Annons
X
Annons
X

Bussar kan inte vända vid nya Slussen

Slussen i Stockholm.

Slussen i Stockholm. Foto: SIMON PAULIN/SVENSKA DAGBLADET

debatten om nya Slussen har det sagts mycket om terminalen för Nacka-Värmdöbussarna. Däremot har det varit tyst kring situationen för de innerstadsbussar som trafikerar Slussen – trots att antalet trafikanter beräknas öka från 60000 till 100000 per dag.

Det liggande förslaget för Slussen ska behandlas av kommunfullmäktige i höst. Men trafiklösningen beslutades förra året. Detta skapar en olycklig låsning för hela Slussenfrågan.

Dagens Slussen är snillrik inte bara när allt flyter utan även när problem uppstår. Den fungerar som en problemlösare vid trafikstörningar alltifrån planerade typ maraton och gatuarbeten till trasiga bussar eller olyckor. Eller när tunnelbanan har driftavbrott. Denna typ av problem uppstår mycket oftare än vad man som vanlig trafikant vet om.

Annons
X

I dag har Slussen planskilda korsningar. Med hjälp av slingorna i treklövern, bussgatan på Södermalmstorg och Karl Johans-torget, samt ramper mot Stadsgården och Söder Mälarstrand är det lätt att hitta ett otal kombinationer för omläggningar och vändningar. Det går till och med utmärkt att göra det med de långa ledvagnarna.

Med den föreslagna T-korsningen där Katarinavägen möter Hornsgatan försvinner till stor del dessa möjligheter. I T-korsningen kan man inte ens vända en buss utan att backa, vilket vi bör undvika så långt det går av säkerhetsskäl och dessutom är det extra krångligt med ledvagnar. Ersättningsbussar för tunnelbanan kommer inte att kunna vända vid Slussen. Det kommer heller inte att gå att ta sig från Hornsgatan eller Katarinavägen ner till Stadsgården, en möjlighet som utnyttjas i dag för tomkörningar till och från garage.

Vid ett möte på ABF-huset nyligen med en panel av politiker och stadsplanerare ställde jag en fråga kring detta. Martin Schröder från Stadsplanekontoret svarade ärligt att det är en fråga som ingen har lyft. Inte ens SL. Som bussförare på sex linjer som passerar Slussen vill jag lyfta den.

Stäng

SvD:s NYHETSBREV – dagens viktigaste nyheter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Den föreslagna trafiklösningen håller inte måttet vid trafikstörningar. Risken är därför stor att det i senare skede måste till nödlösningar. De kommer att ta av de torgytor som är avsatta för folkliv. Risken är att man i ett senare skede ritar in en rondell för att lösa problemet (fast långt ifrån så genialiskt som dagens Slussen). Men en rondell på Slussen är knappast vad de flesta vill ha.

    Synpunkter på framtidens Slussen kan framföras till Stadsbyggnadskontoret fram till och med söndag. När synpunkter och remissvar är sammanställda ska fullmäktige fatta beslut. Jag tror att det blir nödvändigt att då riva upp det tidigare principbeslutet om trafiken för att hitta en lösning som är mer flexibel. Även utryckningsfordon vinner på det.

    De kulturhistoriska värdena, panoramautsikten och vattenfrågorna är viktiga, men Slussen måste också vara en funktionell trafikknutpunkt. En kombination av funktionella och estetiska värden var det som vägledde dem som skapade Slussen på 1930-talet.

    Trafikfrågan och kostnaderna för förslaget från Foster/Berg, som nu fördubblats sedan 2008 och är uppe i minst åtta miljarder, är två så viktiga frågor att alternativet rekonstruktion och modernisering av 1930-talslösningen bör utredas som ett realistiskt alternativ igen.

    Och nog borde vi också inse att Slussen inte bara är av nationellt och ett Stockholmsintresse, utan även av ett internationellt. Förvisso inte på världsarvslistan, men utan tvekan en plats känd och uppskattad av stadsplanerare och besökare från hela världen. Av världsklass helt enkelt.

    Politiker i Stadshuset har ställt krav på en redovisning av de verkliga kostnaderna för Nya Slussen. En motsvarande redovisning borde göras för kostnaderna att renovera och utveckla gamla Slussen. I SvD den 1 juni hävdas i en intervju med arkitekten Petter Hauffman och betongexperten Sune Sandqvist att det går att renovera för en miljard. Om det skulle vara en riktig beräkning, och även om man så dubblar den och därtill lägger ytterligare en miljard för utveckling och modernisering, så pekar det på att det bästa både ekonomiskt, trafikmässigt, kulturhistoriskt och för turismen är att modernisera 75-åriga Slussen.

    BERNT LINDGREN

    bussförare i Stockholms innerstad, driver sajten slussen.nu

    Annons
    Annons
    X

    Slussen i Stockholm.

    Foto: SIMON PAULIN/SVENSKA DAGBLADET Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X