Annons
X
Annons
X

”Centralstyrning ger inga hållbara system”

Tiden då implementation av ”it-system” bedrevs av ”it-folk” är förhoppningsvis förbi. Ska verksamheten utvecklas är det lämpligt att bedriva verksamhetsprojekt som utgår ifrån visioner och mål för verksamheten, skriver debattörerna Carolina Wallenius och Jörgen Nordenström i en replik.

Foto: Bertil Ericson/TT

REPLIK | SJUKVÅRD

Oavsett bransch är de flesta experter och erfarna projektledare eniga om att informationsteknologi utgör stödsystem till verksamheten.

Författarna till artikeln ”Ta nationellt grepp om it i vården” (26/7) beskriver en vardag i sjukvården med föråldrade informationssystem som har undermålig funktionalitet, utgör tidstjuvar och som dessutom inte utgör ett adekvat beslutsstöd.

Så långt delas bilden förmodligen av en stor del av medarbetarna inom vården i Sverige.

Annons
X

Vad gäller förslag på lösningar delar vi däremot inte alls artikelförfattarnas syn, vilken bygger på en tilltro till nationell centralstyrning, där ett departement dikterar villkoren för vad som ska gälla avseende vårdens informationssystem. Vi hävdar att det inte kan uppvisas några lyckosamma exempel på att centralstyrning ger långsiktigt hållbara och samtidigt innovativa lösningar, varken inom informationsteknologi i vården eller något annat område.

Artikelförfattarna påstår att de utvecklingsprojekt som pågår inom landsting/regioner avseende informationsteknologi i vården syftar till att ersätta gammal teknologi med liknande lösningar. Om det skulle vara så vore det självklart olyckligt. Vi hävdar att projektdirektiven för de tre stora regionernas gemensamma utvecklingsprojekt pekar i en annan riktning.

Oavsett bransch är de flesta experter och erfarna projektledare eniga om att informationsteknologi utgör stödsystem till verksamheten. Tiden då implementation av ”it-system” bedrevs av ”it-folk” är förhoppningsvis förbi. Ska verksamheten utvecklas är det lämpligt att bedriva verksamhetsprojekt som utgår ifrån visioner och mål för verksamheten. Vad visionen och målen för svensk sjukvård är kan diskuteras, men klart är att vården i Sverige, precis som i de flesta länder i världen, står inför en rad utmaningar som kan sammanfattas till följande:

Stäng

SvD:s NYHETSBREV – dagens viktigaste nyheter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    • Förbättrad patientnöjdhet och förbättrad patientupplevd kvalitet • Förbättrad och jämlik hälsa för alla invånare • Högre kostnadseffektivitet

    Dessa utmaningar kan tyckas svåra eller till och med omöjliga att lösa samtidigt. Vägen till en simultan lösning av dessa utmaningar består av en rad åtgärder och aktiviteter. Självklart kan inte en modell lösa sjukvårdens utmaningar, men ett av de mest lovande försöken ser vi i värdebaserad vård. Begreppet introducerades som ett strategiskt ramverk av de amerikanska ekonomerna Michael E Porter och Elizabeth Olmsted Teisberg och innebär ett skifte från processorientering till fokus på patientvärde i form av hälsoutfall. Detta är en modell för verksamhetsutveckling som prövas i såväl Sverige som USA och till exempel Indien.

    För att vården i Sverige ska kunna arbeta effektivt och värdebaserat krävs adekvata informationssystem. Vårdens medarbetare måste få rätt förutsättningar att göra sitt arbete. Att samla in stora mängder data i vården har tidigare varit tidskrävande för klinisk personal, men så behöver det inte längre vara. Dagens informationsteknologi med till exempel realtidsdatabaser gör det dessutom lättare att analysera stora datamängder, vilket möjliggör ett proaktivt arbetssätt. Att integrera patientens egen hälsodata med vårdens data samt att skapa transparens mellan vårdens data och patienten är ett paradigm skifte som inte kommer låta sig stoppas.

    Carolina Wallenius

    senior rådgivare hälso- och sjukvård

    Jörgen Nordenström

    professor, institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska institutet, Stockholm

    Annons
    X
    Foto: Bertil Ericson/TT Bild 1 av 1
    Annons
    X
    X
    X
    X
    Annons
    X