Senast i november ska sjöbodsägarna ha rivit köksinredningar, toaletter och väggpaneler för att återställa bodarna till de förråd de ursprungligen fått bygglov för. Annars är det 200 000 kronor i böter per sjöbod och sedan ett löpande vite på 30 000 kronor per kvartal som gäller, enligt Rolf Hermansson (C) ordförande i Tanums miljö- och byggnadsnämnd. I sista hand kan det bli tal om tvångsrivning. Domarna gäller sjöbodar i Grebbestad, Långsjö och Fjällbacka.

– Vi hoppas ju naturligtvis att det inte ska komma till det, det tror vi inte heller, men vägrar man kan det ju i slutändan bli så, säger Rolf Hermansson till SvD.se.

Kommer ni aktivt gå ut och leta efter andra inredda sjöbodar ?

– Nej, det här gäller de ärenden vi har sedan tidigare.

Sammanlagt handlar det om ett 30-tal ärenden under de senaste åren där kommunens handläggare upptäckt sjöbodar som i praktiken använts som bostäder. Regeringsrättens beslut innebär att kommunen får fullt stöd för sin sjöbodspolicy – sjöbodar ska vara oisolerade kallförråd och ingenting annat.

Beslutet i Regeringsrätten att inte bevilja prövningstillstånd innebär att tidigare domar står fast och att kommunens tolkning av plan- och bygglagen gäller. Därmed kan även andra kommuner luta sig mot lagen.

Vill man ändå ändra förrådsbyggnaden till en bostad kan man söka bygglov – men då för bostad och inte som förråd, vilket en sjöbod klassas som.

– Men ligger fastigheten nere vid vattnen är möjligheterna inte särskilt stora, säger Rolf Hermansson till SvD.se.

Advokat Mats Måre som företräder flera av sjöbodsägarna säger att en del av hans klienter kommer att söka bygglov.

Rolf Hermansson är inte orolig för att kommunens hållnings ska reta upp boende eller skrämma bort turister.

– Det är klart att de som köpt sjöbodar för ett antal miljoner inte är särskilt glada, men på det stora hela är det samhället i stort som tjänar på det här – alla ska ha tillgång till de här områdena. När folk gör de här bodarna till sina egna hemfridszoner blir det svårt.

Men både Ingmar Wallén (M) och Roland Larsson (S), ledamöter i bygg- och miljönämnden i kustkommunen Norrtälje tycker att Tanums agerande är tråkigt för kustbebyggelsens framtid.

– Att folk bor i sina sjöbodar har väl aldrig stört någon. Då skulle jag säga att förfallet är värre om ingen ids sköta om det – där jag bor finns det sjöbodar och skjul som är helt förfallna, säger Roland Larsson till SvD.se.

Han hoppas att hållningen inte anammas av skärgårdskommunerna i Stockholmsområdet.

– Att säga att sjöbodarna ska användas till det de ursprungligen fick tillstånd till är ju fånigt, det bruket är ju inte aktivt längre.

Ingmar Wallén är helt enig.

– Jag har lite svårt att se problemet. Saker och ting förändras och då måste lagstiftningen följa med. Annars får man kanske fundera på om man ska ändra på den.

Erik Pettersson (M), ordförande i miljö- och byggnämnden i Värmdö kommun tycker att det är bra att det nu finns en tydlig tolkning av lagen. Men några fall i den egna kommunen har han svårt att erinra sig.

– Vi har inte riktigt samma karaktär i skärgården som på västkusten men sjöbodar.

Ett fall där det lades golv i ett båthus så att det överhuvudtaget inte gick att sjösätta en båt kommer han på, men i övrigt saknas anmälningar.

– Men får vi anmälningar tittar våra inspektörer självklart på det.

I skärgårdskommunen Nynäshamn är det tvärstopp för den som vill bo i en sjöbod och några sådana bygglov utfärdas överhuvudtaget inte. Anledningen är att man värnar om strandskydd och allemansrätt. Några anmälningar om sjöbodar som gjorts om till boende har man inte fått in och man söker inte heller aktivt efter bodar som byggts om.

– Vi är mycket noga med strandskyddet och där kan jag säga att samtliga partier i kommunen är av samma uppfattning, säger Leif Stenquist (FP), ordförande för Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden. Att göra om sin sjöbod till boende utan tillstånd är redan förenat med vite i kommunen.