Annons
X
Annons
X

De med psykisk ohälsa behöver vårt stöd

Länderna i Norden är internationellt ­kända som humana, jämställda och med en omfattande välfärds­sektor. Verklig­heten är dock att det fortfarande finns grupper som lämnas utanför välfärden, skriver Pufendorf-gruppen.

Målare som Sigrid Hjertén, P S Krøyer och Edvard Munch led av mental ohälsa, men lyckades ändå åstadkomma unik konst, skriver undertecknarna. Bilden visar Munchs ”Flickorna på bron”.

Målare som Sigrid Hjertén, P S Krøyer och Edvard Munch led av mental ohälsa, men lyckades ändå åstadkomma unik konst, skriver undertecknarna. Bilden visar Munchs ”Flickorna på bron”. Foto: MATT DUNHAM/AP

BRÄNNPUNKT | PSYKISKA SJUKDOMAR

En svensk studie visar att mer än 20 procent av alla invånare varken vill bo nära eller vara arbetskollega till en person med mental ohälsa.
Pufendorf-gruppen

En given dag är fyrtio procent av alla som är sjukskrivna drabbade av ett psykiskt hälsoproblem. Det kan handla om depression, ångest, stressrelaterade tillstånd, ätstörningar, schizofreni, bipolär sjukdom och neuropsykiatriska utvecklings tillstånd som autism och adhd. Trots att detta är en bomb i folkhemmet, lever de drabbade i publik tystnad och stigmatisering. Det finns anledning att titta närmare på stigmat och till självrannsakan. Lever vi upp till de värden vi säger oss stå för internationellt?

En svensk studie visar att mer än 20 procent av alla invånare varken vill bo nära eller vara arbetskollega till en person med mental ohälsa. Är det i linje med vår påstådda solidaritet?

Annons
X

De som har svåra psykiska sjukdomar lever 10–15 år kortare än befolkningen i övrigt. En rapport från Socialstyrelsen visar att deras kroppsliga sjukdomar upptäcks för sent och att de inte erbjuds vård i samma utsträckning som för genomsnittet. Varför är en hjärtsjuk person, som dessutom har mental ohälsa, mindre värd bra vård än andra?

Mentala hälsoproblem står för 20–30 procent av den samhällsekonomiska bördan (burden of disease) men tilldelas bara 7–8 procent av hälso- och sjukvårdsbudgeten och 7 procent av forskningsmedlen inom medicin. Varför är medelstilldelningen 70 procent lägre, i förhållande till den samhällsekonomiska bördan, jämfört med andra sjukdomar?

Är människor med mental ohälsa mindre värda nya behandlingar, och det hopp som forskning kan ge, än andra sjuka?

Stäng

SvD:s NYHETSBREV – dagens viktigaste nyheter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Privata donatorer som skänker pengar till den medicinska forskningen väljer ofta att donera till områden där de själva eller anhöriga är, eller har varit drabbade. Detta samband gäller dock inte för det psykiatriska forskningsområdet – beror det på rädsla? Hur kan vi bryta denna trend?

    Även inom medierna finns en tydlig diskriminering. En nyligen publicerad sammanställning visar att 40 procent av det medieutrymme som ägnas mentala hälsoproblem handlar om sambandet mellan psykisk sjukdom och våld och kriminalitet. Varför behandlar journalister i de nordiska länderna människor med psykiska problem mindre respektfullt än andra sårbara grupper?

    Det förekommer även en ansenlig självstigmatisering bland personer med psykisk ohälsa. De drabbade nedvärderar sig själva och upplever ofta skam. Detta leder i sin tur till otillräcklig vård då bara omkring hälften av dem som lider av depression söker professionell hjälp, enligt en svensk studie. Skulle vi acceptera att bara 50 procent av personer med besvär tydande på cancer eller diabetes söker professionell hjälp?

    I alla nordiska länder är samhällets kostnader för psykiatriska sjukdomar höga och ökande. Förra året beräknades kostnaden uppgå till 70 miljarder kronor, vilket var dubbelt så mycket som kostnaden för cancersjukdomar. I Danmark var motsvarande kostnad 55 miljarder, i Norge 70 miljarder och i Finland 10 miljarder euro.

    Mycket arbete pågår för att förbättra situationen för psykiskt sjuka. De flesta patienter kan behandlas med relativt gott resultat i dag. Inom den genetiska forskningen görs betydande framsteg som kan innebära nya och mer individualiserade behandlingar i framtiden. Forskning visar också att familjer med hög förekomst av psykisk sjukdom samtidigt har högre grad än genomsnittet av konstnärlighet, kreativitet och innovativt ledarskap.

    Målare som Sigrid Hjertén, P S Krøyer och Edvard Munch led av mental ohälsa, men lyckades ändå åstadkomma unik konst, som fortfarande i dag griper tag i oss genom djup skönhet och mänsklighet. En av världens mest berömda kompositörer Jean Sibelius hade perioder av depression, som var tätt kopplade till några av hans mest känsloladdade musikstycken.

    Några nordiska organisationer har startat kampen mot stigma, såsom Hjärnkoll, Psykiatrifonden, Mind, “Association of Mental Health” i Finland. I Stavanger används en ny metodik, där intensiv marknadsföring kombineras med 24 timmars vårdgaranti för att stödja personer med psykossymtom att söka professionell hjälp tidigare och därmed undvika utanförskapet som blir resultatet av obehandlad sjukdom. Låt oss gå vidare och gemensamt bryta stigmat. Vi uppmanar nu:

    • Politiker: Satsa på forskning, sjukvård och allmän omsorg anpassad till den samhälleliga sjukdomsbördan. Satsa på anti stigma-program anpassade till de mest marginaliserade. Detta skulle innebära en ökning av budgeten för dessa mest behövande på cirka 70 procent som ett långsiktigt mål. Forskning skapar ny kunskap och nya behandlingar – det är bästa sättet att ge hopp och bryta stigma.

    • Medier: Behandla de drabbade med respekt. Inkludera psykisk sjukdom i riktlinjer mot diskriminering.

    • Allmänheten: Läs mer, fråga mer, var öppen för människors olikheter, vi är inte alla lika men vi har lika värde. Sätt press på politiker, medier och organisationer för lika behandling, mer forskning och mänsklig respekt.

    • Drabbade och anhöriga: Våga ha hopp! Era önskemål är etiska och rimliga. Det kommer att ske förändringar.

    • Privata donatorer: Våga visa mod!

    Filmskaparna visar kanske just nu vägen. Allt fler filmer och tv-serier har nyckelroller, som handlar om karaktärer med psykiska problem. Titta bara på ”Homeland”, ”Silver Linings” eller den nordiska ”Bron”.

    Vi har nyligen sett tidigare stigmatiserade grupper komma ut ur ”garderoben”, till exempel homosexuella och hiv-smittade. Cancer innebar förr en stigmatisering men framgångsrik forskning med nya behandlingar och längre livslängd har alltmer tonat ner stigmatiseringen. Det är inspirerande!

    I de nordiska länderna har vi redan åstadkommit mycket inom det psykiatriska området. Psykiatrin och patient- och anhörigorganisationer tar kampen för de drabbade och för en bättre framtid. Nu måste vi säkerställa lika rättigheter i samhället och bryta stigmatisering av psykisk sjukdom.

    PUFENDORFGRUPPEN

    MARTIN SCHALLING, professor, Karolinska Institutet, ordförande svenska Psykiatrifonden; LENA FLYCKT, docent, Karolinska Institutet, ordförande Svensk Psykiatrisk Förening; MARIA BORELIUS, vetenskapsjournalist och författare; ANNE LINDHART, psykiatriker, ordförande Psykiatrifonden, Danmark; THOMAS MIDDELBOE, psykiatriker, ordförande Psykiatrisk sällskap, Danmark; OLE A ANDREASSEN, professor, Oslo Universitet; TIMO PARTONEN, professor, Institutet för Hälsa och Välfärd, Finland; KRISTIAN WAHLBECK, utvecklingschef, Institutet för Hälsa och Välfärd, Finland; SVEINUNG DYBVIG, kommunikatör, Stavanger universitetssjukhus; JAN OLAV JOHANNESSEN, forskningschef/professor, Stavanger universitetssjukhus; ELIAS ERIKSSON, professor, Sahlgrenska Akademin; LARS HANSSON, professor, Lunds universitet; YVONNE FORSELL, professor, Karolinska Institutet; MERETE NORDENTOFT, professor, Köpenhamns universitet; CHRISTOPHER GILLBERG, professor, Göteborgs universitet; RASMUS JOHNSEN, ass. professor, Copenhagen Business School; JEANETT BAUER, psykiatriker, Centrum för psykiatri; IDA HAGEMAN, ass. professor, Köpenhamns universitetssjukhus; LONE FRANK, vetenskapsjournalist, Weekendavisen; GÖRAN ISACSSON, docent, Karolinska Institutet; JONAS EBERHARD, psykiatriker, Lunds universitet; SØREN DINESEN ØSTERGAARD, läkare, Aarhus universitetssjukhus; TINA CHRISTENSEN NEVE, patient, medarbetare Psykiatricentrum Köpenhamn; PER G TORELL, förbundsordförande, Schizofreniförbundet; PER-ÅKE WARG, kassör, Psykiatrifonden

    Fotnot: Artikeln publiceras samtidigt i flera tidningar i Norden.

    Annons
    X

    Målare som Sigrid Hjertén, P S Krøyer och Edvard Munch led av mental ohälsa, men lyckades ändå åstadkomma unik konst, skriver undertecknarna. Bilden visar Munchs ”Flickorna på bron”.

    Foto: MATT DUNHAM/AP Bild 1 av 1
    Annons
    X
    X
    X
    X
    Annons
    X