Annons
X
Annons
X

Brist på D-vitamin måste tas på allvar

Låga D-vitaminnivåer utgör en förbisedd och allvarlig riskfaktor för en lång rad kroniska sjukdomar. Trots upprepade påstötningar om vikten av uppdaterade riktlinjer i området agerar inte ansvariga myndigheter, skriver forskarna Susanne Bejerot och Mats Humble.

Den D-vitaminberikning av vissa mejeriprodukter som görs i Sverige är uppenbarligen otillräcklig, eftersom vart fjärde ljushyllt förskolebarn och hälften av barnen med mörk hy boende i Umeå har insufficienta nivåer vintertid, skriver författarna.

Den D-vitaminberikning av vissa mejeriprodukter som görs i Sverige är uppenbarligen otillräcklig, eftersom vart fjärde ljushyllt förskolebarn och hälften av barnen med mörk hy boende i Umeå har insufficienta nivåer vintertid, skriver författarna. Foto: JUREK HOLZER

BRÄNNPUNKT | FOLKHÄLSA

Lika självklart som att solskyddsmedel rekommenderas vid resa söderöver bör D-vitamintillskott erbjudas riskgrupper i Sverige i preventivt syfte.
Susanne Bejerot och Mats Humble

Personer med invandrarbakgrund, låg inkomst och låg utbildning har en förhöjd risk för psykisk och fysisk ohälsa. Marginalisering, traumatiska erfarenheter och ohälsosamt leverne brukar anföras som sannolika orsaker. Forskningen visar nu att möjligen är kronisk D-vitaminbrist en bidragande faktor, något som borde vara betydligt enklare att komma till rätta med än att ändra folks livsstil och levnadsförhållanden. Lika självklart som att solskyddsmedel rekommenderas vid resa söderöver bör D-vitamintillskott erbjudas riskgrupper i Sverige i preventivt syfte. I dag förskrivs inte D-vitamin ens till gravida kvinnor som är mörkhyade eller har täckande klädsel; i stället rekommenderas de att själva köpa D-vitamin i doser motsvarande en bråkdel av vad de egentligen behöver.

Vad D-vitaminbrist innebär diskuteras fortfarande, men enligt internationell konsensus representeras ”insufficiens” av blodnivåer under 50 nanomol per liter, och ”brist” av värden under 30 nanomol per liter. Flera svenska forskargrupper har genom åren undersökt D-vitaminnivåer utifrån olika perspektiv. I vår befolkning har D-vitaminnivåerna sjunkit över tid, på 70-talet hade 14 procent av norrlänningarna nivåer över 75 nanomol per liter men 2005 uppnådde inte ens 2 procent dessa nivåer. Den D-vitaminberikning av vissa mejeriprodukter som görs i Sverige är uppenbarligen otillräcklig, eftersom vart fjärde ljushyllt förskolebarn och hälften av barnen med mörk hy boende i Umeå har insufficienta nivåer vintertid.

Annons
X

I en Göteborgsstudie av gravida ljushyllta kvinnor uppvisade var fjärde D-vitaminnivåer motsvarande ett bristtillstånd vintertid och hela 85 procent hade insufficiens. Att tro att D-vitaminrika födoämnen som fisk och kantareller kan råda bot på detta är naivt.

Solstrålningen under sommarmånaderna när solen står som högst utgör själva förutsättningen för att vi ska kunna producera D-vitamin i huden. Vid andra årstider nås vi inte av den nödvändiga UVB-strålningen, även om solen skiner, varför D-vitaminnivåerna gradvis sjunker under vinterhalvåret. Mörk hud hämmar bildningen av D-vitamin avsevärt; ljus hud är i själva verket en evolutionär anpassning för att effektivisera D-vitaminproduktion på våra breddgrader. Det innebär att mörk hud, täckande klädsel, innesittande sommartid och solundvikande utgör betydande riskfaktorer för D-vitaminbrist. Därför är det knappast förvånande att svår brist har uppmätts hos över 90 procent av Somaliafödda gravida kvinnor i Dalarna. Majoriteten av dessa var också så pass muskelförsvagade att de inte kunde resa sig från huksittande, något som sannolikt beror på just D-vitaminbrist.

Somaliafödda kvinnor i Sverige har dessutom en tre- till fyrfaldigt ökad risk för att föda ett barn med svår autism kombinerat med psykisk utvecklingsstörning och hyperaktivitet. Förutom den tragedi detta är för varje enskild familj har det medfört att många avstår från att låta vaccinera sina barn, då själva vaccinationen uppfattas orsaka tillståndet.

Stäng

SvD:s NYHETSBREV – dagens viktigaste nyheter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Eftersom D-vitamin krävs för en normal hjärnutveckling finns anledning att tro att D-vitaminbrist under graviditet kan bidra till en autismutveckling hos barnet. En färsk studie, publicerad i den ansedda tidskriften Molecular Autism, visar att i ett syskonpar där det ena barnet senare erhöll diagnosen autism hade just det barnet lägre D-vitaminnivåer än sitt friska syskon redan vid födelsen. D-vitaminnivåerna hos barnen följde deras etniska ursprung, med lägsta nivåer hos dem med rötter i Afrika och Mellanöstern, i likhet med tidigare forskningsrapporter från en rad europeiska länder.

    Att D-vitamin är nödvändigt för ett välfungerande immunförsvar och att D-vitaminbrist ger upphov till värk, muskelsvaghet och kognitiva nedsättningar är väl känt. Möjligen är det mindre känt att D-vitaminbrist också är överrepresenterat vid ms, Alzheimerdemens, Parkinsons sjukdom, barndiabetes, tjocktarmscancer, schizofreni, fetma, autism, utvecklingsstörning och depression.

    D-vitamin kan antas bidra till att förebygga uppkomsten av åtminstone några av dessa sjukdomar, men för att den preventiva effekten ska kunna bevisas krävs mycket stora studier under lång tid. Inga sådana är oss veterligen på gång i Sverige, men en omfattande amerikansk studie på gravida har visat att doser upp till 100 mikrogram per dygn under graviditet är ofarligt och minskar antalet graviditetskomplikationer.

    Låga D-vitaminnivåer utgör en förbisedd och allvarlig riskfaktor för en lång rad kroniska sjukdomar. Provtagningen kostar bara ett par hundralappar, motsvarande några timmars institutionsboende för en person med svår autism. För närvarande är det upp till varje enskild läkare om de vill förskriva D-vitamin och belasta klinikens läkemedelsbudget med en dyr och inte självklart sjukvårdande behandling. D-vitaminberikad oljelösning, framtagen för vitaminberikning av mjölkprodukter, kostar dock knappt en hundradel av receptförskrivet D-vitamin och kan enkelt doseras en gång per vecka. D-vitamin är med andra ord mycket billigt.

    Trots upprepade påstötningar om vikten av uppdaterade riktlinjer i området (se till exempel Jonatan Salzers och Peter Sundströms inlägg om sambandet mellan ms och D-vitaminbrist på Brännpunkt den 20 november 2012) agerar inte ansvariga myndigheter. Fortfarande är D-vitaminfrågan ”ingens bord”. Man kan fråga sig hur många sjukdomar som måste kopplas till låga D-vitaminnivåer för att något ska hända. Ansvar kommer förr eller senare att utkrävas. Vad har vår nya sjukvårdsminister att anföra i frågan?

    SUSANNE BEJEROT

    psykiater och docent, Karolinska institutet

    MATS HUMBLE

    psykiater och forskare, Örebro universitet

    Annons
    Annons
    X

    Den D-vitaminberikning av vissa mejeriprodukter som görs i Sverige är uppenbarligen otillräcklig, eftersom vart fjärde ljushyllt förskolebarn och hälften av barnen med mörk hy boende i Umeå har insufficienta nivåer vintertid, skriver författarna.

    Foto: JUREK HOLZER Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X