Annons
X
Annons
X

SvD granskar: Barn placeras hos dömda brottslingar

Barn placeras hos brottslingar, misshandlas och flyttas runt mellan olika familjer. SvD:s granskning visar att kommuner gång på gång bryter mot lagar och regler som ska skydda barn när de placeras i familjehem – samtidigt som fler barn än någonsin behöver samhällets stöd.

(uppdaterad)
Barn under samhällets vård

Barn som inte kan bo hos sina föräldrar eller saknar familj placeras ofta i familjehem. I dag familjehemsplaceras rekordmånga barn i Sverige. Över 30 000 ensamkommande barn kom till Sverige förra året och kommunerna kämpar nu med att hitta lämpliga hem.

Men i SvD:s granskning av hur kommunerna har placerat barn i familjehem, träder en mörk bild fram.

Grov våldtäkt mot barn, misshandel och allvarliga kränkningar är några av de brottskoder som förekommer i de polisanmälningar som gjorts där familjehem är angiven som brottsplats under 2015. Totalt har 51 sådana anmälningar inkommit. Det beskrivs inte exakt vad som hänt i varje fall.

Annons
X

SvD har granskat ett stort antal familjehemsärenden hos Inspektionen för vård och omsorg, IVO. Gång på gång får kommuner kritik när det kommer till att följa lagar och regler som ska skydda barn. Ett tjugotal olika lagöverträdelser eller brott mot regler har skett bara under 2015.

I flera fall har kommuner låtit bli att kontrollera familjerna där barnen placerats. Istället har barn hamnat hos dömda brottslingar och gravt skuldsatta personer.

I andra fall flyttas de runt och står ibland helt utan kontakt med ansvariga socialsekreterare. I ett av fallen hade barnet inte träffat eller haft samtal med någon socialsekreterare under två års tid.

CHEFREDAKTÖRENS NYHETSBREV – veckans bästa journalistik från SvD direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    I tre ärenden hos Ivo som SvD granskat har socialtjänsten, genom privata familjehemsförmedlare, placerat barn hos grova brottslingar eller hos personer som helt saknar omsorgsförmåga.

    Fahim, 15, upplevde att familjen han bodde hos skrämde honom från att kontakta socialtjänsten. Foto: Linus Sundahl-Djerf

    I ett fall placeras ett barn hos en man som blivit dömd för sexuellt ofredande och olaga hot till fyra månaders fängelse. Det privata företaget som förmedlade mannen till socialtjänsten uppger att det inte känt till detta.

    I ett annat fall placerades ett barn hos en man som skjutit en annan person.

    I ett ärende hamnade ett ensamkommande barn hos en kvinna som är dömd vid fem olika tillfällen och har genomgått rättspsykiatriska utredningar. Barnet berättar senare att han har farit illa hos kvinnan.

    Det privata företaget som förmedlat familjehemmet säger till socialtjänsten i den aktuella kommunen att kvinnan har utretts.

    SvD har granskat flera fall där problem på familjehem uppmärksammats; våld, bristande vård och utebliven kontakt med socialtjänster. Foto: Linus Sundahl-Djerf

    Bristen på kontroll berör såväl barn födda i Sverige som ensamkommande flyktingbarn, som idag utgör en allt större grupp. En av dem är den afghanske tonåringen Fahim, 15.

    Han fick bo på vinden i en villa utanför Stockholm i två månader innan han bad om att flytta.

    – På vinden fanns en säng och en matta. Det var kallt om nätterna och vatten rann in i rummet från toaletten, berättar han.

    Fahim tittar ner, hans svar är korta, han pillar oroligt med sina händer under bordet när han berättar om sin biologiska familj.

    Pappa är död och mamma och syskon tappade han bort bland andra flyktingar i Turkiet. Saknaden och ovissheten kring vad som hänt har han inte fått bearbeta. I sitt första möte med Sverige blev han lämnad ensam åt sina tankar.

    – De brydde sig inte om mig. Jag var väldigt ensam, mådde dåligt och fick inte så mycket mat. Jag åt nästan bara ägg.

    Han ville lämna familjehemmet, men det ville inte familjen, enligt Fahim. Han upplevde att de ville skrämma honom och sa att han inte fick kontakta socialtjänsten.

    – De sa att jag skulle skickas tillbaka till Afghanistan, då blev jag väldigt rädd. De ville inte att jag skulle lämna dem. Men jag vet inte varför de ville ha mig kvar, säger Fahim.

    Familjer som ställer upp som familjehem får betalt i skattepengar, antingen direkt av socialtjänsten eller via privata företag. Enligt SKL:s riktlinjer kan en familj få mellan cirka 12 000 till uppemot 19 000 kronor i månaden per barn.

    Familjehemmet som skulle ta hand om Fahim hade en till flyktingpojke boende i källarvåningen, berättar han.

    Lagstiftningen bygger på att motverka den här typen av snabba politiska lösningar. De här problemen fanns redan innan migrationsvågen.

    Socialtjänstlagen är tydlig – kommuner ska noga följa vad som händer med barn under en placering.

    Titti Mattsson, professor i offentlig rätt på Lunds universitet känner igen bilden av att barn som står under samhällets vård glöms bort.

    – Absolut, vi vet att det finns en hel del anmälningar kring det här.

    Dessutom saknas personlig dokumentation om barn och socialtjänsten vet i flera fall inte vilket stöd barnet behöver eftersom det saknas vård- och genomförandeplaner. Mattsson menar att det är ”mycket anmärkningsvärt”.

    – När barnet blir vuxet så kan han eller hon aldrig få reda på vad som hände när samhället tog på sig ansvaret att bli förälder.

    Går det att motivera att kommuner kliver över lagen för att det är mycket att göra, till exempel kring flyktingsituationen?

    – Det är ett vanligt argument i politiska kontexter, att situationen är så svår just nu. Men lagstiftningen bygger på att motverka den här typen av snabba politiska lösningar. De här problemen fanns redan innan migrationsvågen, säger Titti Mattsson.

    Allt oftare använder sig socialtjänsterna av privata företag som uppger att de kan förmedla ”färdigutredda” familjer. Socialtjänsten väljer att placera barnet utan att själva kontrollera eller skriva kontrakt med familjen, trots att det är ett krav enligt socialtjänstlagen. Istället är det familjehemsföretag som gör den myndighetsutövningen.

    – Socialtjänsten har det yttersta ansvaret och kan inte lägga över ansvaret på privat verksamhet, säger Titti Mattsson.

    Inspektionen för vård och omsorg sammanfattar problemet i ett av sina beslut, där den skriver att socialnämnden i en kommun "tappat perspektivet att barnet står under samhällsvård".

    Fotnot: Fahim heter egentligen någonting annat.

    Fahim, 15, upplevde att familjen han bodde hos skrämde honom från att kontakta socialtjänsten.

    Foto: Linus Sundahl-Djerf Bild 1 av 2

    SvD har granskat flera fall där problem på familjehem uppmärksammats; våld, bristande vård och utebliven kontakt med socialtjänster.

    Foto: Linus Sundahl-Djerf Bild 2 av 2
    Annons
    X
    X
    X
    X
    Annons
    X