Annons
X
Annons
X

”De borgerliga hot mot jämställdheten”

Efter snart fyra år av borgerligt styre är Sverige mer ojämställt än tidigare. Vårdnadsbidraget, subventionerade hushållsnära tjänster och införandet av en liten jämställdhetsbonus är ett hån mot alla som vill se ett jämställt Sverige. Det skriver Claes Borgström, Socialdemokraternas talesman i jämställdhetsfrågor.

Den borgerliga alliansen har positionerat sig som en av Europas mest konservativa regeringar. Det finns ingen koppling mellan de ambitioner som moderaterna har sagt sig ha gällande jämställdhet och den totala frånvaron av förslag i deras konkreta politik.

En av de största utmaningarna som en rödgrön regering måste anta, är konkreta förslag för att löneskillnaderna mellan kvinnor och män ska minska. Att kvinnors arbete fortfarande värderas lägre än mäns är orimligt. Det är oursäktligt att regeringen inte presenterat ett enda förslag som syftar till att utjämna löneskillnaderna mellan kvinnor och män. Istället har man genomfört förändringar som ökar ojämställdheten.

Regeringens jämställdhetspolitik måste ses i ljuset av de försämringar inom välfärdssystemet som regeringen genomfört sedan valet 2006. Förändringarna av arbetslöshetsförsäkringen, sjukförsäkringen och föräldraförsäkringen kan skenbart se ut som könsneutrala förändringar, men i praktiken har konsekvensen blivit ökade klyftor mellan kvinnor och män. Regeringens nedmontering av trygghetssystemen har finansierat historiskt stora skattesänkningar på 100 miljarder.

Annons
X

Reinfeldt pekar på att ett sjukvårdsbiträde får mer i plånboken efter skattesänkningarna och har mage att påstå att det främjar jämställdheten. Det är ett allvarligt vilseledande uttalande. Jobbskatteavdragen har tvärtom ökat klyftan mellan kvinnor och män när det gäller disponibel inkomst, eftersom männen fått så mycket mer. Reinfeldt undviker också nogsamt att nämna att det alltid är lågavlönade kvinnor som får bära den tyngsta bördan när välfärden urholkas till följd av minskande resurser. Tittar vi på de totala inkomstförändringarna blir bilden ännu tydligare. Mellan 2006 och 2009 har gapet mellan kvinnors och mäns genomsnittsinkomster ökat med 12 800 kronor om året, eller 1 066 kronor i månaden.

Det är regeringens försämringar av arbetslöshets-, sjuk- och föräldraförsäkringen som är förklaringen till de ökande inkomstklyftorna mellan könen. Kvinnor har drabbats hårdare av lägre ersättningsnivåer och strängare villkor för ersättning, eftersom de oftare än män är visstidsanställda, deltidsarbetande, föräldralediga, långtidssjukskrivna och ensamstående med försörjningsansvar för barn. På dessa underliggande strukturella problem har regeringen inga konkreta förslag till lösningar.

Regeringens politik har hittills lett till kraftigt ökade inkomstklyftor mellan kvinnor och män, och att regeringen helt saknar en politik för att komma åt de underliggande strukturella problemen. Det krävs en offensiv; i vårt rödgröna budgetalternativ avsätter vi en miljard över två år för att stimulera framväxten av heltidstjänster i kommuner och landsting. Vi vill att deltid ska vara en möjlighet och heltid en rättighet. Om inte denna satsning och parternas arbete ger resultat är vi beredda att lagstifta. Utöver heltiden är de ojämställda lönerna den viktigaste frågan för att bryta den orättvisa som kvinnor möter i arbetslivet och som därmed också drabbar dem i form av ekonomisk trygghet.

Stäng

SvD:s NYHETSBREV – dagens viktigaste nyheter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Vi måste använda skarpa verktyg för att sätta press på arbetsgivarna. Både SKTF och Unionen varnade för att diskrimineringen skulle öka om man valde att urholka kraven på lönekartläggning, som är ett mycket effektivt verktyg att för att upptäcka könsrelaterade löneskillnader. Vi socialdemokrater kommer efter ett rödgrönt regeringsskifte att besluta om en översyn av diskrimineringslagen och återinföra skarpare krav på lönekartläggningsarbetet.

    Den konservativa regeringen har kraftigt försämrat möjligheterna att komma åt lönediskriminering. Numera behöver arbetsgivaren göra en lönekartläggning endast vart tredje år i stället för som tidigare varje år. Dessutom behöver endast arbetsgivare med 25 eller fler anställda upprätta en handlingsplan för jämställda löner. Vi vill att lönekartläggning ska genomföras varje år och att handlingsplaner som tidigare ska upprättas av arbetsgivare som har 10 eller fler anställda. Ibland hör man invändningen att arbetet med lönekartläggningen är alltför tidskrävande. Frågan är om ett demokratiskt land som Sverige kan acceptera att kvinnor är utsatta för lönediskriminering.

    CLAES BORGSTRÖM

    Jämställdhetspolitisk talesperson för Socialdemokraterna

    Annons
    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X