För de stockholmare som bor i närheten av den är Vasaparken uppskattad: lekplatser, pulkabacke och en plats där man kan slå sig ner i gröngräset på sommaren. Karin Winther är passionerat förtjust i parken, men av en annan anledning. Ur rätt vinkel, om hon går på Odengatan från Sankt Eriksplan, ser den ut som Central Park i New York.

– Att bo i en stad är som att ­titta på ett vykort med en massa detaljer. Vid olika åldrar uppfattar man olika saker, du ser somliga saker när du är åtta, andra när du är tolv. För några år sedan handlade mycket av mitt liv om att gå ut, nu fokuserar jag mer på ­jobbet och teater, bio och restauranger, säger Karin Winther.

Hon bor i Birkastan, dit hon flyttade för att pappan bor på Kungsholmen och mamman i Vasastan. Efter tre år i London saknade hon närheten till familjen och tyckte det verkade vara en bra idé att bosätta sig mitt emellan.

– Egentligen ska man väl vara över 30 och ha ett och ett halvt barn för att bo här, men jag trivs. Filmen Vuxna människor beskriver Birkastan rätt bra: stora lägenheter, designlampor och barn. Jag har designlampor men inga barn.

För några år sedan var hon med om att skicka ut dokusåpa­stjärnorna från Spy Bar och göra om stället till ett Mekka för medie­profiler och popstjärnor, männi­skor som faller in under etiketten ”kreddiga”. Karin Winther skrattar lite åt benämningen hipster innan hon dödförklarar begreppet som ett mediepåfund för att beskriva urbana unga vuxna med koll.

– 00-talet innebar en demokratisering, en massa amatörer som började skriva om mode eller spela skivor. Det blev omodernt att begränsa sig till en viss smak eller stil – jag som alltid hade spelat Totos Africa för att jag tycker den är så bra fick plötsligt upp­leva att den var ”rätt”, säger ­Karin Winther.

För den som vill studera fenomenet på plats rekommenderar hon Berns, Spy Bar och Kåken. De två sistnämnda är stammis­ställen för henne och hon älskar dem varmt, även om hon kan sakna en lite mer yvig profil.

– Normen på Kåken och Spy Bars Gubbrummet verkar vara att gå dit, dricka sprit och spana på något span. Jag vill dansa och röja, få utlopp för något primalt och ordlöst.

I tonåren flyttade Karin till London där hon bodde i tre år. Hon tycker fortfarande mycket om att resa och hann med Paris fyra gånger förra året, Bangkok, Tokyo, Venedig, Ibiza och någonstans där tappar hon bort räkningen. Paris fyra gånger? Ja, kärleken till den stan är stark och hon pratar om drömmen att bli gammal i Paris: en Juliette Greco-figur, klädd i fantastiska svarta kläder och ”sliten på ett snyggt sätt” som äter middag på La Coupole.

Fast sedan kommer hon på att det är långt dit, hon är ju faktiskt bara 25.

– Att kunna leva som jag gör, att jobba med saker som är intressanta och utvecklande och samtidigt kunna resa mycket, är fantastiskt.

Vad skulle göra Stockholm till en bättre stad?

– Jag tycker om att bo här, men det behövs mer folk. Det skulle skapa ett bättre kulturellt utbud. Alla intressanta stockholmare är ju inflyttade. Eller ja, det finns ju undantag, men i stort sett är det så.