Annons
X
Annons
X

Därför tar vi beslut idag om att skjuta vargen

Naturvårdsverket fattar idag beslut om skyddsjakt på den vargtik som befinner sig i Junsele. Skadorna för renskötseln i området är nu omfattande, därav beslutet. Att nå gynnsam bevarandestatus för vargstammen står och faller inte med en enda varg även om den är genetiskt viktig, skriver Naturvårdsverkets generaldirektör Maria Ågren.

En varg på Järvsö zoo.

En varg på Järvsö zoo. Foto: YVONNE ÅSELL

BRÄNNPUNKT | VARG

Vi vill uppmana alla som är engagerade i vargfrågan att fundera över andras behov och synsätt.
Maria Ågren

Hot, hat och förakt präglar allt mer debatten om vargens vara eller icke vara i Sverige. Det är alltid någon som är arg oavsett beslut. Men Sverige står bakom EU:s konventioner om vilka arter som ska bevaras, och där har vargen sin plats. Ska vi få en frisk vargstam som Sverige får förvalta på det sätt vi önskar är det nödvändigt med mer sans och klokskap i vargfrågan.

Naturvårdsverket har fattat flera beslut om jakt i vinter som engagerar och upprör. Beslut som överklagas till förvaltningsrätten och som dagligen diskuteras i olika medier. Idag, tisdag, kommer vi att fatta ett nytt beslut om skyddsjakt på vargtiken som befinner sig i renskötselområdet i Junseletrakten. Skadorna för renskötseln i området är idag ännu mer omfattande än vid första beslutet som gällde till och med 14 februari. Det beslutet överklagades och upphävdes av förvaltningsrätten.

Annons
X

Nu har vi fått en ny ansökan om skyddsjakt och vi anser att vi har mycket goda skäl för att bevilja skyddsjakt. Några exempel på varför vargtikens närvaro gör det svårt att bedriva en ordnad renskötsel: Vargtiken har ensam rivit 26 renar sedan varghannen avlivades. I området finns mellan 4000 och 5000 renar. Upprepade jaktförsök från vargtiken gör att hjordarna splittras. Renskötarna uppger att det tar 1,5 månad att samla ihop hjordarna.

Det går inte heller att hägna in renarna. Det kräver väldigt stora hägn och samtidigt kan man inte ha hur många renar som helst i ett hägn, inte mer än 500 renar. Det kräver i det här fallet många hägn. Erfarenheter visar också att hålla renar i hägn kan få negativa effekter för renarnas hälsa. De kan till exempel drabbas av parasitangrepp. Samebyn har inte någon annan mark att tillgå så det går heller inte att flytta renarna.

Så vad blir nu reaktionerna efter det nya beslutet om skyddsjakt? Mer hot, hat och förakt riktat mot myndigheter, mot organisationer, mot enskilda människor? Eller finns det en öppning för en mer sansad debatt? Vi hoppas det.

Stäng

SvD:s NYHETSBREV – dagens viktigaste nyheter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Ett steg i rätt riktning är Vargkommitténs åsiktsförklaring för en långsiktigt hållbar rovdjurspolitik, där bland annat frågan om skyddsjakt finns med. Åsiktförklaringen lyfter fram vikten av hänsyn och balans. Extra glädjande med ställningstagandet är att experterna består av företrädare för jägarna, samerna, djurägarna och miljöorganisationerna. Grupper som ibland står långt från varandra i synen på vargen.

    Vargfrågan är ingen lätt fråga. Vi och andra myndigheter behöver kunna använda alla verktyg för att genomföra en balanserad vargförvaltning som tar hänsyn till både ekologiska och samhälleliga aspekter och konsekvenser nu och i framtiden. Myndigheternas uppgift är att klokt förvalta vargen med utgångspunkt i de beslut som är fattade i Sveriges riksdag och utifrån den lagstiftning som finns.

    Vi på Naturvårdsverket vet att när vi fattar beslut som är övergripande och långsiktiga så kan det få konsekvenser för både människor, djur och natur. Vår strävan är att ha en balanserad vargförvaltning. Vi sammanväger olika aspekter och fattar balanserade beslut för att nå målet om en långsiktigt livskraftig vargstam. Att nå gynnsam bevarandestatus för vargstammen står inte och faller med en enda varg även om den är genetiskt viktig.

    När konflikten och motsättningar får dominera och styra får det allvarliga konsekvenser, till exempel hot mot enskilda som arbetar i viltförvaltningen. Vi frågor oss om det är rimligt att personer som arbetar i förvaltningen ibland ska behöva ha personskydd? Att det förekommer illegalt dödande av rovdjur med tortyrliknande metoder? Att det förekommer hot människor emellan?

    Det är glädjande att experterna i Vargkommittén enats kring delar som för oss framåt i vargfrågan. Nu är vår förhoppning att de som undertecknat programförklaringen kan bidra till balans i vargfrågan. Vi vill också uppmana alla som är engagerade i vargfrågan att fundera över andras behov och synsätt.

    Det är med oro vi på Naturvårdsverket ser på det hat som florerar på olika forum och kommentarsfält på nätet. Här finns tongångar som inte hör hemma i en demokrati – rasism, diskriminering, förakt och bristande förmåga att sätta sig in i andra människors situation och synsätt.

    Dialog och förståelse för varandras synsätt är en väg framåt i vargfrågan likväl som för andra konfliktområden.

    MARIA ÅGREN

    generaldirektör Naturvårdsverket

    Debattartiklar om vargen:

    Läs även

    Annons
    Annons
    X

    En varg på Järvsö zoo.

    Foto: YVONNE ÅSELL Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X