Annons
X
Annons
X

De gamlas by på de odödligas ö

Vad kan vi lära om sunt åldrande av de som själva blivit äldst? SvD-journalisten Henrik Ennart – författare till boken ”Åldrandets gåta” – har tillsammans med fotografen Malin Hoelstad besökt Okinawa. Den japanska ön är en så kallad Blå zon där människor blir exceptionellt gamla.

Skönhetsmiss. Iha Setsuk vann tävlingen och är nu hälsoambassadör för att sprida en sund livsstil bland äldre och motverka demenssjukdomar.

Skönhetsmiss. Iha Setsuk vann tävlingen och är nu hälsoambassadör för att sprida en sund livsstil bland äldre och motverka demenssjukdomar. Foto: MALIN HOELSTAD

Sumiko Taira rör sig vigt när hon rensar i jordnötslandet. Det är bråttom för snart är det helg.

–Då kommer mina barnbarns barn hit från stan och hämtar grönsaker, säger hon med sin lite barska uppsyn.

Som vanligt har Sumiko Taira stigit upp klockan sex, ätit en lätt frukost och sedan cyklat ner till byskolan där hon arbetar som skolpolis.

Annons
X

Resten av dagen har hon trampat runt till sina 15 odlingstäppor som ligger utspridda längs bergssluttningen.

Det är först när jag nämner att svenskar slutar jobba när de är 65 år som hon stannar upp och sätter nävarna i midjan. Ett förvånat leende sprider sig över läpparna.

–Ha, ha! 65! skrattar hon och kastar huvudet bakåt.

Stäng

CHEFREDAKTÖRENS NYHETSBREV – veckans bästa journalistik från SvD direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    – Då är de fortfarande barn. Om du inte gör något så blir du dum snabbt.

    Sumiko Taira borde veta vad hon talar om. Hon är 95 år och äldst av fem syskon som alla är i livet och över 85 år.

    På nästan vilken annan plats som helst skulle detta energipaket betraktas som ett fysikaliskt fenomen. Men här i byn Ogimi på Okinawas nordkust är hon en i mängden.

    I tusen år har Okinawa varit känt bland kinesiska sjöfarare som ”De odödligas ö” och fortfarande är det på Okinawa som man kan hitta många av jordens äldsta människor. Japanerna har högst medellivslängd i världen – 83,91 år – och allra äldst blir människorna här på ön.

    Framför allt är det kvinnorna som blir gamla. 86,88 år i väntad livslängd vid födseln är mest i världen och öns kvinnor är också friska längst.

    Det har gjort att Okinawa utsetts till en officiell FN-region för långlivade och ingenstans i denna region är människorna så långlivade som i byn Ogimi där vi befinner oss. Vid den senaste folkräkningen var 156 av byns 3386 invånare över 90 år och 13 hade fyllt 100. Det är siffror som skänkt Ogimi epitetet ”De gamlas by”.

    Ha, ha. Pension vid 65! Då är du fortfarande ett barn.
    95-åriga Sumiko Taira

    Det var Makoto Suzuki som först beskrev fenomenet vetenskapligt. 1975 hade den då unge forskaren från Tokyo hört talas om en berömd 100-åring som levde på landsbygden. Han bestämde sig för att åka dit men hade bara ett namn.

    –Jag stannade en kvinna som såg ut att vara 70 och frågade om vägen. Hon svarade: Här är jag! Jag kunde inte tro att det var sant, hon såg så ung ut. Senare fann jag dokument som bekräftade hennes ålder, berättar Makoto Suzuki när vi slagit oss ned vid ett bord i hans kontor i Ginowan City på Okinawa.

    Metodiskt började Makoto Suzuki besöka öns gamlingar och idag har han över 900 mappar noggrant insorterade i sin bokhylla.

    –Varenda mapp representerar en människa som blivit äldre än 100 år, säger han och slår ut med handen mot hyllraderna.

    Det som finns samlat i Makoto Suzukis mappar är inget mindre än världens första och mest långvariga studie av människor som blivit över 100 år. Utan Okinawa centenarian study skulle mänskligheten känna till mycket mindre om hur vår livsstil påverkar åldrandet.

    Ingenstans syns detta samband så tydligt som på Okinawa.

    För de lyckosamma generationer – födda i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet – som samtidigt kunde dra nytta av öns traditionella livsstil och nya moderna hygien- och hälsoreformer, började åldrarna skena.

    Människorna blev inte bara gamla. De blev dessutom friska.

    Med ett genomsnittligt BMI bland medelålders på 20,4 var praktiskt taget ingen människa på ön alls överviktig i början av 1960- talet. Hjärtinfarkt, diabetes och idag vanliga cancersjukdomar var nästan okända.

    När Makoto Suzuki inledde sitt arbete hittade han 40 människor på ön som var över 100 år och så gott som alla var dessutom kärnfriska. Sedan dess har antalet gamlingar fortsatt att öka på Okinawa liksom världen i övrigt. Vid vårt besök finns det 920 i livet som fyllt 100 år på en befolkning på 1,4 miljoner.

    Dessutom har en märkvärdigt stor del av alla i världen som blivit över 110 år levt just på Okinawa, sammanlagt ett 20-tal individer. Äldst just nu är en 113-åring. Men bilden håller på att grumlas.

    –Hundraåringarna har blivit fler men deras hälsa har blivit sämre, säger Makoto Suzuki och skakar på huvudet. Förklaringen är, menar han, den andra amerikanska invasionen.

    1945 var Okinawa skådeplats för några av andra världskrigets blodigaste strider. Här, på ögruppen 150 mil söder om Japans fastland, satte USA in sitt första angrepp på landets territorium. Striderna blev fruktansvärda med stora förluster på båda sidor. Efter kriget blev Okinawa till ett militärt nav för USA i Stillahavsregionen. 50000 amerikanska soldater, civilanställda och anhöriga på öns baser har satt sin prägel. Ingen annanstans i Japan är det så tätt mellan snabbmatsrestaurangerna.

    Våren 2012 rapporterades att Okinawas män mellan 20 och 69 års ålder nu är fetast i Japan. Nästan hälften har ett BMI över 25 och allt fler drabbas av diabetes, cancer, stroke och hjärtsjukdomar.

    Konsumtionen av snabba kolhydrater och socker har ökat dramatiskt och samtidigt har fettets andel av energin i maten ökat från drygt 10 procent på 1960-talet till dagens 30 procent, vilket speglar en ökad åtgång på kött och mejerivaror och industriellt raffinerat fett. Under tiden har konsumtionen av konbu, ett sjögräs som ingick i den traditionella matlagningen, rasat med två tredjedelar.

    De som är över 80 år äter fortfarande den traditionella maten medan yngre generationer amerikaniserats. Effekten är slående. Vart femte dödsfall på Okinawa drabbar nu medelålders människor under 65 år och värst utsatta är männen.

    Medan kvinnorna fortfarande blir äldst i Japan, har männen på fem år rasat från fjärde till 35:e plats bland landets 47 prefekturer.

    Ett sätt att mäta förekomsten av exceptionellt höga åldrar är att beräkna andelen hundraåringar. Okinawa har legat i topp på den listan sedan 1973 och har idag 66 hundraåringar per 100000 invånare.

    Det hälsomässiga sammanbrottet skär in som en kniv mellan årskullarna. Eftersom öns befolkning till största delen är etniskt intakt talar detta, enligt Makoto Suzuki, för att levnadsvanorna har större betydelse än det genetiska arvet.

    Han har kommit fram till att fyra faktorer är avgörande:

    •De mycket speciella matvanorna på ön;

    •människornas aktiva och rörliga livsstil;

    •religion och livsfilosofi som lindrar stress, samt;

    •social delaktighet och ömsesidigt stöd i närsamhället.

    –Själv tror jag att en fortsatt aktiv roll för gamla i samhället och den speciella konfucianska livsfilosofin på Okinawa är lika avgörande faktorer som mat och fysisk aktivitet, säger Makoto Suzuki.

    Nästan alla äldre på Okinawa har ett altare i hemmet där de stannar till varje morgon för att sända en hälsning till sina förfäder. Känslan är att vad som än sker, så var det meningen.

    Öborna är kända för att aldrig stressa upp sig och ett av de vanligaste uttrycken är ”Nan kuru nai sa.” Oroa dig inte, det löser sig.

    När vi några dagar senare tar bilen upp till Ogimi stannar vi till på Emis restaurang som ligger på en liten bakgata nära landsvägen. Emiko Kinjo jobbade som dietist i Nago, på mitten av den avlånga ön, när hon för 23 år sedan bestämde sig för att hon ville lära sig att laga den traditionella mat som äts i fiskebyar som Ogimi.

    –Förr fanns det inget att köpa i butikerna och folk var tvungna att odla allt de åt. Det här var fattiga trakter utan rika jordar och de kunde bara odla det som växte naturligt i skogen, som papaya och goya (bittermelon), berättar Emiko Kinjo när vi slagit oss ned runt ett bord.

    Precis som de bästa vinerna görs på druvor som stretat på lite magrare jordar växer grönsakerna på Okinawa lite långsammare, blir lite mindre men också mer näringstäta än på bördigare marker.

    Året hade två säsonger, fortsätter Emiko Kinjo sin berättelse, en då maten hämtades från havet och en annan då den hämtades från bergen.

    Alla var fiskare och det som blev över torkades. Varje familj hade dessutom en gris som föddes upp till nyårsfesten. Man åt upp precis allt på grisen och resterna räckte hela året. Till vardags åt man fisk. Nöt och lamm förekom inte alls.

    Från havet hämtades också sjögräs och alger som fortfarande är ett viktigt inslag i öns kokkonst.

    Klimatet på Okinawa gör att det alltid finns något som mognar och kan ätas när det är som mest rikt på vitaminer. Men Emiko Kinjo tror att själva odlandet är väl så viktigt för hälsan.

    –Tre gånger om dagen 365 dagar om året går de gamla till sina trädgårdar för att vattna. De älskar att se hur det växer, de får fantastisk motion och de får alltid äta färska grönsaker.

    Hur blir man gammal?

    –Vi vet redan svaret från historien, säger Mitsuhiro Yanaguida. Han är en av de toppforskare som värvats till OIST, Okinawa institute of science and technology, där den japanska regeringen pumpat in miljardbelopp för att skapa ett forskningsinstitut i den absoluta världseliten.

    –Vägen går via halvsvält, bra och mycket näringstät mat och fysisk rörlighet. Men idag är utmaningen inte bara att förlänga livstiden utan att förlänga den tid vi har hälsan i behåll. Framför allt handlar det om hjärnan.

    En erfarenhet från Okinawa är att de som blev över 100 år för 30 år sedan nästan var helt befriade från demens. Mitsuhiro Yanaguida tror att förklaringen delvis kan finnas i någon av de speciella grönsaker, örter och alger som ingick i det traditionella köket.

    På det isolerade Okinawa, som ibland kallats Österns Galapagos, finns en artrik flora med mängder av sällsynta örter. Medan öns gamla ser sina köksträdgårdar som grönsaksodlingar, tycker Mitsuhiro Yanaguida mer att de liknar apotek som till bristningsgränsen är fyllda med helande örter.

    Men den näringstäta maten är inte hela sanningen bakom åldrandet. Till det kommer svälten.

    –Svält är utmärkt så länge du inte dör av den. Det får cellerna att skärpa sig för att klara svåra tider. Här på Okinawa är jordarna röda och fattiga. Jag har själv försökt att odla här och det är nästan omöjligt att få något att växa. Det här har varit en svältregion i många år, säger Mitsuhiro Yanaguida.

    Kanske har vetskapen om att svälten alltid lurar runt hörnet uppmuntrat sparsamhet och gjort talesättet ”hara hachi bu” vanligt. Uttrycket betyder ungefär: Ät dig bara fyra femtedelar mätt.

    Det tar 20 minuter för magen att signalera till hjärnan att den är full. Det går alltså att sluta äta tidigt och vänta in mättnaden.

    –Förr var den höga åldern i Ogimi ett mysterium, men inte längre, säger Mitsuhiro Yanaguida.

    Ät lite men bra. Odla gärna själv dina grönsaker. Rör på dig varje dag. Sök mental stabilitet och finn trygghet i familjen. Och till sist: samverkan i lokalsamhället, att grannar hjälper varandra.

    –Det är ärligt talat inte mycket val. Om du inte gör detta blir motsatsen tio år på rygg i en sjuksäng.

    84-åriga Iha Setsuk korades nyligen till Miss Kitanakagusuku i en skönhetstävling som sändes på tv över hela Japan.

    Den lilla orten Kitanakagusuku har just gått om fiskebyn Ogimi i Okinawas interna åldersliga. Inte för att de har fler supergamla utan för att den något yngre generationen lyckas behålla hälsan. Eftersom så få medelålders dör i förtid har Kitanakagusuku nu en medellivslängd på 89,3 år, mest på Okinawa.

    För att minska på trycket på sjukvården inleddes en kampanj för friskt åldrande. Iha Setsuk är nu hälsokampanjens främsta ambassadör.

    Kitanakagusuku som ligger på de gröna höjderna är ett lite mer välbeställt, inbott, medelklassområde jämfört med den enkla fiskebyn Ogimi. De som åldras här har sällan levt på det traditionella viset som människorna i de fattiga byarna, men de har haft utbildning och haft förmåga att ta till sig av erfarenheterna därifrån.

    Jag frågar vad hon tror är hemligheten bakom ett friskt åldrande?

    –Förbli aktiv, säger Iha Setsuk och ler.

    –Gör allt du kan göra själv, låt ingen annan göra det åt dig.

    ”Blå zoner”

    Begreppet ”blå zoner” myntades av två berömda demografer, belgaren Michel Poulain och italienaren Gianni Pes, och användes första gången i en vetenskaplig artikel 2004.

    ”Vi brukade sitta med en karta och ringa in de byar där människorna blev äldst med en blå kulspetspenna. Det föll sig därför naturligt att börja kalla dessa områden för blå zoner”, berättar Gianni Pes i boken ”Åldrandets gåta”.

    • Okinawa: Kvinnorna blir äldst i världen, 86,88 år.

    • Oligastradistriktet på Sardinien: Männen blir äldst i världen.

    • Ikaria i Grekland: Ovanligt friska och gamla män.

    • Nicoya-halvön i Costa Rica: Extremt friska åldringar.

    • Sjundedagsadventister i Loma Linda, Kalifornien: Ovanligt friska och gamla.

    • Sunchang i sydvästra Sydkorea.

    • Kuba, och flera andra öar i Karibien.

    • Nordöstra Brasilien.

    • Abchazien i Kaukasus – tidigare starkt ifrågasatt.

    • Vilcabamba i Ecuador – kraftigt överdrivna åldrar.

    • Hunzadalen i Pakistan, Mallorca och Kreta – kan ha varit blå zoner, går ej att bevisa på grund av brister i folkbokföringen.

    Källa: Åldrandets gåta.

    Långt liv-menyn

    Öbor som äter på det traditionella sättet får i snitt i sig 18 olika växter per dag. Ett viktigt inslag är sjögräs och alger som konbu, wakame, hijiki, mozuku och nori.

    Sjögräset är rikt på vitamin B12 vilket förklarar varför gamla människor klarat sig bra utan att knappt äta kött.

    Grönsakerna, som goya, har ofta en distinkt doft och färg, en lite klibbig konsistens och en bitter smak. Goya innehåller minst tre ämnen som sänker blodsockret.

    En vanlig ört är gurkmeja som innehåller kurkumin. Det är antiinflammatoriskt, stärker kroppens försvar mot fria syreradikaler och har lyfts fram för sin cancerhämmande verkan.

    Den traditionella maten på Okinawa är kalorifattig. Jämfört med en hamburgare har en måltid tre, fyra gånger större volym och mer vitaminer och mineraler, men bara hälften så många kalorier.

    Intaget av gröna och gula grönsaker är mycket stort.

    Kosten är praktiskt taget fri från mejerivaror och ägg.

    Proteinet, cirka 75 gram per dag, hämtas främst från tofu och just på Okinawa tillverkas en sort som är fastare och med en större koncentration av protein, flavonoider och varierade fettsyror än i övriga Japan och i Kina.

    Maten innehåller mycket lite fett, och då stora inslag av enkel- och fleromättat fett.

    Kolhydraterna kom främst från sötpotatis och inte från ris. Maten innehåller nästan inget socker alls och väsentligt mindre gryn och spannmål än i övriga Japan.

    Källa: Åldrandets gåta

    Det var först när den härdiga sötpotatisen togs hit på 1600-talet som befolkningen äntligen fick en bulkvara som inte omedelbart blåste bort i tyfonerna. För 100 år sedan kom fyra av fem kalorier från sötpotatis. Den åts morgon, middag, kväll men ingen tyckte att det var gott och så snart det dök upp alternativ på 1950-talet minskade konsumtionen snabbt.

    Det märkliga faktum kvarstår dock att den generation som blivit den äldsta som funnits på vår planet under de första 50–60 åren av sina liv var uppfödd på sötpotatis.

    Ingen av forskarna på Okinawa vill hävda att denna fattigmansgröda skulle vara ett livselixir. Med det sagt har faktiskt sötpotatis rankats som den nyttigaste grönsaken och rekommenderas av FN i svältdrabbade länder.

    QUIZ | Har du koll på åren som gått?

    2012: Vilket öknamnfick skandalkaptenen?

    quiz.svd.se

    2011: Katastrofer ochstörtade diktatorer

    quiz.svd.se

    2010: Vad minns duav skandalernas år?

    quiz.svd.se
    Annons
    Annons
    X

    Skönhetsmiss. Iha Setsuk vann tävlingen och är nu hälsoambassadör för att sprida en sund livsstil bland äldre och motverka demenssjukdomar.

    Foto: MALIN HOELSTAD Bild 1 av 7

    Iha Setsuk, 84 år, spelar stränginstrumentet koto i en orkester som brukar turnera runt i Japan. Efter lite övertalning framför hon klassikern Sakura sakura.

    Foto: MALIN HOELSTAD Bild 2 av 7

    Ny sund generation. Människorna i medelklassområdet Kitanakagusku håller på att gå om fiskebyn Ogimi och få högst medellivslängd på Okinawa. Iha Setsuk med sin syster Kuniyoshi Cazue, 89, och systerdotterdottern Laura.

    Foto: MALIN HOELSTAD Bild 3 av 7

    97-åriga Sayo Miyagi rensar ogräs utanför sitt hus i Ogimi. Hon är på gott humör och passar på att göra fint i trädgården innan barnbarnen kommer på besök i helgen. Hon tror att hennes hälsa mått bra av att hon varje dag i många år gick till och från sitt arbete som låg nästan en mil bort.

    Foto: MALIN HOELSTAD Bild 4 av 7

    ”Det går inte att separera grönsaksodling från friskt åldrande”, säger Emiko Kinjo, dietisten som för 23 år sedan började dokumentera den traditionella maten hon nu serverar på sin restaurang i Ogimi. ”Odlingen ger de gamla fantastisk motion och de får alltid äta färska grönsaker.”

    Foto: MALIN HOELSTAD Bild 5 av 7

    De friska åldringarna åt den traditionella maten som var kalorisnål och tät på vitaminer.

    Foto: MALIN HOELSTAD Bild 6 av 7

    Hälsohot. Yngre generationer har gått över till snabbmat och för dem försämras hälsan snabbt.

    Foto: MALIN HOELSTAD Bild 7 av 7
    Annons
    X
    Annons
    X