Drömmen kan bli en bra affär

Det tycks bo en bonde eller en trädkramare i många av oss. I en undersökning gjord av Landshypotek härom året ville 29 procent av alla svenskar bo på landet.

Att äga en gård har blivit en åtråvärd livsstil, inte minst i storstan. De som har råd väljer både och, en fin gård för jakt, lagom mycket arbete och avkoppling, samt en lägenhet innanför tullarna.

En av dem som hoppas förverkliga sin dröm är Daniel Ekblom. Han har sålt sitt företag och längtar ut på landet.

– Jag ser framför mig en gård som ligger nära Stockholm, så att folk kan ta sig dit. Jag tänker mig att driva ett bed & breakfast, odla raps och ha djur. Det viktiga är livskvalitet, inte att bli rik, säger han.

Daniel Ekblom är inte ensam. Högt upp på mångas önskelista står bekvämt pendlaravstånd till Stockholm och sjönära läge. Men smakar det så kostar det, rejält, i områdena runt storstäderna har priserna på gårdar stigit dramatiskt under många år.

En gård ska vara på minst två hektar och vara taxerad som lantbruksfastighet. Det finns cirka 364 000 gårdar i Sverige, varav endast 3 000–4 000 tusen per år kommer ut på öppna marknaden. Men med en hög medelålder bland ägarna i kombination med dagens lågkonjunktur finns en chans att utbudet ökar och att priserna sjunker något.

– Välskötta gårdar nära storstäderna och rena skogsfastigheter kommer fortfarande att kosta mycket, men trevliga små hästgårdar, alltså gårdar med lite mark, är betydligt priskänsligare, säger skogsmästare Mats Bygge på mäklarfirman Areal.

Att köpa en gård kräver en hel del av köparen. En gård räknas nämligen som näringsfastighet, vilket innebär att man köper en enskild firma.

Och merjobbet börjar redan innan köpet. På en gårdsintressents checklista står bland annat bostads- och ekonomibyggnader, jordbruks- och skogsmark, jakt och fiske, samt kontroll om det finns arrendatorer, det vill säga hyresgäster, på gården.

– Många köpare ägnar dessutom ganska mycket tid åt att gå runt på gårdsbacken och kika noga på bostadshuset eller husen, men jag tycker att man även ska lägga en stor del av sin energi på att kolla mark och skog. I en skogsfastighet kan ju över 80 procent av värdet ligga i skogen, påpekar Mats Bygge.

Men hur ska en asfaltsblomma kunna något om jord- och skogsskötsel? Ett klokt val är att ta hjälp av en värderingsman som inspekterar gården. Han eller hon kan också vara ett värdefullt bollplank när man funderar på vilken verksamhet gården lämpar sig för.

Oavsett vad det blir för slags gård får man sedan räkna med en egen insats på minst tre fjärdedelar av köpeskillingen. Dessutom bör man göra en ordentlig kalkyl och ta hjälp av skattekonsulter och mäklare.

När gården sedan väl är inköpt är det få som ångrar sig. Känslan av stabilitet och rötter är svårslagen. Om gården på lång sikt dessutom innebär en god affär, desto bättre.