Egentligen är det rätt enkelt att få ett prunkande grönsaksland. Den som har trädgård kan börja med att gräva upp lite av gräsmattan, den är bara jobbig att sköta, och odla sådant som är gott och nyttigt i stället.
Balkongägare sår och planterar i lådor och krukor eller i vad som helst; till och med Ikeas plastkassar duger.
Sedan handlar det mest om att vattna, gödsla och rensa ogräs under sommaren. Men glöm bara inte att också skörda och äta upp odlingen. Det är ju liksom det som är meningen.
Egna odlingar blir garanterat ekologiska, bara vi undviker att gödsla med konstgödsel och spreja med giftiga saker mot skadegörare i odlingen.
Dessutom är det ganska ekonomiskt att odla för eget bruk. En påse sallatsfrö, som ger otroliga mängder sallatsblad, kostar ungefär lika mycket som ett enda sallatshuvud i matbutiken.
Det är något speciellt att se ett frö gro, spira och växa. Att skörda sina egna primörer och göra stordåd av dem i köket. På senhösten kan man sedan samla in nya fröer till nästa års odling. Och vips är man självförsörjande, som i det gamla bondesamhället.
Mycket kan man så direkt utomhus på våren. Som exempelvis morötter och rödbetor och även rädisor, sallat, spenat och mangold. Andra grönsaker tar ganska lång tid på sig från frö till planta. Därför är det inte så dumt att köpa färdiga plantor av sådant som chilipeppar, kål, gräslök, sparris, squash och pumpa – för att nämna några.
Men mycket är också lätt att själv så och driva upp inomhus på våren i lagom tid för utplantering när solen har värmt upp grönsakslandet ordentligt.
Det är inte nödvändigt att köpa proffsutrustning för att lyckas med sådden. Det går precis lika bra med gamla glass- och kakburkar i plast, mjölkförpackningar, margarinaskar, crème fraicheburkar och – inte minst – toalettpappersrullar, som är suveräna för ärter och bönor och andra plantor som utvecklar långa rötter. När det är dags för utplantering är det bara att gräva en grop och ställa ner rullarna i jorden. Papperet löses så småningom upp och plantornas rötter kan då utvecklas ostört.
Mest handlar det om att undvika två misstag. Det ena är att vara alltför ivrig. Om fröerna kommer ner för tidigt i jorden får växterna inte tillräckligt med ljus, vilket gör dem långa, bleka och taniga.
Det andra misstaget är att för- köpa sig. Det är lätt att plocka på sig fröpåse efter fröpåse med oemotståndliga sorter. Sedan står vi där med långt fler plantor än vad vi får plats med, och än mindre orkar äta upp. Kloka odlare börjar därför i liten skala. Gärna flera sorter, men inte så mycket av varje.
Det behöver inte heller vara stora grönsaksland med avancerat växelbruk enligt konstens alla regler. Det kan räcka med en kruka tomater på balkongen. Eller några plasthinkar eller odlingslådor ute på terrassen.
Balkonglådan är lite väl grund för att odla grönsaker i så den kan bli örtagård. Blommorna får plats ändå, gärna mitt bland örterna, och riktigt snyggt blir det också.
Fler och fler upptäcker hur fiffigt det är att odla i lådor och pallkragar. Det finns många fördelar med det. Jorden värms upp tidigare och ogräset minimeras, speciellt om man gör rätt från början. En bra idé är att grunda med markväv eller med gamla tidningar innan man fyller på med planteringsjord och kogödsel. Numera finns det till och med små plastväxthus som passar precis ovanpå en pallkrage.
Det finns vissa saker som det verkligen lönar sig att lägga krut på. Jorden, till exempel. Det är nämligen jorden som avgör hur grönsakerna ska bli, och hur de ska smaka. Jag brukar lägga ut ett 10–15 cm tjockt lager kogödsel varje vår i landet och mojsa ner den i jorden med en grep. Den kogödsel man köper i påse är uppblandad med torv och fungerar därför jättebra som jordförbättrare.
Egen kompost är förstås guld värd. Varje odlare borde lära sig att använda det som redan finns i trädgården och åtminstone hålla sig med en enkel växtkompost. I en sådan varvar man gräsklipp i tunna lager med gamla löv, blast, vissna blommor och blad och häckklipp i en hög eller i en avlång ”limpa” någonstans där den inte är i vägen. Alternativt i en, eller ännu hellre två, kompostbehållare. Vänd ner lite jord och vattna då och då om det inte regnar tillräckligt. Så småningom blir det kompostjord av det hela, ett suveränt jordförbättringsmedel. Det vi strävar efter är att få en frisk jord med massor av maskar och mikroorganismer, och därmed också friska växter som inte angrips av sjukdomar och skadedjur.
Bladlöss och jordloppor är vanliga problem i odlingen men kan motas i grind genom att skydda odlingarna med odlingsväv redan från början. Fiberduken hjälper också till att hålla jorden fuktig. Nät håller hungriga fåglar och smådjur borta. Men mot rådjur är det bara en sak som fungerar i längden: att stängsla in hela odlingen, helst med två meter höga stängsel, staket eller gärdesgårdar.
