Annons
X

Bragdmedaljörer genom tiderna

Anja Pärson, 2006 och 2007 års bragdmedaljör är en av 14 kvinnor som fått medaljen. 83 gånger har SvD delat ut det anrika sportpriset.

2013: Johan Olsson  (1980–  ).**  
Gren: Längdåkning.**  

Främsta meriter: VM-guld 50 km k och silver 15 km fritt, 2013. Två VM-silver stafett, 2011 och -13. Två OS-guld, stafett, 2010 och -14. OS-silver, 15 km k, 2014. Tre OS-brons 2006 och -10. Fem individuella världscupsegrar. Ett SM-tecken.**  

Motivering: ”För stort mod över fem mil, en högklassig fysisk och mental bragd.”**  

Sällan har skidvärlden upplevt en liknande soloprestation som när Johan blev världsmästare på femmilen i Val di Femme.

2013: Johan Olsson (1980– ).
Gren: Längdåkning.

Främsta meriter: VM-guld 50 km k och silver 15 km fritt, 2013. Två VM-silver stafett, 2011 och -13. Två OS-guld, stafett, 2010 och -14. OS-silver, 15 km k, 2014. Tre OS-brons 2006 och -10. Fem individuella världscupsegrar. Ett SM-tecken.**

Motivering: ”För stort mod över fem mil, en högklassig fysisk och mental bragd.”**

Sällan har skidvärlden upplevt en liknande soloprestation som när Johan blev världsmästare på femmilen i Val di Femme. Foto: LARS PEHRSON

1925: Sten ”Sten-Pelle” Pettersson (1902-1984)
Gren: Friidrott, häcklöpning.
Främsta meriter: OS-brons 1924, 110 m häck. Två världsrekord. 31 SM
Motivering: ”Sju svenska mästerskap, fem landskampssegrar och ett världsrekord”.
Åren 1945-68 satt Sten-Pelle i SvD:s guldmedaljnämnd.

1926: Edwin Wide (1896-1996)
Gren: Friidrott, löpning.
Främsta meriter: OS-silver på 10 000 m 1924, OS-brons på 5 000 m 1924 och 1928. Tre världsrekord. 14 SM.
Motivering: ”För segern över Paavo Nurmi och världsrekordet på två engelska mil i Berlin”.
Wide dog sommaren 1996, just fyllda 100.

1926: Arne Borg (1901-1987)
Gren: Simning.
Främsta meriter: OS-guld 1928 på 1500 m fritt. OS-silver 1924 på 400 m och 1500 m fritt. OS-brons 1928 på 400 m fritt. Fem EM-guld.32 världsrekord. 28 SM.
Motivering:”För en serie världsrekord”.
Borg diskvalificerades 1930 för brott mot amatörreglerna.

1927: Sven Salén (1890-1969)
Gren: Segling
Främsta meriter: OS-brons 1936. Guldpokalvinst 1927 och 1933.
Motivering: ”För segern i seglingen om guldpokalen i USA”.

1928: Per-Erik ”Särna” Hedlund (1897-1975)
Gren: Längdåkning.
Främsta meriter: OS-guld på 50 km 1928. Nio SM. Två Vasaloppssegrar.
Motivering: ”För femmilsguldet i St Moritz.”

1929: Sven Utterström (1901-1979)
Gren: Längdåkning.
Främsta meriter: OS-guld på 18 km 1932. VM-guld på på 50 km 1930. Fyra SM. Två segrar i Holmenkollen.
Motivering: ”För den första svenska femmilssegern i Holmenkollen.”
Utterström fick mest pokaler i pris. På gamla dagar sålde han sin prissamling till Bodens kommun för 30 000 kr.

1929: Gillis Grafström (1893-1938)
Gren: Konståkning.
Främsta meriter: OS-guld 1920, 1924, 1928. OS-silver 1932. Tre VM-titlar.
Motivering: ”För sin med elegans hemförda tredje VM-titel.”.

1930: Johan Richthoff (1898-1983)
Gren: Brottning
Främsta meriter: OS-guld i fri stil 1928 och 1932. EM-guld i fri stil 1929, 1930 och i grekisk-romersk stil 1930.
Motivering: ”För EM-guld i båda stilarna”.
Richthoff var starkt troende.

1931: Sven Rydell (1905-1975)
Gren: Fotboll
Främsta meriter: OS-brons 1924. SM-guld för Örgryte 1924, 1926, 1928. 43 landskamper/49 mål.
Motivering: ”För avgörande insats i landskampen mot Danmark.”
Ingen fotbollsspelare har varit effektivare.

1932: Ivar Johansson (1903-1979)
Gren: Brottning.
Främsta meriter: OS-guld 1932 i grekisk-romersk och fri stil. OS-guld (grekisk-romersk) 1936. Nio EM-guld. 22 SM.
Motivering: ”För de två OS-gulden i Los Angeles”.
Ivar Johansson satt i bastun i många timmar mellan sina guldfinaler.

1933: Sven ”Sleven” Säfwenberg (1898-1950)
Gren: Bandy.
Främsta meriter: Sju SM. 17 landskamper. EM-guld i ishockey.
Motivering: ”För lysande ledarskap av IFK Uppsalas bandylag”.
Kanske det underligaste bragdvalet. Uppsala vann finalen med 11-1!

1934: Harald Andersson (1907-1985)
Gren: Friidrott, diskus.
Främsta meriter: EM-guld 1934. Fyra SM. Världsrekord.
Motivering ”För världsrekordet på 52.42.”
Andersson missade guldet i Berlin-OS när han fick en varbildning i handen, orsakad av ett myggbett!

1935: Hans Drakenberg (1901-1982)
Gren: Fäktning.
Främsta meriter: EM-guld i värjfäktning 1935. OS-silver 1936.
Motivering: ”För överraskande EM-seger i Lausanne.”

1936: Erik Larsson (1912-1982)
Gren: Längdåkning.
Främsta meriter: OS-guld på 18 km 1936. Ett SM.
Motivering: ”För sensationell OS-seger.”
Erik Larssons seger är en av de allra största svenska OS-skrällarna.

1937: Torsten Ullman (1908-1993)
Gren: Pistolskytte.
Främsta meriter: OS-guld i fripostol 1936, VM-guld 1933, 1935, 1937, 1947, 1952. Fyra världsrekord. 44 SM.
Motivering: ”För VM-segern i Helsingfors.”

1938: Björn Borg (1919 - )
Gren: Simning
Främsta meriter: EM-guld på 400 m och 1500 m 1938. 23 SM.
Motivering: ”För de två EM-titlarna i London.”
Borg blev brandmästare och sedan framgångsrik affärsman.

1939: Sven Selånger (1907 - 1992)
Gren: Backhoppning.
Främsta meriter: OS-silver i backe 1936, VM-guld i nordisk kombination 1933. En seger i Holmenkollens backtävling.
Motivering: ”För att som förste utlänning ha segrat i Holmenkollens backtävling”.

1940: Håkan Lidman (1915-2000)
Gren: Friidrott, häck 110 m.
Främsta meriter: EM-guld 1946. EM-silver 1938. 14 SM.
Motivering: ”För europeiskt rekord och 10 landskampssegrar.”

1940: Henry Kälarne (1912-2001)
Gren:Friidrott, löpning.
Främsta meriter: OS-brons på 5000 m 1936, EM-silver på samma distans 1938. Ett världsrekord. 15 SM.
Kälarne blev diskad 1946 trots att han redan lagt av!
Motivering: ”För världsrekordet på 3000 m. ”

1941: Alfred ”Håsjö” Dahlqvist (1914-1983)
Gren: Längdåkning
Främsta meriter: Inofficiellt VM-guld på 18 km 1941. VM-silver 1938 på 18 km. Sju SM.
Motivering: ”För VM-segern i Lahtis.”

1942: Gunder Hägg (1918 -
Gren: Friidrott, löpning, medeldistans.
Främsta meriter: 16 världsrekord. Tre SM.
Motivering: ”För tio världsrekord under samma säsong.”
SvD-nämnden avgjorde frågan per telefon.

1943: Arne Andersson (1917-)
Gren: Friidrott, löpning, medeldistans.
Främsta meriter: Två världsrekord. Fyra SM.
Motivering: ”För sina världsrekord”.
Hägg och Andersson diskvalificerades 1946 därför att de brutit mot proffsreglerna.

1944: Nils ”Mora-Nisse” Karlsson (1917-
Gren: Längdåkning.
Främsta meriter: OS-guld på 50 km 1948. Tre segrar i Holmenkollen. Nio Vasaloppssegrar. 17 SM.
Mora-Nisse blev senare stor Vasaloppsgeneral och hade sportbutik i Mora.
Motivering: ”För den första SM-trippeln i Boden”.

1945: Claes Egnell (1916 -
Gren: Modern femkamp.
Främsta meriter: Sju SM.
Motivering: ”För två SM vunna efter hård kamp för att komma i kapp efter svår skada.”

1946: Arvid ”Starke Arvid” Andersson (1919-
Gren: Tyngdlyftning.
Främsta meriter: VM-guld 1946, VM-brons 1949. 11 SM.
Motivering: ”För VM-segern i Paris, fjädervikt.”

1947: Gösta Frändfors (1915-1973)
Gren: Brottning
Främsta meriter: VM-guld i grek/romersk stil 1947. OS-silver i fri stil 1948. 23 SM.
Motivering: ”För EM-segern i Prag”.

1948: Wille Grut (1914-
Gren: Modern femkamp.
Främsta meriter: OS-guld 1948. Tio SM.
Motivering: ”För OS-guldet i London”.
The Times utnämnde Grut till världens främste soldat.

1949: Gert Fredriksson (1919-
Gren: Kanot.
Främsta meriter: OS-guld: K-1 1000 m 1948, 1952,1956, K-1 10 000 m 1948,1956. K-2 1000 m 1960. Fyra VM-guld. 32 SM.

1950: Lennart Bergelin (1925-
Gren: Tennis.
Främsta meriter: 13 internationella turneringssegrar. 90 DC-matcher. 20 SM.
Motivering: ”För bragdvinsterna i DC-semifinalen mot Australien.”
Bergelin spelade barfota i det slippriga gräset!

1951: Rune Larsson ( 1924-
Gren: Friidrott, häcklöpning 400 m.
Främsta meriter: OS-brons 1948, 400 m häck. Åtta SM.
Motivering: ”För avgörande insats i landskampen mot Frankrike.”

1952: Walter Nyström (1915-
Gren: Friidrott, löpning.
Främsta meriter: 11 SM.
Nyström var en eftersläntrare till Hägg-epoken.
Motivering: ”För sitt rekordlopp på 10 000 m.”

1953: Bertil Antonsson (1921-
Gren: Brottning.
Främsta meriter: VM-guld grek/romersk stil 1950 och 1953, i fri stil 1951. 24 SM.
Motivering: ”För VM-guldet och segern över Johannes Kotkas”.

1954: Bengt Nilsson (1934-
Gren: Friidrott, höjdhopp.
Främsta meriter: EM-guld 1954. Tre SM.
Motivering: ”För europeiskt rekord och EM-seger.”
En skada stoppade Nilssons karriär.

1955: Sigge Eriksson (1930-
Gren: Skridsko
Främsta meriter: OS-guld på 10.000 m 1956. VM-guld och EM-guld allround 1955. 16 SM.
Motivering: ”För segrarna i EM och VM, i Falun och Moskva.”

1956: Sixten Jernberg (1929-
Gren: Längdåkning.
Främsta meriter: OS-guld: 1956 på 50 km, 1960 på 30 km, 1964 på 50 km. OS-silver: 1956 på 15 km och 30 km, 1960 på 15 km. OS-brons: 1964 på 15 km. VM-guld: 1958 på 50 km. 15 SM.
Motivering: ”För guld och två silver i OS”.
1956: Lars Hall(1927-1991)
Gren:Modern femkamp
Främsta meriter: OS-guld 1952 och 1956. VM-guld 1950 och 1951.
Hall var den förste civilisten som tog guld i den militära grenen modern femkamp.

1957: Dan Waern (1933-
Gren: Friidrott, löpning, medeldistans.
Främsta meriter: EM-silver på 1500 m 1958. 16 SM. OS-fyra 1960.
Motivering: ”För fyra drömmilar, fem svenska rekord och sex landskampssegrar”.

1958: Richard Dahl (1933-
Gren: Friidrott, höjdhopp.
Främsta meriter: EM-guld 1958. Två SM-silver.
Motivering: ”För den sensationella EM-segern på Stadion.”
Dahl hoppade aldrig mer så högt.

1959: Agne Simonsson ( 1935-
Gren: Fotboll.
Främsta meriter: VM-silver 1958. Guldbollen 1959. 51 landskamper.
Motivering: ”För den avgörande insatsen mot England på Wembley”.
Simonsson gjorde två mål och Sveriges vinst var den andra bortasegern på Wembley. Ungern hade varit först.

1960: Jane Cederquist (1945-
Gren: Simning.
Främsta meriter: OS-silver 400 m fritt. Fyra SM.
Motivering: ”För sin silvermedalj i Rom”.
Jane Cederquist var den första kvinnan som fick bragdmedaljen.

1961: Ove Fundin(1933-
Gren: Speedway.
Främsta meriter: 12 VM-guld individuellt och i lag. Sex SM.
Motivering: ”För VM-segern i Malmö”.
1961: Sten ”Storken” Lundin.
Gren: Motocross.
Därmed hade motorsporten fått sina första bragdmedaljörer.
Främsta meriter: Fyra VM-guld. Tre SM.
Motivering: ”För sin totala VM-seger i 500 cc.”

1962: Assar Rönnlund(1935-
Gren: Längdåkning.
Främsta meriter: VM-guld på 15 km 1962, OS-silver på 50 km 1964. Två segrar i Holmenkollenm. 13 SM. En Vasaloppsseger.
Motivering: ”För två VM, 15 km och stafetten i Zakopane, samt segern i Holmenkollens femmil.”
Rönnlund blev senare en utmärkt radiokommentator.

1963: Jonny Nilsson (1943-
Gren: Skridsko
Främsta meriter: OS-guld 1964 på 10.000 m. VM-guld allround 1963 (tre världsrekord). 17 SM.
Jonny fick upp det svenska skridskointresset på oanade höjder.

1964: Rolf Peterson(1944-
Gren: Kanot.
Främsta meriter: OS-guld i K-1 1000 m. OS-silver K-1-1000 m 1972. VM-guld K-2 500 m 1970 och 1971. Tio SM.
Motivering: ”För OS-segern i Tokyo”.

1965: Kjell Johansson (1946-
Gren: Bordtennis.
Främsta meriter: VM-guld i lag 1973, VM-guld i dubbel 1967,1969,1973. VM-silver i singel 1973. EM-guld i singel 1964 och 1996. Sex SM i singel.
Motivering: ”För två EM-guld i Malmö”.

1966: Kurt Johansson ( 1914-
Gren: Skytte.
Främsta meriter: VM-guld i gevär 1966. VM-silver. Fyra VM-brons. 96 SM.
Motivering: ”För VM-seger och världsrekord i Wiesbaden.”
Kurt Johansson är den äldste bragdmedaljören.

1967: Gösta ”Fåglum” Pettersson (1940-),Sture Fåglum(1942-1983), Erik Fåglum(1944-), Tomas Fåglum(1947).
Gren: Cykel.
Motivering: ”För VM i lagtempo i Heerlen, Holland.”
Detta var första gången bragdmedaljen gick till ett lag.

1968: Toini Gustafsson( 1938-
Gren: Längdåkning.
Främsta meriter: OS-guld 1968 på 5 och 10 km. Fyra segrar i Holmenkollen. 11 SM.
Motivering: ”För två olympiska skidguld och ett stafettsilver i Grenoble.
På sommaren 1968 gifte sig Toini Gustafsson med 1962 års bragdmedaljör Assar Rönnlund. Numera är hon sjukgymnast och medlem i bragdjuryn.

1969: Ove Kindvall (1943-
Gren: Fotboll
Främsta meriter: Nationell mästare i Sverige och Holland. Svensk skyttekung 1966. Holländsk skyttekung 1968-71. Guldbollen 1966. 43 landskamper.
Motivering: ”För de två avgörande målet i VM-kvalet mot Frankrike på Råsunda”.

1970: Gunnar Larsson( 1951-
Gren: Simning.
Främsta meriter: OS-guld på 200 m och 400 m medley 1972. VM guld på 200 m medley 1973. EM-guld på 400 m fritt och 200 m och 400 m medley 1970. Tre världsrekord. 32 SM.
Motivering: ”För tre EM och två världsrekord i Barcelona.”

1971: Stellan Bengtsson (1952-
Gren: Bordtennis.
Främsta meriter: VM-guld i singel 1971, VM-guld i lag 1973. VM-guld i dubbel 1973. EM-guld i singel 1972, EM-guld i lag 1968, 1970,1974,1980. Sju SM i singel.
Motivering: ”För VM-segern i singel i Nagoya”.
Stellan var helt otippad före VM och beslutet i bragdnämnden fattades på 75 sekunder!

1972: Ulrika Knape(1955-
Gren: Simhopp
Främsta meriter: OS-guld i häga hopp 1972. OS-silver i svikthopp 1972 och i höga hopp 1976. Två EM-guld. 39 SM.
Motivering: ”För guld och silver i München”.
Ulrika Knape sitter sedan 1989 i bragdnämnden. Hennes dotter Anna Lindberg tillhör världseliten i simhopp.

1973: Rolf Edling (1943-
Gren: Fäktning
Främsta meriter: VM-guld i värja 1973 och 1974, OS-guld i lag 1976. Tre lag-VM-guld. Fem SM.
Motivering: ”För VM-guldet i Göteborg”

1974: Björn Borg (1956-
Gren: Tennis.
Främsta meriter: Fem Wimbledon-vinster (1976-1980). Sex segrar i franska öppna mästerskapen. 62 internationella turneringssegrar. DC-seger 1975.
Motivering: ”För att han så snabbt slagit sin in i världseliten i tennis och stannat kvar där.”
Bragdnämndens dåvarande ordförande, chefredaktör Gustaf von Platen, föreslog 1974 att beslutet skulle åtföljas av en särskild motivering. Så har det också varit sedan dess.

1975: Ingemar Stenmark (1956-
Gren: Alpint
Främsta meriter: OS-guld i storslalom och slalom 1980. VM-guld i storslalom och slalom 1978, slalom 1982. Tre totalsegrar i alpina världscupen, sju i storslalomcupen, åtta i slalomcupen. 86 delsegrar. Nio SM.
Motivering: ”För att han med stark vilja och koncentration nått positionen som världens främste.”
När Stenmark åkte stod Sverige stilla.

1976: Anders Gärderud (1946-
Gren: Friidrott, löpning, hinder.
Främsta meriter: OS-guld 1976. EM-silver 1974. Fyra världsrekord. 16 SM.
Motivering: ”För att efter mångårig metodisk kamp ha nått sitt mål och vunnit olympisk guldmedalj på världsrekordtid.”
Gärderud blev senare förbundskapten och tränare.

1976: Bernt Johansson(1953-
Gren: Cykel
Främsta meriter: OS-guld på 18 mil 1976. VM-guld i lagtempo 1976. 14 segrar som proffs.
Motivering: ”För att han suveränt dominerade och med frejdig kamplust vann det olympiska linjeloppet”.

1977: Frank Andersson (1956-)
Gren: Brottning.
Främsta meriter: VM-guld i grek/romersk stil 1977, 1979,1982. Fyra EM-guld. 12 SM.
Motivering: ”För det VM i brottning han hemförde med okuvlig segervilja och stor teknisk skicklighet.”

1978: Björn Borg och Ingemar Stenmark.
(se 1974 respektive 1975)

Motivering för båda: ”För att ha genom en serie bragder ha befäst ställningen i världseliten”.
Detta var första gången som SvD:s guldmedalj delades till någon person en andra gång. Många kritiker tyckte att världsmästaren på femmil i skidor, Sven-Åke Lundbäck, borde ha belönats.

1979: Malmö FF
Gren: Fotboll.
Följande spelare fick miniatyrer av medaljen: Jan Möller, Magnus Andersson, Ingemar Erlandsson, Tommy Hansson, Robert Prytz, Tore Cervin, Roy Andersson, Roland Andersson, Jan-Olof Kinnvall, Staffan Tapper, Kent Jönsson, Claes Malmberg, Anders Ljungberg, Tommy Andersson, Bo Larsson, Krister Kristensson, Mats Arvidsson samt tränaren Bob Houghton och MFF-hövdingen Eric Persson.
Motivering: ”För den serie av bragder som förde MFF som första svenska lag fram till finalen i europeiska
mästarcupen i fotboll.”
Malmö FF föll i finalen i München mot Nottingham Forest med 0-1.

1980: Thomas Wassberg (1956-
Gren: Längdåkning
Främsta meriter: OS-guld på 15 km 1980,50 km 1984.VM-guld 1982 på 50 km. Fyra segrar i Holmenkollen. Totalseger i världscupen 1977. Åtta SM.
Motivering: ”För att med okuvlig segervilja ha hemfört OS-guld på 15 km och därutöver under samma säsong ha vunnit Holmenkollens 50 km och tre SM-titlar.”
Wassberg tackade nej till medaljen i protest mot ett tidigare beslut. Han ansåg att juryn gjorde fel när den 1978 inte utsåg Sven-Åke Lundbäck. Under de år som gått har han inte ändrat uppfattning. Hans medalj ligger präglad och klar i ett kassaskåp på Svenska Dagbladet.

1981: Annichen Kringstad (1960-
Gren: Orientering.
Främsta meriter: Tre individuella VM-guld. Tre VM-guld i budkavle. Fyra segrar i femdagars. Åtta SM.
Motivering: ”För att under psykologiskt pressande omständigheter i hårdast tänkbara konkurrens och i ovan och tekniskt krävande terräng ha vunnit VM i orientering och därefter ha bidragit till segern i stafett-VM.”
Sedan 1992 är Annichen Kringstad med i bragdnämnden.

1982: Mats Wilander (1964-
Gren: Tennis.
Främsta meriter: Franska mästerskapen: Tre segrar. Australian Open: Tre segrar. US Open: 1 seger.
Världsetta 1988. Tre totalsegrar i Davis Cup.
Motivering: ”För sin sensationella segerrad i de franska mästerskapen och visat sportmanship”.
Wilander var oseedad i Paris. I semifinalen beordrade han omspel av en matchboll, trots att han redan tilldömts den.

1983: Håkan Carlqvist (1954-
Gren: Motocross.
Främsta meriter: VM-guld i 250 cc 1979 och 500 cc 1983. Fem SM.
Motivering: ”För den okuvliga energi som i en serie bragder lett fram till VM-titeln i motocrss 500 cc.”

1984: Gunde Svan (1962-
Gren: Längåkning
Främsta meriter: OS-guld i Sarajevo 1984 på 15 km, på 50 km i Calgary 1988. VM-guld på 30 och 50 km 1985 i Seefeld, 15 km och 50 km i 1989 i Lahtis, på 30 km 1991 i Val di Fiemme. Totalseger i världscupen 1984, 1985, 1986, 1988, 1989, 30 delsegrar. 12 SM.
Motivering: ”För en serie bragder som ställt honomi särklass inom skidåkningen, med de två OS-gulden och segern i världscupen som särskilda höjdpunkter.”
Gunde Svan slutade efter VM 1991 och har därefter gjort sig känd som skidkommentator (”ståpäls”) och programledare i TV 4.

1985: Patrik Sjöberg (1965-
Gren: Friidrott, höjdhopp
Främsta meriter: VM-guld 1987, OS-silver 1984 och 1992. OS-brons 1988. Åtta SM. Världsrekord (242) på Stadion 1987.
Motivering: ”För den serie bragder som hela hans fantastiska säsong inneburit med vinsterna i EM och VM inomhus samt världscupen som höjdpunkter.

1986: Thomas Johansson (1962-
Gren: Brottning
Främsta meriter: VM-guld i grekisk-romersk stil 1986. OS-silver 1992. OS-brons 1988. VM-silver 1987, 1990. EM-silver 1987, 1991. 26 SM.
Motivering: ”För hans bragdfyllda seger i starkaste konkurrens”.
Vid OS i Los Angeles 1984 blev Thomas Johansson avslöjad för doping och berövad sin silvermedalj. Han avstängdes i två år, men kom tillbaka efter avtjänat straff. Men han har aldrig rått på världens bäste brottare, Alexander Karelin.

1987: Marie-Helene Östlund (1966-
Gren: Längdåkning.
Främsta meriter: VM-guld på 20 km 1987. VM-silver på 10 km 1991. 18 SM.
Motivering: ”För VM-seger på 20 km i Oberstdorf, en bragd av högsta karat”.
1987: Ishockeylandslaget Tre Kronor.
Följande spelare fick en kopia i förgyllt silver av bragdmedaljen: Peter Lindmark, Åke Lilljebjörn, Anders Eldebrink, Tommy Albelin, Mats Kihlström, Lars Karlsson, Peter Andersson, Robert Nordmark, Magnus Svensson, Håkan Loob, Tomas Sandström, Thom Eklund, Thomas Rundqvist, Matti Pauna, Mikael Andersson, Bengt-Åke Gustafsson, Peter Sundström, Jonas Bergqvist, Lars-Gunnar Pettersson, Håkan Södergren, Anders Carlsson, Lars Molin samt förbundskaptenerna Tommy Sandlin och Curt Lindström.
Motivering: ”För VM-segern i Wien, en bragd av högsta karat”.
Ett utslag i en lokal domstol i Wien gav Tre Kronor en plats i slutronden. Där gick det bra.

1988: Tomas Gustafson (1959-
Gren: Skridsko.
Främsta meriter: OS-guld på 10000 1984 och 1988, 5000 m 1988. OS-silver på 5000 m 1984. EM-guld allround 1982 och 1988. 31 SM.
Motivering: ”För två olympiska skrinnarguld och EM-titeln, höjdpunkter på en stor idrottslig karriär.”
Tomas Gustafson är numera med i Sveriges Olympiska Kommitté (SOK).

1989: Bordtennislandslaget
Följande spelare fick en kopia i förgyllt silver av bragdmedaljen: JO Waldner, Mikael Appelgren, Jörgen Persson, Erik Lindh, Peter Karlsson.
Motivering: ”För den fantastiska VM-segern med finalen mot Kina som idrottshistorisk kulmen”.
Bäste svensk i lagtävlingen var Jörgen Persson som vann samtliga sina matcher, 15-0!

1990: Stefan Edberg (1966-
Gren: Tennis.
Främsta meriter: Singel: Segrar i Wimbledon 1988,1990, i US Open 1991, 1992, i Australian Open 1985,1987. Rankad världsetta 1990 och 1991. Fyra totalsegrar i Davis Cup. 41 internationella titlar.
Motivering:”För den dramatiska vändningen i Wimbledon-finalen och för att han i hårdaste konkurrens har etablerat sig som tennisens världsetta.”
I finalen mot Boris Becker i Wimbledon låg Edberg under med 1-3 i det avgörande setet men lyckades vända matchen till sin fördel.

1991: Pernilla Wiberg (1970-
Gren: Alpint.
Främsta meriter: OS-guld: Storslalom 1992. Kombination 1994. VM-guld: Storslalom 1991. Slalom och kombination 1996. Totalseger i världscupen 1997. 11 SM.
Motivering: ”För den sensationella VM-segern i storslalom, säkrad genom ett djärvt och skickligt andraåk”.

1992: JO Waldner: (1965-
Gren: Bordtennis.
Främsta meriter: VM-guld i singel 1989 och 1997. OS-guld i singel 1992. Tre VM-guld i lag. Fyra EM-guld i lag.
Motivering: ”För glansfull OS-seger, högsta elegans under hårdaste tryck”.
Waldner tog Sveriges enda guldmedalj vid sommarspelen i Barcelona.

1993: Torgny Mogren (1963-
Gren: Längdåkning
Främsta meriter: VM-guld på 50 km 1991 och 1993. OS-guld i stafett 1988. VM-silver på 50 km 1989. VM-guld i stafett 1987 och 1989. Totalseger i världscupen 1987. Åtta SM.
Motivering: ”För briljant VM-seger vunnen med utomordentlig viljekraft i svåraste läge.”
Torgnys största stund kom vid VM i Falun 1993, när han i glänsande stil inför tiotusentals åskådare vann 50 km avslutningsdagen. Dessförinnan hade Sverige missat allt i mästerskapen.

1994: Fotbollslandslaget.
Följande spelare fick en kopia i förgyllt silver av medaljen: Thomas Ravelli, Roland Nilsson, Patrik Andersson, Joachim Björklund, Roger Ljung, Jonas Thern, Stefan Schwarz, Tomas Brolin, Klas Ingesson, Håkan Mild, Henrik Larsson, Martin Dahlin, Kennet Andersson, Jesper Blomqvist, Pontus Kåmark, Stefan Rehn, Lars Eriksson, Anders Limpar, Magnus Erlingmark, Mikael Nilsson, Magnus Hedman, Teddy Lucic samt förbundskaptenen Tommy Svensson.
Motivering: ”För den fantastiska raden av bragder i VM, lyftet för en hel nation.”
Höjdpunkterna i fotbolls-VM i USA var två för svensk del: 1. Kvartsfinalen mot Rumänien, som vanns av Sverige efter en dramatisk straffläggning. Ravelli avgjorde. 2. Bronsmatchen mot Bulgarien, 4-0, en härlig uppvisning.
Tiotusentals människor hälsade svenskarna vid hemkomsten.

1995: Annika Sörenstam (1971-
Gren: Golf
Främsta meriter: Seger i U S Open 1995 och 1996. Rankad som världsetta 1995-96 och 1998.
Motivering: ”För oväntade och upprepade segrar, som nådda med briljans och precision gett henne ställningen som golfens världsetta.”
Golfens debut i bragdrullan.

1996: Agneta Andersson (1961- och Susanne Gunnarsson (1964-
Gren: Kanot
Främsta meriter: Andersson: Två OS-guld i Los Angeles 1984, OS-silver i K 2 1992 i Barcelona, VM-guld i K 2 1993, OS-guld i K 2 i Atlanta 1996. Gunnarsson: OS-silver K 4 1984, OS-silver i K 2 1992, OS-guld i K 2 1996.
Motivering: ”För det olympiska kanotguldet, fenomenalt och framgångsrikt samarbete på högsta nivå.”

1997: Ludmila Engquist (1964-
Gren: Friidrott, häcklöpning 100 m.
Främsta meriter: VM-guld i Tokyo 1991, OS-guld i Atlanta 1996, VM-guld i Aten 1997.
Motivering: ”För hennes VM-seger i Aten, vunnen med glöd och precision i hårdaste konkurrens.”
Ludmila Engquist blev svensk medborgare några veckor före OS i Atlanta.

1998: Handbollslandslaget.
Följande spelare fick en kopia i förgyllt silver av medaljen: Jan Stankiewicz, Thomas Sievertsson, Peter Gentzel, Magnus Wislander, Martin Boquist, Martin Frändesjö, Staffan Olsson, Magnus Andersson, Jocum Hanson-Vigerup, Pierre Thorsson, Ljubomir Vranjes, Stefan Lövgren, Johan Pettersson, Ola Lindgren, Andreas Larsson samt förbundskaptenen Bengt Johansson.
Motivering: ”För strålande EM-seger, hemförd i hårdaste konkurrens i ett pressat läge.”
Ända sedan den bejublade VM-segern 1990 hade handbollslandslaget ofta varit aktuellt i bragddebatten.

1999: Tony Rickardsson (1970-
Gren: Speedway.
Främsta meriter: Individuella VM-guld 1994, 1998 och 1999. VM-silver 1991 och 1995. Lag-VM-guld 1994. Par-VM-guld 1993. Fem individuella SM-guld, två i lag.
Motivering: För sitt tredje VM-guld som var ”en magnifik höjdpunkt på en strapatsrik säsong, där underläge förvandlades till triumf”
Rickardsson tillhörde de främsta kandidaterna redan efter sitt andra VM-guld 1998.

2000: Lars Frölander
Gren:
Simning
Meriter: Guldet på 100 meter fjäril i OS plus VM-gulden och världsrekorden på kort bana och EM-gulden på lång bana.
Motivering: ”För en makalös finish i maximal konkurrens, viljan blev till guld!”

2001: Per Elofsson
Gren:
Längdskidåkning
Meriter 2001: 2 VM-guld, på 15 km och jaktstart. VM-silver i stafett. Totalseger i världscupen.
Motivering: ”Okuvlig beslutsamhet, stilfull gulddubbel - både klassisk och fri.”

2002: Susanne Ljungskog
Gren:
Cykel
Meriter 2002: VM-guld, sammanlagd tvåa på klassikern Tour de France.
Motivering: ”För sensationellt VM-guld, taktisk kyla och het vilja i pressat läge.”

2003: Carolina Klüft
Gren:
Sjukamp
Meriter 2003: VM-guld i sjukamp, tredje kvinna genom tiderna över 7000 poäng.
Motivering: ”För dubbla VM-guld, genom magnifik mångsidighet, styrka i kris och inspirerande glädje”

2004: Stefan Holm
Gren:
Höjdhopp
Meriter 2004: OS-guld i höjdhopp.
Motivering: ”För det olympiska guldhoppet i Aten: från förtvivlan till succé, ett sagolikt ögonblick i svensk idrottshistoria.”

2005: Kajsa Bergqvist
Gren:
Höjdhopp
Meriter 2005: VM-guld i höjdhopp.
Motivering: ”För att med största mod och beslutsamhet ha övervunnit alla hinder och med en enastående återkomst erövrat VM-guldet.”

2006: Anja Pärson
Gren:
Alpint
Meriter 2006: OS-guld i slalom och OS-brons i störtlopp och kombinationen.
Motivering: ”Suverän triumf i maximalt pressat läge - Mästarklass!”

2007: Anja Pärson
Gren:
Alpint
Meriter 2007: VM-guld i super-G, superkombination och störtlopp. VM-silver i lagtävlingen och VM-brons i slalom.
Motivering: ”För suverän medaljskörd i Åre-VM – en bragd i särklass!”

Annons
X

2008: Jonas Jacobsson

Gren: Skytte

Meriter: Tre guld i Paralympics.

Motivering: ”För bragdartad upphämtning till guld i Paralympics – en sann skyttekung.”

2009: Helena Jonsson

Gren: Skidskytte

Meriter: VM-guld, ett silver ett brons. Total världscupseger.

Motivering: ”Med iskall precision i ett exceptionellt svårt läge”

Allt om SvD:s bragdguld - historik, fakta, bilder och kommentarer

svd.se

SvD

Annons
X

2013: Johan Olsson (1980– ).** Gren: Längdåkning.** Främsta meriter: VM-guld 50 km k och silver 15 km fritt, 2013. Två VM-silver stafett, 2011 och -13. Två OS-guld, stafett, 2010 och -14. OS-silver, 15 km k, 2014. Tre OS-brons 2006 och -10. Fem individuella världscupsegrar. Ett SM-tecken.** Motivering: ”För stort mod över fem mil, en högklassig fysisk och mental bragd.”** Sällan har skidvärlden upplevt en liknande soloprestation som när Johan blev världsmästare på femmilen i Val di Femme.

Foto: LARS PEHRSON Bild 1 av 86

**2012: Lisa Nordén (1984– ).** Gren: Triathlon.** Främsta meriter: OS-silver London, 2012. VM-guld sprintdistans, 2010 och sammanlagd världsmästare (olympisk distans), 2012. VM-silver, 2009 och brons 2010. Två EM-brons 2008 och -10. Nio SM-tecken och ett SM-silver på cykel, tempo.** Motivering: ”För en serie bragder i tre delar och flera vanskliga lägen. Silver blev till guld.”** Förlorade OS-guldet, 2012, på målfoto, slagen med nio tusendelar.

Foto: MALIN HOELSTAD Bild 2 av 86

**2011: Therese Alshammar (1977– ).** Gren: Simning.** Främsta meriter: Två VM-guld lång bana, 50 m fjäril 2007 och 50 m fritt -11. Fem VM-silver och ett brons på samma distanser 2001–11. Två OS-silver, 50 och 100 m fritt och brons i lagkapp, 2000. Tio VM-guld, tre silver och fyra brons, 1997–2010, på kort bana. 25 EM-guld, tolv silver och sex brons på lång och kort bana, 1997–2010.** Motivering: ”För ett överlägset VM-guld, vunnet med explosivitet och känsla, en oslagbar kombination.”** En makalös lång karriär. Tessan tävlade på EM 2014. Den europeiska simmare som tagit flest internationella mästerskapsmedaljer.

Foto: LARS PEHRSON Bild 3 av 86

**2010: Stafettlaget; Daniel Rickardsson (1982– ), Anders Södergren (1977– ), Johan Olsson (1980– ) och Marcus Hellner (1985– ).** Gren: Längdåkning.** Främsta merit: Genomförde ett taktiskt fulländat lopp över 4 x 10 km.** Motivering: För OS-guldet, en efterlängtad bragd, byggd av fulländat taktiskt lagarbete och segervilja.** Tog Sveriges första OS-guld i en skidstafett sedan 1988.

Foto: LARS PEHRSON Bild 4 av 86

**2009: Helena Ekholm/Jonsson (1984– ).** Gren: Skidskytte.** Främsta meriter: Tre VM-guld, 2007–11, mixstafett, jaktstart och distans. VM-silver 2009, mixstafett. Fyra VM-brons 2009–12. Vann totala världscupen 2008/2009. 13 individuella världscupsegrar.** Motivering: ”För en VM-bragd utförd med iskall precision i ett exceptionellt svårt läge.”** Vann dagen efter att hon utsågs till Bragdguldet säsongens världscuppremiär i Östersund.

Foto: TOMMY ANDERSSON/SCANPIX Bild 5 av 86

**2008: Jonas Jacobsson (1965– ).** Gren: Sportskytte.** Främsta meriter: 30 medaljer i paralympics; 17 guld (varav tre i Peking 2008; 10 m luftgevär stående, 50 m frigevär mixed och 50 m frigevär liggande) fyra silver och nio brons mellan 1980–2012. 15 VM-guld och 17 EM-guld. Drygt 30 SM-tecken för funktionshindrade men också SM-guld i luftgevär, 2004.** Motivering: För bragdartad upphämtning till guld i Paralympics – en sann skyttekung.** Bragdhistoriens förste handikappidrottare. Har tre gånger, 2001, -05 och -07, tilldelats priset som årets idrottare med funktionshinder.**

Bild 6 av 86

2007: Anja Pärson (1981– ).** Gren: Alpint.** Främsta meriter: OS-guld slalom 2006, silver storslalom -02, brons slalom -02, störtlopp -06, kombination -06 och kombination -10. VM-guld slalom 2001, storslalom -03, super-G och storslalom -05, super-G, kombination och störtlopp -07. VM-silver kombination 2005 och nationstävling -07. VM-brons storslalom 2001, slalom -07, kombination och nationstävling -11. Två totalsegrar i världscupen 2004-05. 42 världscupsegrar.** Motivering: ”För suverän medaljskörd i Åre-VM – en bragd i särklass!”** För första gången fick någon Bragdmedaljer två år i rad.**

Foto: INGVAR KARMHED Bild 7 av 86

2006: Anja Pärson (1981– ).** Gren: Alpint.** Främsta meriter: OS-guld slalom 2006, silver storslalom -02, brons slalom -02, störtlopp -06, kombination -06 och kombination -10. VM-guld slalom 2001, storslalom -03, super-G och storslalom -05, super-G, kombination och störtlopp -07. VM-silver kombination 2005 och nationstävling -07. VM-brons storslalom 2001, slalom -07, kombination och nationstävling -11. Två totalsegrar i världscupen 2004-05. 42 världscupsegrar.** Motivering: ”Suverän triumf i maximalt pressat läge - Mästarklass!”** Blev efter karriären uppskattad tv-kommentator. Fick stor uppmärksamhet efter ett sommarprogram där hon berättade om sin kärlek till Filippa Rådin.**

Foto: LARS PEHRSON Bild 8 av 86

2005: Kajsa Bergqvist (1976– ).** Gren: Friidrott, höjdhopp.** Främsta meriter: VM-guld i höjdhopp, 2005, två VM-brons, 2001-03. OS-brons, 2000. Två VM-guld inomhus, 2001-03. EM-guld, 2002 och brons, -06. EM-guld inomhus, 2000 och silver, -02. Åtta SM-tecken. Slog världsrekord 208 cm inomhus, 2006. Hoppade 206 cm utomhus.** Motivering: ”För att med största mod och beslutsamhet ha övervunnit alla hinder och med en enastående återkomst erövrat VM-guldet.”** Blev efter karriären bland annat känd för att hon öppna företag som importerade vin.**

Foto: GUNNAR LUNDMARK Bild 9 av 86

2004: Stefan Holm (1976– ).** Gren: Höjdhopp.** Främsta meriter: OS-guld, 2004. VM-silver, 2003. Fyra VM-guld inomhus, 2001-08. EM-silver, 2002 och brons, -06. Två EM-guld inomhus, 2005-07, silver, 2002. 22-SM-tecken. Personligt rekord 240 cm (inomhus) och 237 cm ute.** Motivering: ”För det olympiska guldhoppet i Aten: från förtvivlan till succé, ett sagolikt ögonblick i svensk idrottshistoria.” ** Pappa Johnny Holm tränade Stefan. Blott 181 cm lång och tillhör ett litet fåtal som hoppat mer än 50 cm högre än sin egen längd.**

Foto: REUTERS/MIGUEL VIDAL Bild 10 av 86

2003: Carolina Klüft (1983 – ).** Gren: Sjukamp.** Främsta meriter: VM-guld i sjukamp 2004. Tre VM-guld, 2003, -05 och -07. Ett VM-guld inomhus i femkamp 2003. Tre EM-guld. 18 SM-tecken.** Motivering: ”För dubbla VM-guld, genom magnifik mångsidighet, styrka i kris och inspirerande glädje.”** Var under vinter-OS 2014 uppskattad programledare i Viasats tv-sändningar.**

Foto: TOMAS ONEBORG SVD Bild 11 av 86

2002: Susanne Ljungskog.** Gren: Cykel.** Främsta meriter: VM-seger 2002 i Zolder, Belgien och -03, Hamilton, Kanada. Fyra världscupsegrar och åtta etapploppssegrar (i Tour de l'Aude, Giro de Toscana, Holland Ladies Tour och Emakumeen Bira). Fyra världscupsegrar.** Motivering: ”För sensationellt VM-guld, taktisk kyla och het vilja i pressat läge.”** En av få professionella cyklister som lyckats försvara ett VM-guld.**

Foto: NIKLAS LARSSON / SCANPIX Bild 12 av 86

2001: Per Elofsson (1977– ).** Gren: Längdskidåkning.** Främsta meriter: Tre VM-guld, 15 km 2001, jaktstart -01 och jaktstart -03. Ett silver, stafett -01 och ett brons, stafett -03. Ett OS-brons, jaktstart –02. Totalsegrare världscupen 2001 och -02. Elva världscupsegrar. Sju SM-tecken.** Motivering: ”Okuvlig beslutsamhet, stilfull gulddubbel - både klassisk och fri.” ** 2005, meddelade Elofsson att han avslutade skidkarriären för att bli hårdrocksgitarrist. Blev sedemera populär tv-kommentator.**

Foto: ULF PALM / SCANPIX Bild 13 av 86

2000: Lars Frölander (1974- ).** Gren: Simning.** Främsta meriter: OS-guld 100 m fjäril, 2000. Två OS-silver i lagkapp, två VM-guld, tre VM-silver och två VM-brons på lång bana. Sju VM-guld, fem VM-silver och två VM-brons på kort bana. Sex EM-guld, sex EM-silver och 5 EM-brons på lång och kort bana, och världsrekorden på kort bana och EM-gulden på lång bana.** Motivering: ”För en makalös finish i maximal konkurrens, viljan blev till guld!”** En fantastisk och ovanligt lång simkarriär som innehöll fem OS-starter, 1992–2008.**

Foto: SCANPIX Bild 14 av 86

1999: Tony Rickardsson (1970- ). Gren: Speedway. Främsta meriter: Individuella VM-guld 1994, -98 och -99. VM-silver 1991 och -95. Lag-VM-guld 1994. Par-VM-guld 1993. Fem individuella SM-guld, två i lag. Motivering: För sitt tredje VM-guld som var ”en magnifik höjdpunkt på en strapatsrik säsong, där underläge förvandlades till triumf.” Rickardsson blev hela idrotts-Sveriges gunstling tack vare sin egen trevliga framtoning i kombination med Robert Gustafssons imitationer av honom.

Foto: JENS OHLSSON Bild 15 av 86

1998: Handbollslandslaget. Följande spelare fick en kopia i förgyllt silver av medaljen: Jan Stankiewicz, Thomas Sievertsson, Peter Gentzel, Magnus Wislander, Martin Boquist, Martin Frändesjö, Staffan Olsson, Magnus Andersson, Jocum Hanson-Vigerup, Pierre Thorsson, Ljubomir Vranjes, Stefan Lövgren, Johan Pettersson, Ola Lindgren, Andreas Larsson samt förbundskaptenen Bengt Johansson. Motivering: ”För strålande EM-seger, hemförd i hårdaste konkurrens i ett pressat läge.” Ända sedan den bejublade VM-segern 1990 hade handbollslandslaget ofta varit aktuellt i bragddebatten.

Foto: CLAUS FISKER / SCANPIX Bild 16 av 86

1997: Ludmila Engquist (1964- ). Gren: Friidrott, häcklöpning 100 m. Främsta meriter: VM-guld i Tokyo 1991, OS-guld i Atlanta 1996, VM-guld i Aten 1997. Motivering: ”För hennes VM-seger i Aten, vunnen med glöd och precision i hårdaste konkurrens.” Dopingavstängd, 1993, blev svensk medborgare veckor innan OS i Atlanta. Dopingavstängd för anabola steroider i samband med bobsleigh-satsning, 2001.

Foto: CLAUDIO BRESCIANI/SCANPIX Bild 17 av 86

1995: Annika Sörenstam (1971- ). Gren: Golf. Främsta meriter: Seger i US Open 1995 och –96. Rankad som världsetta 1995-96 och 1998. Motivering: ”För oväntade och upprepade segrar, som nådda med briljans och precision gett henne ställningen som golfens världsetta.” Golfen gjorde debut i bragdhistorien och Sörenstamblev sportens stora affischnamn.

Foto: DRAGO PRVULOVIC / SCANPIX Bild 18 av 86

1994: Fotbollslandslaget. Följande spelare fick en kopia i förgyllt silver av medaljen: Thomas Ravelli, Roland Nilsson, Patrik Andersson, Joachim Björklund, Roger Ljung, Jonas Thern, Stefan Schwarz, Tomas Brolin, Klas Ingesson, Håkan Mild, Henrik Larsson, Martin Dahlin, Kennet Andersson, Jesper Blomqvist, Pontus Kåmark, Stefan Rehn, Lars Eriksson, Anders Limpar, Magnus Erlingmark, Mikael Nilsson, Magnus Hedman, Teddy Lucic samt förbundskaptenen Tommy Svensson. Motivering: ”För den fantastiska raden av bragder i VM, lyftet för en hel nation.” Två svenska höjdpunkter: 1. Kvartsfinalen mot Rumänien, som vanns efter dramatisk straffläggning. 2. Bronsmatchen mot Bulgarien, 4-0.Tiotusentals människor hälsade laget vid hemkomsten.

Foto: TOMAS ONEBORG/SCANPIX Bild 19 av 86

1993: Torgny Mogren (1963- ). Gren: Längdskidåkning. Främsta meriter: VM-guld på 50 km 1991 och -93. OS-guld i stafett 1988. VM-silver på 50 km 1989. VM-guld i stafett 1987 och -89. Totalseger i världscupen 1987. Åtta SM-tecken. Motivering: ”För briljant VM-seger vunnen med utomordentlig viljekraft i svåraste läge.” Fick sin största stund vid VM i Falun -93. Inför tiotusentals åskådare vann han 50 km avslutningsdagen sedan Sverige missat allt i mästerskapen.

Foto: ANDERS WIKLUND/SCANPIX Bild 20 av 86

1992: J-O Waldner (1965- ). Gren: Bordtennis. Främsta meriter: VM-guld i singel 1989 och -97. OS-guld i singel 1992. Tre VM-guld i lag. Fyra EM-guld i lag. Motivering: ”För glansfull OS-seger, högsta elegans under hårdaste tryck”. Tog Sveriges enda guldmedalj vid sommarspelen i Barcelona och räddade äran. Större stjärna i Kina än i Sverige.

Foto: INGVAR KARMHED Bild 21 av 86

1991: Pernilla Wiberg (1970- ). Gren: Alpint. Främsta meriter: OS-guld: Storslalom 1992. Kombination 1994. VM-guld: Storslalom 1991. Slalom och kombination 1996. Totalseger i världscupen 1997. 11 SM-tecken. Motivering: ”För den sensationella VM-segern i storslalom, säkrad genom ett djärvt och skickligt andraåk.” Var under åtta år ledamot i Internationella Olympiska Kommittén (IOK) och är numera expertkommentator för SvT.

Foto: BJÖRN LARSSON ASK Bild 22 av 86

1990: Stefan Edberg (1966- ). Gren: Tennis. Främsta meriter: Singel: Segrar i Wimbledon 1988 och -90, i US Open 1991 och -92, i Australian Open 1985 och -87. Rankad världsetta 1990 och -91. Fyra totalsegrar i Davis Cup. 41 internationella titlar. Motivering:”För den dramatiska vändningen i Wimbledon-finalen och för att han i hårdaste konkurrens har etablerat sig som tennisens världsetta.” I finalen mot Boris Becker i Wimbledon låg Edberg under med 1-3 i det avgörande setet men lyckades vända.

Foto: BJÖRN LARSSON ASK Bild 23 av 86

1989: Bordtennislandslaget: J-O Waldner (1965– ), Mikael Appelgren (1961– ), Jörgen Persson (1966– ), Erik Lindh (1964– ), Peter Karlsson, (1969– ). Främsta merit: VM-segern – mot Kina i finalen. Motivering: ”För den fantastiska VM-segern med finalen mot Kina som idrottshistorisk kulmen”. Bäste svensk i lagtävlingen var Jörgen Persson som vann samtliga sina matcher; 15-0.

Foto: SCANPIX SWEDEN Bild 24 av 86

1988: Tomas Gustafson (1959- ). Gren: Skridsko. Främsta meriter: OS-guld på 10 000 m 1984 och -88, 5 000 m 1988. OS-silver på 5 000 m 1984. EM-guld allround 1982 och -88. 31 SM-tecken. Motivering: ”För två olympiska skrinnarguld och EM-titeln, höjdpunkter på en stor idrottslig karriär.” Tomas Gustafson är gift med Elisabet Gustafson, fyrfaldig världsmästare i curling, som deltog i två olympiska spel och tog en bronsmedalj.

Foto: JAN COLLSI÷÷ Bild 25 av 86

1987: Marie-Helene Östlund (1966- ) och Tre Kronor. Grenar: Längdskidåkning och ishockey. Främsta meriter (M-HÖ): VM-guld på 20 km 1987. VM-silver på 10 km 1991. 18 SM-tecken. Motivering: ”För VM-seger på 20 km i Oberstdorf, en bragd av högsta karat”. ”Billan” slutade på elitnivå 1995, 29 år, efter problem med hjärtklappning. Främsta merit (TK): VM-guld. Följande ishockeyspelare fick en kopia i förgyllt silver av bragdmedaljen: Peter Lindmark, Åke Lilljebjörn, Anders Eldebrink, Tommy Albelin, Mats Kihlström, Lars Karlsson, Peter Andersson, Robert Nordmark, Magnus Svensson, Håkan Loob, Tomas Sandström, Thom Eklund, Thomas Rundqvist, Matti Pauna, Mikael Andersson, Bengt-Åke Gustafsson, Peter Sundström, Jonas Bergqvist, Lars-Gunnar Pettersson, Håkan Södergren, Anders Carlsson, Lars Molin samt förbundskaptenerna Tommy Sandlin och Curt Lindström. Motivering: ”För VM-segern i Wien, en bragd av högsta karat”. Efter utslag i en lokal domstol i Wien fick Tre Kronor en plats i slutspelet. Där gick det bra.

Bild 26 av 86

1986: Thomas Johansson (1962- ). Gren: Brottning, tungvikt. Främsta meriter: VM-guld i grekisk-romersk stil 1986. OS-silver 1992. OS-brons 1988. VM-silver 1987, 1990. EM-silver 1987, 1991. 26 SM. Motivering: ”För hans bragdfyllda seger i starkaste konkurrens”. Vid OS i Los Angeles 1984 blev Thomas Johansson avslöjad för doping och berövad sin silvermedalj. Avstängdes i två år, kom tillbaka efter avtjänat straff med rådde aldrig på världens bäste brottare, Alexander Karelin.

Bild 27 av 86

1984: Gunde Svan (1962– ). Gren: Längdskidåkning. Främsta meriter: OS-guld i Sarajevo 1984 på 15 km, 50 km i Calgary 1988. VM-guld på 30 och 50 km 1985 i Seefeld, 15 km och 50 km i 1989 i Lahtis, på 30 km 1991 i Val di Fiemme. Totalseger i världscupen 1984, -85, -86, -88 och -89, 30 delsegrar. 12 SM-tecken. Motivering: ”För en serie bragder som ställt honom i särklass inom skidåkningen, med de två OS-gulden och segern i världscupen som särskilda höjdpunkter”. Gunde Svan slutade efter VM 1991 och har därefter gjort sig känd som skidkommentator (”ståpäls”) och programledare i TV 4.

Foto: HANS T DAHLSKOG Bild 28 av 86

1983: Håkan Carlqvist (1954- ). Gren: Motocross. Främsta meriter: VM-guld i 250 cc 1979 och 500 cc 1983. Fem SM-tecken. Motivering: ”För den okuvliga energi som i en serie bragder lett fram till VM-titeln i motocrss 500 cc.” Vann sin sista GP-tävling 1988 i Belgien då han ledde med 50 sekunder och stannade för att dricka lite öl, innan han körde i mål.

Foto: JAN COLLSIÖÖ Bild 29 av 86

1982: Mats Wilander (1964- ). Gren: Tennis. Främsta meriter: Franska mästerskapen: Tre segrar. Australian Open: Tre segrar. US Open: 1 seger. Världsetta 1988. Tre totalsegrar i Davis Cup. Motivering: ”För sin sensationella segerrad i de franska mästerskapen och visat sportmanship”. Wilander var oseedad i Paris. I semifinalen beordrade han omspel av en matchboll, trots att han redan tilldömts den.

Foto: UPI (SCANPIX) Bild 30 av 86

1981: Annichen Kringstad (1960- ). Gren: Orientering. Främsta meriter: Tre individuella VM-guld och tre VM-guld i budkavle, , 1981-, -83 och -85. Fyra segrar i 5-dagars. Åtta SM-tecken. Motivering: ”För att under psykologiskt pressande omständigheter i hårdast tänkbara konkurrens och i ovan och tekniskt krävande terräng ha vunnit VM i orientering och därefter ha bidragit till segern i stafett-VM.” Sedan 1992 ingår Annichen Kringstad i bragdnämnden.

Bild 31 av 86

1980: Thomas Wassberg (1956- ). Gren: Längdskidåkning. Främsta meriter: OS-guld på 15 km 1980, 50 km 1984. VM-guld 1982 på 50 km. Fyra segrar i Holmenkollen. Totalseger i världscupen 1977. Åtta SM-tecken. Motivering: ”För att med okuvlig segervilja ha hemfört OS-guld på 15 km och därutöver under samma säsong ha vunnit Holmenkollens 50 km och tre SM-titlar.” Wassberg tackade nej till medaljen i protest mot ett tidigare beslut. Han ansåg att juryn gjorde fel när den 1978 inte utsåg Sven-Åke Lundbäck. Ändrade sig och tog emot Bragdguldet i samband med 2013 års tillkännagivande.

Foto: HANS T DAHLSKOG Bild 32 av 86

1979: Malmö FF. Gren: Fotboll. Följande spelare fick miniatyrer av medaljen: Jan Möller, Magnus Andersson, Ingemar Erlandsson, Tommy Hansson, Robert Prytz, Tore Cervin, Roy Andersson, Roland Andersson, Jan-Olof Kinnvall, Staffan Tapper, Kent Jönsson, Claes Malmberg, Anders Ljungberg, Tommy Andersson, Bo Larsson, Krister Kristensson, Mats Arvidsson samt tränaren Bob Houghton och MFF-hövdingen Eric Persson. Motivering: ”För den serie av bragder som förde MFF som första svenska lag fram till finalen i europeiska mästarcupen i fotboll.” Malmö FF föll i finalen i München mot Nottingham Forest med 0-1.

Foto: ARKVIBILD Bild 33 av 86

1978: Björn Borg (1956- ) och Ingemar Stenmark (1956- ). Grenar: Tennis och alpin skidsport. Motivering: Två enastående idrottsmän som genom en serie prestationer ytterligare befäst sin ställning i världseliten.” Främsta meriter (BB): Fem Wimbledon-vinster (1976-1980). Sex segrar i franska öppna mästerskapen. 62 internationella turneringssegrar. DC-seger 1975. Främsta meriter (IS): OS-guld i storslalom och slalom 1980. VM-guld i storslalom och slalom 1978, slalom 1982. Tre totalsegrar i alpina världscupen, sju i storslalomcupen, åtta i slalomcupen. 86 delsegrar. Nio SM. Detta var första gången som SvD:s guldmedalj delades ut till någon för andra gången. Många kritiker tyckte att världsmästaren på femmil i skidor, Sven-Åke Lundbäck, borde ha belönats.

Foto: SCANPIX Bild 34 av 86

1977: Frank Andersson (1956- ). Gren: Brottning, mellanvikt (90 kg). Främsta meriter: VM-guld i grek/romersk stil 1977, -79 och -82. Fyra EM-guld. Tolv SM-tecken. Motivering: ”För det VM i brottning han hemförde med okuvlig segervilja och stor teknisk skicklighet.” Gjorde i början av 1990-talet en kort karriär i professionell brottning (wrestling) i USA. Blev tvåa i Let´s dance, 2012.

Foto: INGVAR KARMHED/SCANPIX Bild 35 av 86

1975: Ingemar Stenmark (1956- ). Gren: Alpint. Främsta meriter: OS-guld i storslalom och slalom 1980. VM-guld i storslalom och slalom 1978, slalom 1982. Tre totalsegrar i alpina världscupen, sju i storslalom och åtta i slalom. 86 världscupsegrar. Nio SM-tecken. Motivering: ”För att han med stark vilja och koncentration nått positionen som världens främste.” När Stenmark åkte och tävlade stod Sverige ofta stilla. Få idrottsutövare har haft sådant genomslag.

Foto: UPI Bild 36 av 86

1974: Björn Borg (1956- ). Gren: Tennis. Främsta meriter: Fem Wimbledon-vinster (1976-1980). Sex segrar i franska öppna mästerskapen. 62 internationella turneringssegrar. DC-seger 1975. Motivering: ”För att han så snabbt slagit sin in i världseliten i tennis och stannat kvar där.” Bragdnämndens ordförande, chefredaktör Gustaf von Platen, föreslog 1974 att beslutet skulle åtföljas av en särskild skriven motivering. Så har det varit sedan dess.

Foto: SVD / SCANPIX Bild 37 av 86

1973: Rolf Edling (1943- ). Gren: Fäktning, värja. Främsta meriter: VM-guld i värja 1973 och 1974, OS-guld i lag 1976. Tre lag-VM-guld. Fem SM-tecken. Motivering: ”För VM-guldet i Göteborg” Tog samtidigt med idrottskarriären akademisk examen i arkeologi, konsthistoria och etnologi men utbildade sig senare till tandläkare.

Foto: SCANPIX SWEDEN Bild 38 av 86

1972: Ulrika Knape (1955- ). Gren: Simhopp. Främsta meriter: OS-guld i höga hopp 1972. OS-silver i svikthopp 1972 och i höga hopp 1976. Två EM-guld. 39 SM-tecken. Motivering: ”För guld och silver i München”. Ulrika Knape sitter sedan 1989 i bragdnämnden. Tränade dottern, Anna Lindberg, som tillhörde världseliten i simhopp under många år.

Foto: EPU (SCANPIX) Bild 39 av 86

1971: Stellan Bengtsson (1952- ). Gren: Bordtennis. Främsta meriter: VM-guld i singel 1971, lag -73 och dubbel -73. EM-guld i singel 1972, i lag -68, -70, -74 och -80. Sju SM-tecken i singel. Motivering: ”För VM-segern i singel i Nagoya”. Stellan var helt otippad före VM och beslutet i bragdnämnden fattades på 75 sekunder.

Foto: SCANPIX SWEDEN Bild 40 av 86

1970: Gunnar Larsson (1951- ). Gren: Simning. Främsta meriter: OS-guld på 200 m och 400 m medley 1972. VM-guld på 200 m medley 1973. EM-guld på 400 m fritt, 200 m och 400 m medley 1970. Tre världsrekord. 32 SM-tecken. Motivering: ”För tre EM och två världsrekord i Barcelona.” Under 30 år expertkommentator i Sveriges Radio. Också verksam som tränare och i Simförbundets styrelse.

Foto: SCANPIX SWEDEN Bild 41 av 86

1969: Ove Kindvall (1943- ). Gren: Fotboll. Främsta meriter: Mästare i Sverige en och i Holland två gånger. Svensk skyttekung 1966. Holländsk skyttekung vid tre tillfällen, 1968-71. Guldbollen 1966. 43 landskamper. Motivering: ”För de två avgörande målet i VM-kvalet mot Frankrike på Råsunda.” Inledde karriären i Norrköping, proffs i Feyenoord i fem säsonger (144 matcher/129 mål). Avgjorde finalen i Europacupen för mästarlag 1970.

Foto: JAN COLLSIÖÖ Bild 42 av 86

1968: Toini Gustafsson (1938- ). Gren: Längdskidåkning. Främsta meriter: OS-guld 1968 på 5 och 10 km. Fyra segrar i Holmenkollen. 11 SM-tecken. Motivering: ”För två olympiska skidguld och ett stafettsilver i Grenoble.” Gifte sig 1968 med -62 års bragdmedaljör Assar Rönnlund. Blev sedemera också medlem i Bragdjuryn.

Foto: EPU (SCANPIX) Bild 43 av 86

1967: Bröderna Fåglum. Gösta ”Fåglum” Pettersson (1940- ), Sture Fåglum (1942-1983), Erik Fåglum (1944- ), Tomas Fåglum (1947– ). Gren: Cykel. Motivering: ”För VM i lagtempo i Heerlen, Holland.” Detta var första gången bragdmedaljen gick till ett lag.

Foto: SCANPIX SWEDEN Bild 44 av 86

1966: Kurt Johansson (1914-2011). Gren: Skytte. Främsta meriter: VM-guld i gevär 1966. VM-silver. Fyra VM-brons. 96 SM-tecken. Motivering: ”För VM-seger och världsrekord i Wiesbaden.” Kurt Johansson är den hittills äldste bragdmedaljören, 52 år.

Foto: SCANPIX SWEDEN Bild 45 av 86

1965: Kjell Johansson (1946-2011). Gren: Bordtennis. Främsta meriter: VM-guld i lag 1973, VM-guld i dubbel 1967, -69 och -73. VM-silver i singel 1973. EM-guld i singel 1964 och -96. Sex SM-tecken i singel. Motivering: ”För två EM-guld i Malmö”. Fick redan som 17-åring sitt smeknamn ”Hammaren” för sina hårda forehandsslag.

Foto: REPORTAGEBILD (SCANPIX) Bild 46 av 86

1964: Rolf Peterson (1944- ). Gren: Kanot. Främsta meriter: OS-guld i K-1 1000 m 1964. OS-silver K-1-1000 m 1972. VM-guld K-2 500 m 1970 och 1971. Tio SM-tecken. Motivering: ”För OS-segern i Tokyo.” Vid OS-silvret 1972 föll Rolf ihop av utmattning på prispallen efter loppet.

Foto: OKÄND, HALMSTAD KANOT Bild 47 av 86

1963: Jonny Nilsson (1943- ). Gren: Skridsko. Främsta meriter: OS-guld 1964 på 10.000 m. VM-guld allround 1963 (tre världsrekord). 17 SM-tecken. Motivering: ”För VM-seger och tre världsrekord.” Jonny, som var 19 år vid VM-segern, fick upp det svenska skridskointresset till oanade höjder.

Foto: UPI (SCANPIX) Bild 48 av 86

1962: Assar Rönnlund (1935-2011). Gren: Längdskidåkning. Främsta meriter: VM-guld på 15 km 1962, OS-silver på 50 km 1964. Två segrar i Holmenkollenm. 13 SM-tecken. En Vasaloppsseger. Motivering: ”För två VM, 15 km och stafetten i Zakopane, samt segern i Holmenkollens femmil.” Rönnlund blev också en utmärkt radiokommentator.

Foto: SCANPIX SWEDEN Bild 49 av 86

1961: Ove Fundin (1933- ) och Sten ”Storken” Lundin (1931– ) Grenar: Speedway och motocross. Främsta meriter (OF): 12 VM-guld individuellt och i lag. Sex SM-tecken. Motivering: ”För VM-segern i Malmö”. Fick en offentlig skulptur sig tillägnad i Tranås (2012). Främsta meriter SL): Fyra VM-guld. Tre SM-tecken. Motivering: ”För sin totala VM-seger i 500 cc.” Det här året fick motorsporten sina första bragdmedaljörer.

Foto: PRESSENS BILD & SCANPIX Bild 50 av 86

1960: Jane Cederquist (1945- Gren: Simning. Främsta meriter: OS-silver 400 m fritt. Fyra SM-tecken. Motivering: ”För sin silvermedalj i Rom”. Jane Cederquist var den första kvinnan som fick bragdmedaljen. Och den hittills yngsta mottagaren – 15 år.

Foto: SCANPIX Bild 51 av 86

1959: Agne Simonsson (1935- Gren: Fotboll. Främsta meriter: VM-silver 1958. Guldbollen 1959. 51 landskamper. Motivering: ”För den avgörande insatsen mot England på Wembley.” Simonsson gjorde två mål och Sveriges vinst var den andra bortasegern på Wembley. Ungern hade varit först.

Foto: SCANPIX Bild 52 av 86

1958: Richard Dahl (1933-2007). Gren: Friidrott, höjdhopp. Främsta meriter: EM-guld 1958. Två SM-silver. Motivering: ”För den sensationella EM-segern på Stadion.” Dahl hoppade aldrig mer så högt (2,12 m) som vid EM-segern. Jobbade som sportjournalist/chef.

Foto: SCANPIX Bild 53 av 86

1957: Dan Waern (1933- Gren: Friidrott, löpning, medeldistans. Främsta meriter: EM-silver på 1 500 m 1958. 16 SM-tecken. OS-fyra 1960. Motivering: ”För fyra drömmilar, fem svenska rekord och sex landskampssegrar.” Slog världsrekord på 1 000 meter tre gånger. Avstängdes på livstid för brott mot amatörreglerna 1961.

Foto: DEX (SCANPIX) Bild 54 av 86

1956: Lars Hall (1927-1991) och Sixten Jernberg (1929-2012). Grenar: Modern femkamp och längdskidåkning. Främsta meriter (LH): OS-guld 1952 och 1956. VM-guld 1950 och 1951. Motivering: ”För olympisk guldmedalj i modern femkamp.” Hall var den förste civilisten som tog guld i den militära grenen modern femkamp. Främsta meriter (SJ): OS-guld: 1956 på 50 km, -60 på 30 km, -64 på 50 km. OS-silver: 1956 på 15 km och 30 km, -60 på 15 km. OS-brons: 1964 på 15 km. VM-guld: 1958 på 50 km. 15 SM-tecken. Motivering: ”För guld och två silver i OS”. Få har tränat så tufft. Tränade ofta långt hemifrån – för då var det långt hem igen.

Foto: SCANPIX Bild 55 av 86

1955: Sigge Eriksson (1930- Gren: Skridsko. Främsta meriter: OS-guld på 10 000 m 1956. VM-guld och EM-guld allround 1955. 16 SM-tecken. Motivering: ”För segrarna i EM och VM, i Falun och Moskva.” Sysslade som ung grabb med höjdhopp och spjut. Började inte tävla på skridskor förrän han var 17 år.

Foto: GUNNAR ASK Bild 56 av 86

1954: Bengt Nilsson (1934- Gren: Friidrott, höjdhopp. Främsta meriter: EM-guld 1954. Tre SM. Motivering: ”För europeiskt rekord och EM-seger.” Hoppade 211 cm och gjorde flera försök på världsrekordhöjden 213 cm då rekordet var 212 cm. Skada stoppade Nilssons karriär.

Foto: SCANPIX SWEDEN Bild 57 av 86

1953: Bertil Antonsson (1921-2006). Gren: Brottning. Främsta meriter: VM-guld grek/romersk stil 1950 och 1953, i fri stil 1951. 24 SM-tecken. Motivering: ”För VM-guldet och segern över Johannes Kotkas.” Vann VM-finalen i tungvikt mot den 29 kg tyngre estländare Kotkas som inte förlorat på tio år.

Foto: SCANPIX Bild 58 av 86

1952: Walter Nyström (1915-2011). Gren: Friidrott, löpning. Främsta meriter: 11 SM-tecken. Motivering: ”För sitt rekordlopp på 10 000 m.” Började tävla som 22-åring och nådde sin topp som 35-åring.

Foto: SCANPIX Bild 59 av 86

1951: Rune Larsson ( 1924- Gren: Friidrott, häcklöpning 400 m. Främsta meriter: OS-brons 1948, 400 m häck. Åtta SM-tecken. Motivering: ”För avgörande insats i landskampen mot Frankrike.” Hade ingen vidare teknik men var en rasande fighter med vass spurt.

Foto: SCANPIX SWEDEN Bild 60 av 86

1950: Lennart Bergelin (1925-2008). Gren: Tennis. Främsta meriter: 13 internationella turneringssegrar. 90 DC-matcher. 20 SM. Motivering: ”För bragdvinsterna i DC-semifinalen mot Australien.” Bergelin spelade barfota i det slippriga gräset.

Bild 61 av 86

1949: Gert Fredriksson (1919-2006). Gren: Kanot. Främsta meriter: OS-guld: K-1 1000 m 1948, 1952, 1956, K-1 10 000 m 1948, 1956. K-2 1000 m 1960. Fyra VM-guld. 32 SM-tecken. Motivering: ”För sin långa segerrad i kanotpaddling.” Brandmannen från Nyköping fick inte medaljen för ett bragdår utan för sin internationella överlägsenhet.

Foto: SCANPIX Bild 62 av 86

1948: Wille Grut (1914-2012). Gren: Modern femkamp. Främsta meriter: OS-guld 1948. Tio SM-tecken. Motivering: ”För OS-guldet i London.” The Times utnämnde Grut till världens främste soldat.

Bild 63 av 86

1947: Gösta Frändfors (1915-1973). Gren: Brottning. Främsta meriter: VM-guld i grek/romersk stil 1947. OS-silver i fri stil 1948. 23 SM. Motivering: ”För EM-segern i Prag.” Mitt under finalmatchen, mot ryssen Jaltyrjan, kommenderade Frändfors upp motståndaren för att buga när den tjeckiske utrikesministern anlände.

Foto: ARKIVBILD Bild 64 av 86

1946: Arvid ”Starke Arvid” Andersson (1919-2011). Gren: Tyngdlyftning. Främsta meriter: VM-guld 1946, VM-brons 1949. 11 SM-tecken. Motivering: ”För VM-segern i Paris, fjädervikt.” Värste konkurrenten Fayad, Egypten, svimmade under stången vid sin sista stöt och fick bäras ut.

Bild 65 av 86

1945: Claes Egnell (1916-2012). Gren: Modern femkamp. Främsta meriter: Sju SM-tecken. Motivering: ”För två SM vunna efter hård kamp för att komma i kapp efter svår skada.” Ett av två SM-tecken kom i vinterfemkamp – ridning, fäktning, simning, störtlopp och längd 18 km.

Foto: SCANPIX Bild 66 av 86

1944: Nils ”Mora-Nisse” Karlsson (1917-2012). Gren: Längdskidåkning. Främsta meriter: OS-guld på 50 km 1948. Tre segrar i Holmenkollen. Nio Vasaloppssegrar. 17 SM-tecken. Motivering: ”För den första SM-trippeln i Boden”. Mora-Nisse blev senare stor Vasaloppsgeneral och hade sportbutik i Mora.

Foto: SCANPIX Bild 67 av 86

1943: Arne Andersson (1917-2009). Gren: Friidrott, löpning, medeldistans. Främsta meriter: Två världsrekord. Fyra SM-tecken. Motivering: ”För sina världsrekord”. Andersson och Gunder Hägg diskvalificerades 1946 därför att de brutit mot amatörreglerna. På bilden hissas Arne Andersson efter ett lopp vid Stadiontävlingarna 1944 på Stockholms Olympiastadion där han slog Gunder Hägg, hans ständige rival på medeldistanserna.

Foto: BM-BILD / SCANPIX / Bild 68 av 86

1942: Gunder Hägg (1918-2004). Gren: Friidrott, löpning, medeldistans. Främsta meriter: 16 världsrekord. Tre SM-tecken. Motivering: ”För tio världsrekord under samma säsong.” SvD-nämnden avgjorde frågan per telefon. Hägg, som på bilden intervjuas av Sven Jerring (t v), hade ingen konkurrens.

Foto: BONNIERS (SCANPIX) Bild 69 av 86

1941: Alfred ”Håsjö” Dahlqvist (1914-1983). Gren: Längdskidåkning. Främsta meriter: Inofficiellt VM-guld på 18 km 1941. VM-silver 1938 på 18 km. Sju SM-tecken. Motivering: ”För VM-segern i Lahtis.” Dahlqvist utvecklade diagonalstilen och ansågs vara Sveriges dittills bäste ”klättrare” på skidor.

Foto: SCANPIX Bild 70 av 86

1940: Håkan Lidman (1915-2000) och Henry Kälarne (1912-2001). Grenar: Friidrott, häck 110 m och löpning. Främsta meriter (HL): EM-guld 1946. EM-silver 1938. 14 SM. Motivering: ”För europeiskt rekord och 10 landskampssegrar.” En av världens mest tekniska häcklöpare – skulle fortfarande räcka till tekniskt. Främsta meriter (HK): OS-brons på 5 000 m 1936, EM-silver på samma distans 1938. Ett världsrekord. 15 SM. Motivering: ”För världsrekordet på 3 000 m.” Kälarne (som hette Jonsson innan 1939) blev i likhet med Gunder Hägg och Arne Andersson avstängd på livstid 1946 för brott mot amatörbestämmelserna. Då hade han slutat.

Bild 71 av 86

1939: Sven Selånger (1907-1992). Gren: Backhoppning. Främsta meriter: OS-silver i backe 1936, VM-guld i nordisk kombination 1933. En seger i Holmenkollens backtävling. Motivering: ”För att som förste utlänning ha segrat i Holmenkollens backtävling.” Blev året dessförinnan svensk mästare i slalom. Även pionjär i nordisk kombination.

Bild 72 av 86

1938: Björn Borg (1919–2009). Gren: Simning. Främsta meriter: EM-guld på 400 m och 1 500 m 1938. 23 SM-tecken. Motivering: ”För de två EM-titlarna i London.” Borg blev brandmästare och sedemera framgångsrik affärsman.

Foto: SCANPIX Bild 73 av 86

1937: Torsten Ullman (1908-1993). Gren: Pistolskytte. Främsta meriter: OS-guld i fripistol 1936, VM-guld 1933, -35, -37, -47, och -52. Fyra världsrekord. 44 SM-tecken. Motivering: ”För VM-segern i Helsingfors.” Vann tillsammans med sin dotter och son lag-SM i pistol.

Foto: SCANPIX SWEDEN Bild 74 av 86

1936: Erik ”Kiruna Lasse” Larsson (1912-1982). Gren: Längdskidåkning. Främsta meriter: OS-guld på 18 km 1936. Ett SM-tecken. Motivering: ”För sensationell OS-seger.” Erik Larssons seger är en av de största svenska OS-skrällarna genom tiderna.

Bild 75 av 86

1935: Hans Drakenberg (1901-1982). Gren: Fäktning, värja. Främsta meriter: EM-guld i värjfäktning 1935. OS-silver 1936. Motivering: ”För överraskande EM-seger i Lausanne.” Ingick i Internationella fäktningsförbundets tekniska kommité 1936-82.

Foto: SCANPIX Bild 76 av 86

1934: Harald Andersson (1907-1985). Gren: Friidrott, diskus. Främsta meriter: EM-guld 1934. Fyra SM-tecken. Världsrekord. Motivering ”För världsrekordet på 52.42.” Andersson missade guldet i Berlin-OS när han fick en varbildning i handen, orsakad av ett myggbett.

Bild 77 av 86

1933: Sven ”Sleven” Säfwenberg (1898-1950). Gren: Bandy. Främsta meriter: Sju SM. 17 landskamper. EM-guld i ishockey. Motivering: ”För lysande ledarskap av IFK Uppsalas bandylag”. Kanske det underligaste bragdvalet. Uppsala vann SM-finalen med 11-1.

Foto: ARKIVBILD Bild 78 av 86

1932: Ivar Johansson (1903-1979). Gren: Brottning. Främsta meriter: OS-guld 1932 i grekisk-romersk och fri stil. OS-guld (grekisk-romersk) 1936. Nio EM-guld. 22 SM. Motivering: ”För de två OS-gulden i Los Angeles”. Ivar Johansson satt i bastun i många timmar mellan sina guldfinaler.

Foto: SCANPIX & REPORTAGEBILD Bild 79 av 86

1931: Sven Rydell (1905-1975). Gren: Fotboll. Främsta meriter: OS-brons 1924. SM-guld för Örgryte 1924, 1926, 1928. 43 landskamper/49 mål. Motivering: ”För avgörande insats i landskampen mot Danmark.” Ingen fotbollsspelare har varit mer effektiv.

Foto: PRESSENS BILD Bild 80 av 86

1930: Johan Richthoff (1898-1983). Gren: Brottning. Främsta meriter: OS-guld i fri stil 1928 och 1932. EM-guld i fri stil 1929, 1930 och i grekisk-romersk stil 1930. Motivering: ”För EM-guld i båda stilarna.” Richthoff var starkt troende.

Foto: SCANPIX Bild 81 av 86

1929: Sven Utterström (1901-1979) och Gillis Grafström (1893-1938). Grenar: Längdskidåkning och konståkning. Främsta meriter (SU): OS-guld på 18 km 1932. VM-guld på på 50 km 1930. Fyra SM. Två segrar i Holmenkollen. Motivering: ”För den första svenska femmilssegern i Holmenkollen.” Utterström fick mest pokaler i pris. På gamla dagar sålde han sin prissamling till Bodens kommun för 30 000 kr. Främsta meriter (GG): OS-guld 1920, 1924, 1928. OS-silver 1932. Tre VM-titlar. Motivering: ”För sin med elegans hemförda tredje VM-titel.” Dubbelt upp.

Foto: SCANPIX OCH BERTIL NORBERG (TH). Bild 82 av 86

1928: Per-Erik ”Särna” Hedlund (1897-1975) Gren: Längdskidåkning. Främsta meriter: OS-guld på 50 km 1928. Nio SM. Två Vasaloppssegrar. Motivering: ”För femmilsguldet i St Moritz.”

Foto: SCANPIX Bild 83 av 86

1927: Sven Salén (1890-1969). Gren: Segling. Främsta meriter: OS-brons 1936. Guldpokalvinst 1927 och 1933. Motivering: ”För segern i seglingen om guldpokalen i USA.” Den hittills ende seglaren som fått Bragdguldet.

Foto: SCANPIX Bild 84 av 86

1926: Arne Borg (1901-1987) och Edvin Wide (1896-1996). Grenar: Simning och friidrott, löpning. Främsta meriter (AB): OS-guld 1928 på 1 500 m fritt. OS-silver 1924 på 400 m och 1500 m fritt. OS-brons 1928 på 400 m fritt. Fem EM-guld.32 världsrekord. 28 SM. Motivering: ”För en serie världsrekord.” Borg diskvalificerades 1930 för brott mot amatörreglerna. Främsta meriter (EW): OS-silver på 10 000 m 1924, OS-brons på 5 000 m 1924 och 1928. Tre världsrekord. 14 SM. Motivering: ”För segern över Paavo Nurmi och världsrekordet på två engelska mil i Berlin.” Wide dog sommaren 1996, just fyllda 100.

Foto: PETER DIETRICH & SCANPIX Bild 85 av 86

1925: Sten ”Sten-Pelle” Pettersson (1902–1984). Gren: Friidrott, häcklöpning. Främsta meriter: OS-brons 1924, 110 m häck. Två världsrekord. 31 SM-tecken. Motivering: ”Sju svenska mästerskap, fem landskampssegrar och ett världsrekord”. Den förste som tilldelades Bragdguldet och under åren 1945–68 ingick ”Sten-Pelle” Pettersson också i SvD:s guldmedaljnämnd.

Foto: SCANPIX Bild 86 av 86
Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X

Mer från Startsidan

Annons
X