ut lån till bankerna. Men för att pengarna ska hamna i omlopp hos dig och mig krävs att de privata bankerna sätter igång sina penningmaskiner.

Med 1000 kronor i nya pengarna från centralbanken kan banken låna ut 900 kronor till hushåll eller företag. En hundralapp behålls i reserv. Det kallas fraktionella reserver och vad hela det moderna banksystemet bygger på.

När de 900 kronorna används hamnar de till sist hos en annan bank som lånar ut 810 kronor och behåller 90 kronor. Och så vidare. 1000 nya centralbankskronor leder i teorin till en ökad penningmängd, nya pengar, på 10000 kronor.

Stäng

SvD VIN & MAT:s NYHETSBREV – vintips och recept direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Konceptet har sitt ursprung i banksystemets födelse. De första bankirerna var guldsmeder som förvarade guld och mynt åt dess ägare. Ägarna fick ett kvitto som kunde användas för att hämta ut guldet när det behövdes för att betala för en vara.

    Säljaren deponerade i sin tur guldet, ofta i samma bank, mot ett eget kvitto. Man kom snart på att det var lättare att bara använda kvittona som betalningsmedel.

    Smederna i sin tur insåg att de kunde ge ut fler kvitton än vad som faktiskt täcktes av mängden guld. Bara några få av alla innehavare av kvitton ville ju ha ut sitt guld samtidigt.

    Men banker behöver inte centralbanker för att göra pengar.

    Varje gång du tar ett lån från en bank skapar banken pengarna och sätter in dem på ditt konto. Det enda banken behöver se till är att hålla tillräckligt med totala reserver.

    Systemet med fraktionella reserver har dock kritiker, bland annat från den så kallade österrikiska skolan av ekonomer.

    De menar att det leder till en okontrollerad expansion av utlåning, påeldat av centralbankerna genom oftast allt för låga styrräntor. Det leder till att bubblor ständigt skapas med efterföljande krascher.

    Och nu hostar maskinen. För att mota krisen har centralbankerna sedan 2008 skapat mer pengar än någonsin, men trots det minskar penningmängden. Pengarna fastnar i bankerna för att fylla hål.

    Andra menar att detta beror på att pengasystemet bygger på skulder. När en bank skapar och lånar ut 100 kronor vill de ha tillbaka dem med ränta, säg 110 kronor.

    Eftersom det enda sättet att skapa nya pengar, som exemplen ovan visat, är att ge ut nya lån betyder det att någon måste låna för att få ihop till denna ränta.

    Det saknas enligt detta sätt att se ständigt pengar i systemet, ungefär som ett pyramidspel. Det leder till att det med jämna mellanrum kollapsar när lånen ska betalas tillbaka.

    Bland dessa radikala reformivrare finns den amerikanska författaren Ellen Hodgson Brown, just nu på Sverigebesök.

    Hon har skrivit boken Bankerna och skuldnätet och är en del av en gräsrotsrörelse som förespråkar att samhället ska ta över delar av möjligheten att skapa pengar från de privata bankerna.

    Ett exempel är delstaten North Dakota som har sin egen bank. Den lånar ut pengar med alla delstatens intäkter som bas och slipper delvis förlita sig på privatbanker. Banken kan också låna ut till delstaten billigt.

    Sovjetluktande socialism, säger de som sågar upplägget. Men eftersom North Dakota är den enda delstaten i USA med budgetöverskott har en handfull stater börjat titta på liknande alternativ.

    Finanskrisen har satt många självklara sanningar i gungning. Till och med en så enkel sak som hur pengar görs.

    Fler söndagskrönikor av Andreas Cervenka

    Annons
    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X