Annons
X
Annons
X

”Dagens betygssystem har havererat”

De negativa effekterna som ett betyg har för våra barn och ungdomars personliga utveckling behöver diskuteras. Den typ av feedback som en bokstav innebär är svår för unga att bearbeta på ett sunt sätt, skriver flera skoldebattörer gemensamt.

Debatten om betygen

Foto: Ingvar Karmhed

DEBATT | BETYGEN

Frågan om betyg är bra eller inte blossar upp från tid till annan och få länder har som Sverige varit så fixerade vid betygsättning och bedömning.

Betyg ska ge information om elevers kunskapsutveckling och fungera som verktyg för uttagning till högre utbildning. Ett betygssystem som upplevs rättvist och är likvärdigt är en viktig del av en fungerande skola. Dagens betygssystem har havererat; det som sker i skolorna är näst intill kaosartat med svårtolkade kunskapskrav, betygsinflation och olika marknadskrafter som påverkar betygsättningen.

Svensk skola har i alla tider använt sig av någon form av bedömningssystem. Innan den svenska folkskolan infördes var det kyrkans uppgift att undervisa och kontrollera människors kunskaper. När den allmänna folkskolan infördes 1842 ersattes husförhören av betyg satta av den undervisande skolläraren. Betygssystemen har därefter avlöst varandra och frågan om betyg är bra eller inte blossar upp från tid till annan och få länder har som Sverige varit så fixerade vid betygsättning och bedömning.

Annons
X

I de flesta länder är det något som läraren avgör på mer eller mindre bra grunder men i kombination med examensprov. Efter att ha haft ett absolut system (som utgick från tanken att det existerade en absolut kunskap som skulle föras över till eleverna) och ett relativt system (där man inte bara utvärderades för sin egen kunskaps skull utan även bedömdes mot andra elever) har vi idag ett mål- och kunskapsrelaterat sätt att utvärdera eleverna. Kunskaper och måluppfyllelse ska bedömas individuellt i relation till de nationellt ställda kraven. Det låter väldigt bra att varje elev ska bedömas utifrån sin egen kunskapsnivå och de mål hen uppnått. Men fungerar det? Svaret är nog tyvärr nej, och det handlar om så pass allvarliga brister att man bör ifrågasätta om systemet ska få fortsätta att existera. Det handlar till exempel om:

• Tolkning av kunskapskraven. Om inte behöriga och legitimerade lärare på samma skola klarar av att tolka kraven och kriterierna på ett likartat sätt, hur ska vi då någonsin få ett likvärdigt betygssystem?

• Betygsinflation på grund av att en skolas ekonomi baseras på antalet elever och då gäller det att attrahera många sökande. Ett sätt att göra det är genom att påvisa goda resultat.

• Betygsinflation på grund av styrning med New Public Management där en rektor utvärderas genom enkla nyckeltal som betyg.

• Betygsinflation av egoistiska skäl. För att inte halka efter status- och lönemässigt väljer lärare kanske att tolka kriterierna ”snällare” än tänkt.

• För sen återkoppling. Det finns de som tror att betyg är en form av återkoppling och något som ska motivera till fortsatta studier, men så är sällan fallet. I skolan borde vi arbeta mer med momentan återkoppling och ha en levande dialog med eleverna under läsårets gång.

• Betygsparadoxen. Paradoxalt nog är den skickliga läraren i arbetet med eleven inte i behov av ett betyg för att klargöra för eleven vad hen befinner sig i sin utveckling. Samtidigt som den mindre skickliga lärarens relation till eleven knappast hjälps av betyg som varken hen eller eleven säkert förstår.

• Livslånga konsekvenser. Det betyg man får kan i mångt och mycket forma det kommande livet. Ska vi ha ett betygsystem måste likvärdighet bli ett ord som betyder något.

• Onödig tidsåtgång. All den tid som läggs ned på att tolka myndighetstexter och kriterier kan ifrågasättas. Är det rimligt att behöva lägga så mycket resurs på detta?

Ett av det mest anmärkningsvärda med det nuvarande betygssystemet är den process med vilket det togs fram. Skolverket har hela tiden på egen hand arbetat fram kriterier och system utan förankrad interaktion med forskning och i en process som inte har varit transparent.

En av Sveriges största anhängare av betyg, före detta utbildningsminister Jan Björklund, sade under sitt tal i Almedalen 2015 att betygets främsta syfte är möjliggöra att “identifiera och ge stöd och hjälp till de svaga men också för att ge utmaningar till de elever som lär sig snabbt”. Om vi kan komma överens om de brister som vi ser idag, är det sedan inte omöjligt att ta ett vidare steg och uppnå de syften som Jan Björklund men också nuvarande ansvariga ministrar kan enas om: tidig och skyndsam återkoppling till elever och vårdnadshavare och en skola som uppmärksammar kunskapsresultat.

Vi kan nog alla enas om att en tidig och skyndsam återkoppling är viktig för elevens, och i förlängningen Sveriges, kunskapsresultat. Det vi dock saknar är en kritisk diskussion om vilka negativa effekter ett betyg har för våra barn och ungdomars personliga utveckling. Man vet på gedigen grund att så unga människor inte klarar av att bearbeta den typen av feedback på ett sunt sätt. Man internaliserar antingen det goda eller dåliga resultatet, som bestäms av en bokstav, och det krävs ett stort arbete för att överhuvudtaget kunna bryta den självuppfyllande profetia som sätter in. Och detta gäller i högre grad de elever som har det svårare i skolan.

En tidsenlig lösning på detta är att skapa nya och förbättrade förutsättningar för att arbeta strategiskt med elevers kunskapsutveckling genom digitaliserade diagnostiska test, som ställs till lärarkårens förfogande. Det kan ge data som används för att göra kloka och snabba analyser samtidigt som det synliggör lärandet för elever, lärare, vårdnadshavare, rektor, huvudman och staten. Men för att detta ska ske måste den här typen av data bli något som lärarkåren och skolans andra professioner kan använda utan att de korrumperas genom att användas som lönesättningsinstrument eller ger konkurrensfördelar. Skolans professioner måste få tillbaka mer makt över sitt arbete med elevernas kunskapsutveckling och den tjänsteutövning som betygssättning är ska inte vara en del av lönegrund eller ge förutsättningar för skolval.

Det sägs att den svenska skolan behöver arbetsro, men det stämmer inte. Vi behöver ännu mer utveckling, förändring och progression. Vi ser gärna att arbetet med betygssystemet tas upp i det arbete som idag görs i skolkommissionen. Betygssystemet och arbetet med återkoppling på alla nivåer i skolsystemet ligger till bas för vårt dagliga arbete och är något vi och övriga samhället behöver utforma tillsammans.

När det är gjort lovar vi att göra vår del, och att göra den riktigt bra!

Per Kornhall

författare och skolutvecklare

Peyman Vahedi

rektor Ådalsskolan Kramfors

Oscar Semb

biträdande rektor Trollhättan

Annons
Annons
X
Foto: Ingvar Karmhed Bild 1 av 1
Annons
X
Annons
X