Det finns inte särskilt många kvinnor vars äkta män dyrkat dem i en hel bok. Amanda Schulman är en av dessa få. Prakthyllningen signerad maken Alex Schulman heter (håll andan) Att vara med henne är som att springa uppför en sommaräng utan att bli det minsta trött.

– Jag har väldigt svårt att förstå och ta in att någon utomstående läser den här boken. Det blir lite surrealistiskt för mig, säger hon och sveper med blicken över gästerna på ett Östermalmskafé. Men självklart är jag smickrad. Varje gång jag läser boken upplever jag vår kärlek på nytt.

Utöver livet som omhuldad hustru arbetar hon med tv-produktioner som Pluras kök. Hon trivs med möten med spännande människor, liksom med arbetets snabba tempo. Lägligt nog ligger jobbet inte långt från lägenheten på Östermalm.

Amanda växte upp ett stenkast från Mariatorget. Vid fyllda 16 lämnade hon Söder och flyttade till stan, som hon ser det. Djurgårdsstan, Östermalm, några år i London och Notting Hill och senast, innan hon drabbades av den stora kärleken till Alex för omkring tre år sedan, Vasa­stan. Därifrån gick flyttlasset till Engelbrektsgatan på Östermalm. Någon återvändo till uppväxtens Söder var det inte tal om.

– Söder är lite ”off”, lite isolerat. Östermalm är mitt i stan och är väldigt nära till allting. Här känner jag mig hemma.

Som starkast infinner sig hemkänslan mellan Humlegården och varuhuset NK.

– Jag är väldigt mycket på NK. Stora gallerior är sällan vackra, men NK är det. Och i vår familj är vi mycket för traditioner. Ända sedan jag var fem år brukar jag vara där med min mamma, syster och farmor på lördagar. Vi äter lunch och umgås.

Inget annat?

– Jo, vi shoppar lite också. Jag tycker om att titta på smink, krämer och kläder, lite beroende på vad jag har råd med. Alex och jag är inga sparare direkt. Vi är livsnjutare.

Likväl är livet under omdaning sedan Amanda blev småbarnsmamma för nästan två år sedan. Fastän dottern fått familjtraditionen tillsammans med modersmjölken, och enligt modern uppskattar varuhusets leksaksbutik, så har livsstilen förändrats i grunden.

– Livet som mamma är annorlunda jämfört med tidigare. Nu kommer Charlie (dottern) i första hand, framför min egen tid. Jag läser inte böcker, kan inte längre sova när jag vill, och socialiserar inte lika mycket.

Härnäst stundar det som tidigare varit närmast otänkbart. Flytt ut från stan, långt ifrån ­NK, stans puls och jobbet. För snart blir familjen med förortsvilla. Dock inte för att Östermalm, trots all hyllning, av Amanda upplevs som dött och tyst på söndagarna – med stängda kaféer och restauranger och nästan folktomt på gatorna.

– Alex har alltid drömt om hus och jag som alltid varit en stadsmänniska vill gärna testa att bo utanför stan, att sköta en trädgård. Vi letar efter det perfekta huset i en norrförort. Huset är viktigare än området. Det ska vara gammalt, ha en stor tomt och en själ. Det blir första gången för mig i ett hus, jag är jätterädd att jag ska sakna bruset, trafiken, att det ska bli för ensamt. Men jag vågar prova.

De veckovisa besöken på NK? De fortsätter så klart. Varuhuset har ett parkeringshus, upplyser Amanda Schulman.