Det här tio år gamla fikonträdet tappar alla blad på vintern och vilar då i en mörk, kall jordkällare. Varje vår spirar nya blad efter omplantering i ny jord.
Foto: JUREK HOLZER
Även om vi inte har det rätta odlingsklimatet för citrus-, oliv- och fikonträd vill vi ändå försöka få dem att överleva. Precis som 1700-talets svenska slottsherrar bygger vi orangerier och glasverandor för att kunna övervintra träden i förhållanden som så mycket som möjligt liknar vintrarna vid Medelhavet. Det vill säga svalt, omkring tio plusgrader, ljust och gärna lite fuktigt.
Fikon är ju ett lövfällande träd så det kan även övervintras i mörker. Men det är då viktigt att krukan står frostfritt och kallt, helst inte över plus fem grader. Mitt eget fikonträd har klarat nio vintrar på det sättet och blir bara större och större. Huvudsaken är att trädet får en kylig viloperiod över vintern. Inomhus i normal rumstemperatur stressas plantan och riskerar att få svårbehandlade angrepp av spinnkvalster.
Redan på romarrikets tid odlades fikonträd och de ömtåligare citrusträden i krukor, som faktiskt också togs in för vinterförvaring. Antikens trädgårdsmästare var långt före sin tid. De hade även kläm på hur man dränerar jorden med stenar, lerskärvor eller snäckor i botten av både krukor och rabatter.
Tillsammans med korn och vete hör fikon till människans allra första grödor, skriver Kerstin Park i sin bok Fikon – en historisk växt att odla och njuta av (Artéa förlag). Boken är full av kulturhistoriska tillbakablickar som reder ut myter och begrepp kring detta urgamla träd.
Varför säger vi att någon fick fikon när han eller hon blev lurad? Jo, berättar Kerstin Park, uttrycket myntades i tidningen Söndags-Nisse 1862 och anspelar på Sackeus, tullindrivare i Jeriko som klättrade upp i ett mullbärsfikonträd för att se Jesus bättre men då blev uppmanad av honom att klättra ner.
Vid Medelhavet får fikonträd frukt två eller tre gånger om året, både tidigt på sommaren och under hösten. Här brukar vi kunna skörda våra krukträd från juni–juli och fram till hösten i takt med att fikonen mognar. Nya små embryofrukter sitter sedan kvar hela vintern.
Det gäller att skörda fikonen exakt när de är mogna, när de hänger ner och har börjat mjukna. Fikonet ska likna en änkas öga och en tiggares kappa, skriver Kerstin Park och citerar ett gammalt talesätt. Med det menas att när det nästan droppar ur fikonets öga och skalet har blivit lite skrynkligt, då är det dags att skörda. Hennes bästa råd är därför: Vänta! Gärna tre–fem dagar extra, men innan getingarna hinner dit. Fikonet ska vara riktigt ”fult” i skalet, det ska nästan sylta sig inuti.
Många fikonsorter kring Medelhavet kan bara få frukt när blommorna har pollinerats av en millimeterstor fikonstekel. De fikon som vi odlar här i Sverige i kruka är däremot så kallade partenokarpa sorter som inte behöver befruktas. Och det är ju tacknämligt, eftersom fikonstekeln inte lever på våra breddgrader. Men många tar med sig plantor från Medelhavet och blir sedan besvikna när de kommer hem och frukten uteblir eller trillar av. Det kan då vara träd av typen Smyrnafikon som behöver pollineras.
– Köper man fikonträd här hemma i plantskolan tycker jag man ska fråga om det är en självbefruktande sort, råder Kerstin Park.





