Annons
X
Annons
X
Ledare
Gäst

Christoffer Karlsson: Stockholm eller Göteborg?

(uppdaterad)
Säkerhetsrådet

Försvarsbudgeten räcker inte till att försvara både ostkusten och västkusten, konstaterar Christoffer Karlsson, LUF. Läs även Patrik Oksanens granskning av Åsa Linderborg.

Vass, men inte tillräcklig.

Vass, men inte tillräcklig. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

Det finns många svagheter i den svenska säkerhetspolitiken och försvarsförmågan. Två armébrigader hade behövt vara tre och 70 Gripen E hade behövt vara fler. Likaså finns det många förmågor och mycket materiel som saknas, till exempel kvalificerat luftvärn och ubåtsjakthelikoptrar.

En av dessa brister kommer i ett försämrat säkerhetspolitiskt läge att ställa politiker och Försvarsmaktens högkvarter inför ett svårt val. Ska man trygga hamnarna och farlederna på västkusten eller ska man försvara ostkusten och Gotland?

Det svenska försvaret är väldigt vasst, det är många eniga om. Vi har fantastiskt duktiga soldater och mycket av materielen är i den absoluta toppklassen, till exempel våra ubåtar. Det som ligger oss i fatet är att Sverige saknar den lilla kvantitativa utbyggnad som skulle höja våldströskeln avsevärt. Vikten av kvantitet gör sig främst påmind i marinen. Marinens huvuduppgift förutom att vara en sköld mot invasion är att skydda handeln på sjön.

Annons
X

Kvaliteten på fartyg är alltid avgörande, och moderna fartyg kan fylla flera roller som det tidigare krävdes flera olika fartyg för att lösa ut. Men oavsett hur moderna fartyg och ubåtar vi förfogar över kan man aldrig bortse från att kvantiteten spelar en viktig roll. Med det lilla antal fartyg som marinen idag har till förfogande kommer det i ett sämre säkerhetspolitiskt läge att vara omöjligt att fullgott skydda både importen på västkusten och stränderna på ostkusten samtidigt. Mindre än en handfull fartyg och ubåtar på vardera kusten är inte tillräckligt. De ansvariga kommer i det läget att tvingas välja mellan ostkusten eller västkusten.

Utan säkrad import via västkusten kommer mat och andra vardagliga förnödenheter som drivmedel att snabbt ta slut. Utan fartyg på ostkusten är vi sårbara för oönskad påhälsning. Visserligen kommer flygvapnet att försvåra för den som vill hälsa på oinbjuden, men 70 superplan räcker ändå inte långt mot det som vi kan tänkas möta.

Vad som behöver göras för att säkerställa handlingsfrihet när krisen kommer är att fortsätta höja försvarsanslagen. Fjolårets försvarsbeslut var ett viktigt första steg i rätt riktning, men med betoning på första. Fler steg behövs för att nå en tillräckligt hög våldströskel. Ett av de stegen är fler plattformar i marinen.

Stäng

POLITISKA CHEFREDAKTÖRENS NYHETSBREV – Tove Lifvendahls kommentarer direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Pengar till fortsatta satsningar finns om man är beredd att prioritera, vilket jag skrev om på SvD Säkerhetsrådet i november i fjol. Enbart genom en halvering av reseavdraget kan man få fram mer än sex miljarder årligen.

    Men oavsett finansieringskälla bör målet på kort sikt vara ett försvarsanslag på 1,5 procent av BNP, och på längre sikt 2,0 procent av BNP. Förstärkningar i den storleksordningen kommer inte bara marinen till godo utan möjliggör även inköp av till exempel fler flygplan eller ett nytt luftvärnssystem. Det är prioriteringar som verkligen behövs.

    CHRISTOFFER KARLSSON är säkerhetspolitisk talesperson för Liberala ungdomsförbundet. Hans förra artikel handlade om ÖB:s bristande resurser.

    Redaktionens lästips! Aftonbladets kulturchef Åsa Linderborg har publicerat en anmärkningsvärd artikel mot Nato, inte för dess åsikter utan för desinformation och sakfel som känns igen från Kremls propaganda. Patrik Oksanen, politisk redaktör i Mittmedia, granskar sångerna i lilla ekokammaren.

    Annons

    Vass, men inte tillräcklig.

    Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X